1515
Annons

Här är bolagen som vill ta solkraften till nästa nivå

Lövtunna, genomskinliga eller organiska? Efter många års dominans av kinesisk teknik rycker nu alternativa lösningar fram på solcellsmarknaden. Och flera svenska bolag står redo att ta solenergin till en ny nivå.

”Det är en explosiv utveckling”, säger professorn Marika Edoff.

Epishine satsar på organiska solceller tillverkade i tryckpressar. De är tunna, lätta och kräver mycket lite material.
Epishine satsar på organiska solceller tillverkade i tryckpressar. De är tunna, lätta och kräver mycket lite material.Foto:Lisa Öberg
Susanne Segeblad, marknadschef, Peafowl Plasmonics, som utvecklar genomskinliga solceller.
Susanne Segeblad, marknadschef, Peafowl Plasmonics, som utvecklar genomskinliga solceller.
Mattias Josephson är affärsutvecklingschef på Epishine.Foto:Pax Engström Nyström
First North-noterade Midsummer säljer solceller för premiummarknader, bland annat som tak i olika utformning.
Mats Ljunggren är medgrundare och vd för Evolar, som satsar på tandemsolceller.
Evolar utvecklar solcellslager av perovskit som kan läggas på kiselsolceller för högre effekt.
Evolar utvecklar solcellslager av perovskit som kan läggas på kiselsolceller för högre effekt.

Solcellsmarknaden blir allt hetare. Bara i Sverige ökade den installerade effekten med 29 procent i fjol, enligt branschorganisationen Svensk Solenergi. Samtidigt slogs ett nytt globalt rekord för förnybar energikapacitet 2021, enligt IEA, som samtidigt spår att solenergi kommer stå för 60 procent av tillväxten inom förnybar energi i år.

Den kinesiska dominansen av kieselsolceller är stor, vilket gjort det svårt för alternativa lösningar att vinna marknadsandelar. Men både forskning och bolag rycker fram på nya fronter. 

Genomskinliga, så kallade direkta plasmoniska solceller, väntas till exempel kunna användas på alltifrån fönsterglas till smarta klockor. Tekniken befinner sig fortfarande i forskningsstadiet, men det svenska bolaget Peafowl Plamonics, som har tagit in nästan 50 miljoner kronor av bland andra Industrifonden och Wallenbergsstiftelsens Navigare Ventures, uppger att de nu har en bevisad teknik som är redo att utvecklas tillsammans med andra aktörer.

”Vi tänker oss dels att solcellerna kan användas för att göra elektronikprodukter självförsörjande, men också i dynamiska fönster som kan skifta i tonerna beroende på hur ljust det är ute. I många äldre byggnader där man inte får förändra så mycket kan det vara en stor möjlighet för eftermontering och vi har just nu ett samarbete med en världsledande fönstertillverkare”, säger Susanne Segeblad, marknadschef på bolaget.

En annan lovande teknik är organiska solceller, som är materialsnålt och kan tillverkas utan giftiga ämnen. Dessutom är de extremt tunna, lätta och har potential att bli billiga. Svenska bolaget Epishine, som tagit in tagit in omkring 190 miljoner kronor från bland andra Axsol och Karl-Johan Perssons investmentbolag Philian, satsar på organiska solceller som kan ersätta batterier i teknik och på längre sikt även byggnadsintegrationer och solcellsparker. 

”Våra inomhussolceller undviker mikrokortslutningar som normalt är ett problem i printade solceller, vilket gör att vi kan behålla en väldigt bra verkningsgrad i svagt ljus. Vi kan också printa alla lager tunnare och med mer kostnadseffektiva material, vilket ger oss fördelar på marknaden för byggnadsintegerade solceller och solcellsparker”, säger Epishines affärsutvecklingschef Mattias Josephson.

Mest lovande för storskalig användning, tycker Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet, är tandemsolpaneler. En solcell av supermaterialet perovskit läggs då ovanpå en traditionell kiselsolcell, vilket ger betydligt högre verkningsgrad än bara ett enkelt lager.

”Hela världen håller just nu på att ta ett tekniksprång från ett lager till två”, säger hon.

Svenska Evolar, som backas med omkring 50 miljoner kronor av bland annat Vinnova och det norska energibolaget Magnora, menar att deras teknik på så vis ökar elproduktionen med 25-30 procent jämfört med enlagerskiselsolceller på motsvarande yta. Trots att konkurrensen från Kina är hård är vd Mats Ljunggren övertygad om att de kan nå ut med sin produkt.

”En premiumsolpanel som ger mer el under hela sin livstid och dessutom ser snygg ut - den kan man ta upp till 100 procent mer betalt för på marknaden. Därför finns det en marknad för oss som säljer ny teknik”, säger han.

Svenska First North-noterade Midsummer MIDS -3,01% Dagens utveckling har också valt att satsa på premiumprodukter, men av ett annat slag. De använder sig av tunnfilmsteknik där de formar ett tunt lager solceller efter plåttak och säljer antingen för att lägga på befintliga tak eller som en helhetslösning. Bolaget, med ett börsvärde på 593 miljoner kronor, har också utvecklat solceller för lastbilar i ett samarbete med bland annat Scania och Uppsala universitet, som ska tas i drift i september i år.

”Det känns som en bra och framkomlig väg för att kunna konkurrera”, säger Marika Edoff.

Läs mer: Elkrisen ger boom för solceller 

Matsvinnsbolaget vill musta dina äpplen i höst

Rscued slår ihop sig med Ica och lokala idrottsföreningar runt om i landet för att ta hand om överblivna trädgårdsäpplen. Det innebär nya terränger för matsvinnsbolaget som fått fart på tillväxten igen.  

Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.
Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.Foto:Nathalie Blixt

Initiativet provades redan under förra året men kommer att skalas upp i år. På 13 orter i Göteborg, Stockholm och Skåne kommer trädgårdsägare kunna registrera sig på Rscueds app för att få äppelträdens överblivna frukter hämtade under hösten.

”Jag har funderat länge över hur man kan ta hand om privatpersoners äpplen. Det är hundratusentals ton som ruttnar bort varje höst. Så jag ringde Ica-stiftelsen med idén och de kopplade ihop mig med organisationen Städa Sverige som engagerar ungdomar och föreningar med att samla skräp. Det var så det började”, säger Rscueds vd Truls Christenson.

Trädgårdsägare kan även välja att själva lämna in äpplena. Annars är det de lokala idrottsföreningarna kopplade till Städa Sverige som kommer att sköta insamlingen. Föreningarna kommer att få in 20.000 kronor för fyra halvdagars arbete från den lokala Ica-butiken och Ica Stiftelsen samt 1 krona per kilo äpplen från Rscued. Insamlingen sker varannan söndag med start 21 augusti.

Läs mer: Produktutveckling i raketfart – tillväxtmaskinen täljer guld på matsvinnet 

Målsättningen är att samla in minst 15 ton äpplen i höst som Rscued sedan mustar och säljer i Ica-butiken på den orten där de plockades. 

”Det är svårt att förutse hur mycket vi kommer att få in. Vi sätter 15-20 ton som en basnivå men det kan bli mycket mer”, säger Truls Christenson som vill att det ska bli ett område som växer till nästa år.

”Var det än finns en Ica-butik och en idrottsförening kan vi göra det här. Nu fokuserar vi på de 13 orterna som finns men vi tar emot intresseanmälningar till nästa år.”

Både användandet av en app och att samla in frukt från privatpersoner är nya områden för Rscued som hade ett hack i tillväxtkurvan i fjol. Efter att ha ökat omsättningen med nära 500 procent mellan 2017 och 2020, då bolaget slutade upp med 24 miljoner kronor, var det knappt någon tillväxt i fjol. Men i år har det börjat röra på sig igen och Rscued är på väg mot en omsättning på 35 Mkr.

”Efter en knackig start i januari och februari har vi haft ett fantastiskt halvår. Vi vet att vi kan vara lönsamma men vi satsar på att bygga en grund för fortsatt expansion med nya lokaler, maskiner och en ny fabrik. Fokus ligger fortsatt på Sverige men nästa år börjar vi planera för en utlandsexpansion”, säger Truls Christenson.

Prenumerera på Hållbart näringslivs nyhetsbrev 

Följ oss på Twitter 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera