ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med:

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Handelsstudenter drillas i gröna frågor: ”Har ett ansvar”

  • Emma Stenström, docent i företagsekonomi, undervisar studenter på Handelshögskolans hållbarhetskurs Global Challenge. ”Målet är att få studenterna att reflektera kring hur de kan använda ekonomiska verktyg för att uppnå FN:s klimatmål”, säger hon. Foto: Amanda Lindgren
  • Studenterna Elvira Anderson och Elias Höckerfelt på Handelshögskolan i Stockholm anser att hållbarhetsaspekten inte genomsyrar utbildningen tillräckligt mycket, medan rektor Lars Strannegård tycker att skolan är på rätt väg.

Med obligatoriska kurser i hållbarhet vill Handelshögskolan i Stockholm fostra framtidens ledare. 

Samtidigt anser studenter att prestigeskolans hållbarhetsprofil lovar mer än den levererar.

En bilderbok för barn om klimatutmaningarna, ett AI-verktyg som ska personalisera kursinnehållet i Svenska för invandrare, SFI, och en bäbiskollektion av klimatsmart bomull. 

Det är några av de hållbarhetsprojekt som de cirka 250 studenterna som läser fjärde terminen på Handelshögskolans kandidatprogram i ekonomi stöter och blöter under veckorna kring sportlovet 2019.

Arbetena är inledningen av den avslutande av de fyra delkurser som utgör Global Challenges, en ny kurs på 15 högskolepoäng som sedan 2016 är en obligatorisk del av kandidatprogrammet. Parallellt med ekonomikurserna under de första två åren lär sig studenterna om Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling.

”Det är i den här sista delkursen vi knyter ihop det som studenterna har lärt sig i de tidigare”, säger Emma Stenström, en av initiativtagarna till och lärarna i kursen.

Fram till sommarlovet ska de 52 grupperna slutföra var sitt examensprojekt på temat hållbarhet. Det är mer praktik än teori och projekten ska mynna ut i en prototyp — studenterna ska göra skillnad på riktigt med Emma Stenströms ord. 

”Målet med kursen är att få studenterna att reflektera kring hur de kan använda de ekonomiska verktyg som de lär sig på skolan för att bidra till de globala målen och Agenda 2030”, säger hon.

Sedan 2015 har hundratioårsjubilerande Handelshögskolan i Stockholm storsatsat på hållbarhet. Ett exempel är Misum, ett forskningscentrum där ett trettiotal forskare forskar om hållbara marknader och som finansieras med 55 Mkr över fem år av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra.

Ett annat är just kursen Global Challenges som fått 40 Mkr av finansmannen László Szombatfalvys stiftelse med samma namn.

”Det är en omfattande förändring av kursinnehållet i kandidatprogrammet. Vi har helt enkelt gjort plats för den här kursen genom att öka studieintensiteten. Vi har minskat antalet högskolepoäng i de traditionella kurserna utan att minska innehållet”, säger rektor Lars Strannegård över telefon från Dubai, där han befinner sig på en konferens med representanter från handelshögskolor i 30 länder.

Varför?
”Det vi vet är att studenterna som går ut från Handelshögskolan får beslutande positioner både i det offentliga och i det privata näringslivet. Med det har vi också ett ansvar för att de ska vara redo att tackla de utmaningar som samhället står inför.”

Men förändringen handlar också om ren självbevarelsedrift, enligt Lars Strannegård. När näringslivet pratar mer och mer om hållbarhet som en del av kärnverksamheten måste en handelshögskola utbilda sina studenter i ämnet.

”Utan de här kunskaperna blir man en sämre beslutsfattare. Det betyder att utan det här innehållet blir vi mindre relevanta och en sämre skola”, säger Lars Strannegård. 

Det är inte bara ledningen och personalen på Handelshögskolan som har vaknat upp ur sin klimatdvala. En begynnande gräsrotsrörelse går också att skönja.

”Jag förstår faktiskt inte hur man inte kan vara intresserad av klimatfrågan. Jag har haft klimatångest så länge jag kan minnas”, säger Elvira Anderson över en kopp kaffe i myllret bland pluggande studenter i Handelshögskolans stora ljushall.

Hon är tredjeårsstudent och en av medgrundarna till den nystartade miljö- och klimatföreningen Handelsstudenter för klimatet, SSE Students for Climate Action.

”Det finns ett stort intresse för klimatet hos studenterna men det har saknats en tydlig kanal att agera i frågan”, förklarar ordförande Elias Höckerfelt föreningens tillkomst.

Genom att gå samman hoppas föreningen kunna påverka skolans klimatarbete men också kursinnehållet — inte minst vill man sätta press på näringslivet.

”Vi vill använda den makt vi faktiskt har som studenter på Handels och visa näringslivet att vi inte tänker jobba på företag som inte tar den här frågan på allvar”, säger Elvira Andersson.

Tillsammans med Elias Höckerfelt och tre andra studenter skrev hon nyligen en debattartikel i Dagens Nyheter som riktade kritik mot Handelshögskolans höga svansföring i hållbarhetsfrågorna.

”Det kan ju tyckas som små saker, men vi tycker ändå det är märkligt att skolan till exempel inte har en policy om att klimatkompensera flygresor och inte redovisar sina egna utsläpp och hur man arbetar med att minska dem”, säger Elias Höckerfelt.

Huvudpoängen i debattartikeln var dock att hållbarhet inte genomsyrar utbildningen på det sätt skolan vill påskina.

”Global Challenges är jättebra och det är jättebra att Handels satsar på ämnet, men problemet är att de här frågorna borde vara integrerade i alla kurser. Nu är det ett sidospår i utbildningen samtidigt som övriga kurser fortsätter som vanligt”, säger Elvira Anderson som tillhör den första årskullen som läste Global Challenge-programmet.

I Dubai tar dock rektor Lars Strannegård inte illa vid sig av studenternas kritik.

”Jag måste säga att det är underbart att höra. Här genomför vi en av de största förändringarna av utbildningen någonsin och så tycker inte studenterna att det är tillräckligt. Det om något är ett kvitto på att vi är på rätt väg”, säger han.

Men skulle du säga att Handelshögskolan ger studenterna de verktyg som behövs för ett hållbart ledarskap?
”Jämfört med för några år sedan är vi på god väg, men det är klart att vi kan och ska göra ännu större förändringar och integrera de här frågorna mer i utbildningen. Samtidigt ska man komma ihåg att vi är en handelshögskola och då måste studenterna lära sig saker som redovisningsprinciper och sambandet mellan utbud och efterfrågan. Vår förhoppning är också att Global Challenges ska ge studenterna förmågan att reflektera och själva ställa andra frågor till sin lärare i företags- eller nationalekonomi”, säger Lars Strannegård.

Hemma i Stockholm, i Handelshögskolans ljushall på Sveavägen 65, svarar studenterna Elias Höckerfelt och Elvira Andersson på samma fråga som sin rektor.

”Jag skulle säga att vi inte är hemma ännu. Grundläggande kunskap om företagens och samhällets beroende av ekosystem måste in i undervisningen. Som det ser ut nu får man söka upp sådant själv på annat håll”, säger Elias Höckerfelt och fortsätter.

”Klimatutmaningen kräver en grundläggande förändring av samhället och jag tror att företagsekonomin som ämne på allvar måste fråga sig vad man finns till för. Kurser i marknadsföring kan till exempel inte längre bara handla om att lära sig hur man skapar nya behov hos konsumenter.”

Är det så i marknadsföringsundervisningen idag?
”Åh ja. Det finns fortfarande många lågt hängande frukter i Handelshögskolans kursinnehåll.”

Hållbart näringsliv är en gemensam satsning från Dagens industri och systertidningen Aktuell Hållbarhet, där du som läsare får de senaste nyheterna. För att inte missa det viktigaste – anmäl dig till vårt nyhetsbrev här.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer