ANNONS:
Till Di.se
I samarbete med

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Energi

Här ligger Sveriges största soltak

  • Foto: Joey Abrait

Solceller på tak har blivit en allt vanligare investering och i fjol rusade antalet företag som installerade anläggningar.

”Jag tror inte att alla har insett att det är lönsamt”, säger Pär Svärdson, vd för nätapoteket Apotea som har byggt den största takanläggningen i Sverige.

Redan från Nya Uppsalavägen kan man se dem, raderna av mörka solcellspaneler över Apoteas nyinvigda lager i Morgongåva.

”De där, de är mest för show off. Det måste ju synas att det här är en solcellsanläggning”, säger vd:n Pär Svärdson när Di möter honom på den uppländska landsbygden, fyra mil väster om Uppsala.

Det är nämligen bakom de vinklade panelerna som syns från vägen den verkliga anläggningen, dikt monterad mot taket, döljer sig: 5 560 solcellsmoduler på en yta motsvarande 2,5 fotbollsplaner ger en produktionskapacitet på 1,5 GWh, lika mycket som årsbehovet för 300 villor, eller för en modern 38 000 kvadratmeter stor logistikfastighet.

Pär Svärdson gör inte mycket för att dölja förtjusningen över att anläggningen är den största i sitt slag i Sverige.

”Enligt energiberäkningarna hade det räckt med något mindre effekt för fastighetens årsbehov, men att ha Sveriges åttonde största anläggning låter helt enkelt inte lika bra som att vara störst”, säger han.

Apotea må vara ensamt i sitt slag när det gäller storlek, men bolaget är inte ensamt om att bygga solcellsanläggningar. Den sista april i år hade 4 993 företag beviljats det statliga stödet för solceller, enligt Energimyndigheten. I fjol ökade antalet installerade anläggningar med en effekt över 20 kW med 65 procent jämfört med 2016, enligt Statistiska centralbyrån. Enligt Energimyndigheten är det framför allt företag och organisationer som bygger anläggningar i den skalan.

Prispress på solcellsmoduler och ett tydligare regelverk är den enkla förklaringen till ökningen, enligt Sara Grettve, projektledare på Energimyndigheten.

”Det är ju upp till var och en att göra en kalkyl men generellt, givet de stöd som finns och priserna, så finns det goda förutsättningar och många företag tycker att de har fått lönsamhet i sin anläggning”, säger hon.

För fastighetsbolag är solceller än mer självklart än för andra företag, enligt Ulf Näslund, teknikutvecklingschef på Vasakronan.

”Så är det, det är tydligt att det är en bra affär. Vi skulle bygga även utan det statliga stödet”, säger han.

Fastighetsbolagets 50 anläggningar med en sammanlagd effekt på omkring 3 900 kW innebär cirka 3,5 miljoner kronor per år i minskade driftskostnader, eller ökat driftsnetto om man så vill.

Eftersom solceller ökar driftsnettot stiger värdet på fastigheten. Med andra ord räknar fastighetsbolaget hem investeringen omedelbart.

”En anläggning på 50 kW kostar cirka 600.000 kronor och ökar driftsnettot på omkring 45.000 kronor. Med en yield (avkastningskrav, red anm) på 5 procent ökar det fastighetsvärdet med 900.000 kronor. Det innebär 300.000 kronor i ren vinst direkt”, konstaterar Ulf Näslund.

Men de ekonomiska incitamenten är större än så. Solceller ger också Vasakronan högre poäng när bolaget certifierar sina fastigheter och kan finansieras med gröna obligationer.

”Intresset för hållbara investeringar gör att vi kan låna upp pengar billigare tack vare de här satsningarna”, säger Ulf Näslund.

Enligt Johan Öhnell, vd på Solkompaniet och ansvarig för nätverket Solelkommisionen, har Sverige i dag ett tydligt regelverk för solel.

”Jag tror inte att alla har insett att det skett stora framsteg de senaste tre åren”, säger han.

Men det finns fortfarande en nagel i ögat på solcellsintressenter. Den som bygger en anläggning med en effekt över 255 kW måste betala en energiskatt på drygt 30 öre per producerad kilowatttimme, trots att elen används i den egna fastigheten.

”Det har gjort att det byggs för få stora anläggningar på till exempel skolor, sjukhus, lager och köpcentrum. Det är mycket takyta som går till spillo”, säger Johan Öhnell.

Enligt Energimyndigheten är det ett klart hinder för myndighetens målbild att solel ska utgöra 5–10 procent av Sveriges elproduktion till 2040. Sara Grettve anser dock att fjolårets reducering av energiskatten till 0,5 öre per kilowattimme för den som äger flera anläggningar under 255 kW men där den sammanlagda effekten överstiger 255 kW, är en klar förbättring. Detta eftersom det krävs en anläggning på omkring 1 800 kvadratmeter för att nå upp till 255 kW.

”Det ska ju till ett ganska stort tak för att ens kunna komma över det”, säger hon.

Apoteas vd är dock märkbart indignerad över att nätapoteket måste betala energiskatt trots att man i stort sett bara producerar för den egna förbrukningen.

”Man kan ju tycka att det är direkt kontraproduktivt att lägga en straffskatt på ett beteende som alla är överens om borde premieras”, säger Pär Svärdson.

Trots regelverket var det ändå en självklarhet för Apotea att spräcka taket på 255 kW, och där med få en mindre lönsamhet i anläggningen.

”Det blir en helt annan kommunikation när man kan säga att man är klimatneutral än att vi har minskat vårt klimatavtryck”, säger Pär Svärdson.

Det är just kommunikationen, både den interna och externa, som Pär Svärdson lyfter först när han förklarar varför Apotea valde att installera solceller

”Som företagare vill man vara stolt över företaget och som ledare är jag övertygad om att medarbetarna gör ett bättre jobb om de också är stolta. Och jag är helt säker på att de här frågorna kommer att bli viktigare när de yngre generationerna väljer var de ska köpa sina apoteksvaror”, säger han.

”Sedan är det klart att miljöinsatser blir lättare om de är i närheten av lönsamhet. Men det viktiga är att det är lönsamt, inte exakt hur lönsamt. Man kan ju också se det som att vi har bundit vårt elpris på minst 25 år”, fortsätter Pär Svärdson.

Han anser att det i slutänden faller tillbaka på den egna inställningen:

”Det påminner om hur företag ser på sponsring. Alla tycker att det lönar sig men vad ett företag väljer att sponsra sammanfaller ofta med vd:ns intressen.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies