Här kokas jeansen ned till ny textil

Re:newcell, som gör ny textil av dina gamla jeans, har både lyckats locka H&M att investera och att ge miljöministern gåshud.

”Vi tillverkar den allra första hundraprocentigt återvunna och nedbrytbara textilråvaran av bra kvalitet”, säger vd:n Mattias Jonsson.

Mattias Jonsson, vd för Re:newcell, vill bygga fler och större fabriker för återvinning av textil. Men redan nästa år hoppas han att konsumenter ska kunna köpa kläder tillverkade av råvara från fabriken i Kristinehamn
Mattias Jonsson, vd för Re:newcell, vill bygga fler och större fabriker för återvinning av textil. Men redan nästa år hoppas han att konsumenter ska kunna köpa kläder tillverkade av råvara från fabriken i KristinehamnFoto:Amanda Lindgren
Foto:Amanda Lindgren

Endast 1 procent av all textil som produceras i världen återvinns till nya kläder. Resten slängs på soptippen och bränns.

”Konsumtionen av kläder har fördubblats de senaste 15 åren, och den trenden fortsätter. 2030 är vi 8,5 miljarder människor på jorden, medelklassen ökar rejält och därmed även klädkonsumtionen”, säger Mattias Jonsson.

”Det här får stora konsekvenser för vattenanvändning, utsläpp av klimatgaser, kemikalieanvändining och så vidare. Därför är det otroligt viktigt att hitta en cirkularitet i materialet så att vi inte måste tillverka nytt hela tiden.”

Det är här Re:newcell tänker komma in i bilden, på global nivå.

”Vår produkt är väldigt lik viskos, som tillverkas av skoglig råvara, och kan användas på samma sätt av klädtillverkarna. Men vi cirkulerar klädfibrerna flera gånger och skapar en produkt av lika hög eller bättre kvalitet”, säger Mattias Jonsson.

Massaproduktionen pågår nu i fabriken där mycket är specialtillverkat.

”Målet är att kläder tillverkade av vår råvara ska finnas i butik under första kvartalet 2019.”

Allt började med att de KTH-anknutna forskarna Mikael Lindström, Gunnar Henriksson och Christofer Lindgren upptäckte en ny metod för att bryta ned cellulosa. 

2012 startade de Re:newcell tillsammans med återvinningsexperten Johan Sundblad och det familjeägda investeringsföretaget Girindus. 

Ny expertis, anställda och delägare – bland annat H&M som äger 10 procent – har tillkommit. 2016 togs steget från laboratoriemiljö till fabrik – en investering på 70 miljoner kronor i första skedet.

”Våra innovatörer har jobbat länge med forskning och utveckling inom pappers- och massaindustrin”, säger Mattias Jonsson.

Detta är också en del av förklaringen till att Re:newcells första fabrik placerades just i Kristinehamn.

”Det finns mycket kunskap om denna typ av industrier här i Värmland”, säger platschef Michael Ternström, som själv har jobbat 25 år inom skogsindustrikoncernen Billerud Korsnäs.

När Di och AH lanserade Hållbart näringsliv sammanfattade miljöminister Karolina Skog sitt besök på fabriken i Kristinehamn med orden: "Det gav mig gåshud!"

Mikael Ternström visar runt och förklarar processen, som är mycket lik den i en pappersmassafabrik. Men här är råvaran gamla kläder som ligger sammanpressade i stora balar. Trasiga jeans, spill från textilfabriker och annat fyller upp lagret.

Slutprodukten är en lång ”matta” av pressat, återvunnet material som går igenom en skärmaskin där ark klipps ut, förvillande lika vanliga pappersark.

Dessa säljs sedan till klädtillverkare, som kan spinna olika slags textilfibrer av massan för att tillgodose krav från modehus som söker hållbara lösningar.

Fabriken har en kapacitet på 7.000 ton per år, vilket motsvarar vikten av 30 miljoner t-shirts. Men målet är tydligt; fler och större fabriker ska byggas.

”Den stora utmaningen är att komma upp i skala. En normal massaanläggning som tillverkar textilråvara på gran eller björk har en kapacitet på kanske 250.000 ton. Nu behöver vi bli industriellt relevanta”, säger Mattias Jonsson.

”Efterfrågan finns. Konsumenterna blir allt mer medvetna och modehusen vill ha hållbara material.”

Re:newcell erbjuder även kunder en ”stängd loop”.

”Modebolag förser oss med råvara i form av återvunna kläder av deras märke. Vi återvinner detta och nya kläder skapas sedan av samma varumärke, av deras kläder.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AkaviaAnnons

Här är jobben där personalvetare får bäst lön

Är du personalvetare och vill ha en topplön? Då ska du sikta på att bli HR-chef eller förhandlingschef inom den privata sektorn och ha specialistkompetens inom arbetsrätt. Du bör också vara med i företagets ledningsgrupp. Det visar statistik från Akavia, det nya fackförbundet för akademiker. 

– Personalvetare är en yrkesgrupp som under många år har värderats relativt lågt – trots att de har en mycket viktig funktion och styr kompetensen i företagen, säger Caroline Lindeberg, lönespecialist på Akavia.  

Men det finns karriärvägar som ger bra möjligheter. Inom arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer tjänar du 3 500 kronor mer än kollegorna inom handeln. Och i privat sektor tjänar du 48 500 kronor jämfört med kommunal sektor där medianen ligger på 41 900 kronor i månaden. 

– Bäst lön får du som HR-chef eller förhandlingschef med arbetsrätt som specialitet i privat sektor i Stockholm. Och för att få bästa möjliga löneläge ska du ta plats i företagets ledningsgrupp. Där har du på riktigt möjlighet att påverka beslutsfattandet i bolaget, vilket även kan ge ett lönelyft.  

Expertens 10 bästa tips för högre lön 

Vass statistik kan avgöra   

Akavia bildades i januari 2020 av Jusek och Civilekonomerna och samlar i dag 130 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Som medlem har du inte bara tillgång till inkomstförsäkring och individuell rådgivning, utan också Sveriges bästa lönestatistik för akademiker.   

– Det är något som kan vara avgörande vid en löneförhandling. Men lönestatistik är varken intressant eller användbar förrän du bryter ner den i mindre delar anpassade just för dig. Då blir den ett vasst verktyg som kan ge dig rätt argument, säger Lee Wermelin, ordförande på Akavia. 

Du kan jämföra din lön med andra med samma utbildning och titel, till exempel bryta ned statistiken på åldersgrupp, examensår, befattning, region och bransch. Med statistiken i ryggen kommer du känna dig både tryggare och mer trovärdig. 

– Du får ju samma jobb och har samma krav på dig oavsett om du gör en bra löneförhandling eller inte. Så varför missa chansen att våga förhandla lite mer? 

Byt jobb!

Att ta löneförhandlingen på allvar och vara väl förberedd kan med andra ord ge stora avtryck i din plånbok. Och de stora lönekliven sker oftast när du byter jobb. 

I snitt byter vi jobb sju till åtta gånger i livet. Missar du de tillfällena är det svårare att klättra på lönestegen. Vid den generella årliga lönerevisionen har du nämligen små chanser att höja din lön. Det innebär att de stora lönekliven i regel sker i början av karriären, då du oftare byter jobb och förändrar dina arbetsuppgifter. 

– Så släpp tanken på att gå in med en lägre lön för att sedan bevisa vad du kan och öka lönen i efterhand, säger Caroline Lindeberg på Akavia.

Så bemöter du chefens argument på lönesamtalet  

Mer från Akavia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akavia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?