Annons

Han flyttar in fisken i stallet

Gårdsfisk har en vision om att förändra svensk livsmedelsproduktion i grunden. De senaste åren har verksamheten expanderat snabbt. 

Gårdsfisk i Tollarp grundades av Johan Ljungquist.
Gårdsfisk i Tollarp grundades av Johan Ljungquist.Foto:Stefan Lindblom

Uppfödningen av fisk måste ske på land för att bli miljövänlig och Sverige bör klara sin livsmedelsförsörjning själv. Det var två av de främsta faktorerna som bidrog till att Johan Ljungquist och Mikael Olenmark Dessalles för drygt ett decennium sedan beslutade sig för att dra igång Gårdsfisk. 

”Vi kan inte fiska ut haven som vi gör i dag. Fördärvar vi haven, så fördärvar vi mänskligheten”, säger Johan Ljungquist som i dag är vd för verksamheten. 

Ett par vändor vid ritbordet och långa ledtider gjorde att det tog några år att få fart på verksamheten. Men de senaste åren har det gått fort. År 2018 låg produktionen på 38 ton fisk per år, nästa år beräknas den landa på 800 ton. 

I dag sker Gårdsfisks produktion sker inte längre på den egna gården utanför Kristianstad, utan hos kontraktsuppfödare. Två stall står färdigbyggda för odling av fisk, men ytterligare tolv är planerade och befinner sig i olika faser av byggnadsprocessen. 

”När de är på plats beräknas vi komma upp i 5.000–6.000 ton fisk”, säger Johan Ljungquist. 

Som andel av svenskarnas totala konsumtion av helfisk – som ligger kring 250.000 ton per år – är det en droppe i havet. Ett problem han ser är dessutom att en stor andel av den övriga vattenbruksproduktion som finns i landet exporteras.

Sverige måste bli bättre på blå mat, anser han. Och han poängterar att produktionen måste ske hållbart. För Gårdsfisk var det en utmaning att hitta rätt väg framåt, men i dag sker all fiskuppfödning intill jordbruk, vilket gör att alla näringsämnen kan gå till böndernas gödsel och att vattnet som används kan återanvändas när jorden brukas.

”Dessutom har vi inga fiskar som kan bli invasiva, och alla arter äter vegetabilisk kost.”

Att deras produkter håller hög kvalitet är avgörande, enligt Johan Ljungquist. 

”De är helt svenskproducerade och helt utan konstiga tillsatser. Vi säljer bara sådant som våra egna barn äter.”

 

Innehåll från TelenorAnnons

Så ska råttorna stoppas – med digitala tekniken

När städerna växer blir råttorna allt fler.

Här är digitala tekniken som effektivt sätter stopp för skadedjuren.

– Det har förändrat vårt arbete i grunden, säger Ulf Eripe, teknisk chef hos Anticimex Global.

Läs mer om hur skadedjursbekämpning med IoT fungerar här 

Sinnebilden av skadedjursbekämpning är en utställd fälla med gift. Då och då åker man och vittjar lådan på fångsten. Förvisso måste dagens uppkopplade råttfällor med sensorer fortfarande tömmas, men i övrigt är inte mycket sig likt hos det globala skadedjurskontrollsföretaget Anticimex.

– Vi kan på avstånd övervaka och analysera, vi ser vad som sker hos kunderna utan att vi behöver åka dit i onödan, berättar Ulf Eripe och fortsätter:

– Man kan jämföra det med ett inbrottslarm, ett larm som indikerar skadedjur men som även fångar skadedjur. Det ger oss möjlighet att agera tidigare, minimerar skador för våra kunder samt ger oss operationell trygghet. Med våra uppkopplade fällor och sensorer vet vi problemet är och vart skadedjuren tar sig in. Utifrån den aspekten blir det en win-win både för oss och kunden.

Ulf Eripe är teknisk chef hos Anticimex Global.
Ulf Eripe är teknisk chef hos Anticimex Global.

Satsningen på digital skadedjurskontroll startades 2015 efter att ha föregåtts av lokala initiativ. Anticimex, som numera finns på 21 marknader räknas som det tredje största bolaget i världen inom skadedjurskontroll, har cirka 350 000 fällor och sensorer uppkopplade i dagsläget.

– Antalet uppkopplade fällor och sensorer har växt med 65 procent de senaste 12 månaderna, så det står för en stor del av vår tillväxt, säger Eripe.

Tekniken bakom de digitala fällorna kallas Anticimex SMART och för uppkopplingen har man tagit hjälp av Telenor IoT.

– I enheterna sitter det ett globalt SIM-kort från Telenor, som är uppkopplat till vårt backend-system. Vi letade efter en lösning som gick att distribuera globalt, det skulle gå att koppla upp sig utan att behöva hantera lokala SIM-kort. Det var en bidragande orsak till att vi valde dom.

Enligt Ulf Eripe är Telenor IoT en viktig pusselbit i Anticimex SMART globala expansion de senaste åren – just tack vare de globala uppkopplingsmöjligheterna och den personliga dygnet runt-supporten.

– Det hjälper oss att snabbare kunna etablera oss med våra lösningar på nya marknader, speciellt där det kan vara komplicerat att ordna tillförlitlig landstäckande uppkoppling med lokala operatörer säger Eripe.

Digitaliseringen av skadedjurskontroll har även gett andra positiva effekter – Anticimex har effektiviserat sin verksamhet tack vare övervakningsmöjligheterna och har även minskat sin miljöpåverkan.

– Historiskt sett har man använt sig av gift, men de system vi använder idag tar hand om skadedjuren mekaniskt eller elektriskt. Det minskar även riskerna för så kallad secondary poisioning, alltså att inte andra djur eller människor utsätts för gifter.

Läs mer om hur skadedjursbekämpning med IoT fungerar här 

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera