ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med:

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Hållbara samtal

Hållbart arbete i krisens spår: ”En överlevnadsfråga”

  • Nasdaq Stockholms vd Fredrik Ekström, styrelseproffset och entreprenören Anna Ryott och Izettles vd Jacob de Geer. Foto: Jesper Frisk.

Coronakrisen bromsar in näringslivets hållbarhetsarbete – men kan på lång sikt sätta de verkligt viktiga frågorna i fokus. Det är några av slutsatserna i Di:s Hållbarhetssamtal kring covid-19.

”På kort sikt finns det även en risk att bra bolag slås ut, med hållbara strategier och som i en normal situation hade kunnat växa men som nu får problem”, säger Fredrik Ekström, vd för Nasdaq Stockholm.

Det åttonde av Di:s Hållbarhetssamtal skiljer sig, givetvis, från de tidigare redan från start. Vi tar inte i hand när vi hälsar, vi ses i ett stort styrelserum där vi sitter med många tomma stolar mellan oss – och fotograferingen sker både utomhus och med panelmedlemmarna på betryggande avstånd från varandra. 

Cirka två månader in i covid-19-krisen präglas största delen av vår, liksom Sveriges och världens, vardag fortfarande av dess effekter. De humana aspekterna gör sig påminda under hela vårt samtal. Oro för våra egna anhöriga, beundran inför vårdpersonal runtom i landet och tankar kring den nya tillvaron återkommer ideligen. Samtidigt som frågor om hållbarhet, tillväxt, finansmarknader – och näringslivets utmaningar och ansvar i stort – är nyckelfrågor för den period som nu ligger framför oss.

  • Jacob de Geer, vd för Izettle, Anna Ryott, styrelseproffs och entreprenör och Fredrik Ekström, vd för Nasdaq Stockholm. Foto: Jesper Frisk

Lotta Edling: Det är många parametrar som strålar samman i den kris vi sett de senaste månaderna. Vad tycker ni har att göra med hållbarhet i det läget vi är i nu? 

Jacob de Geer: ”Att det rådande läget gör att företag går tillbaka till grunden, till skälen till att de finns. I Izettles fall så utgår vår affär från FN:s hållbarhetsmål om långsiktig ekonomiskt tillväxt, framför allt att bidra till mål 8, ”anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”, bland annat genom digital innovation och att hitta nya sätt att stimulera tillväxt. Vår vision vid starten var att demokratisera kortbetalningar. Inte bara för att vi såg ett extremt läge i Sverige där vi hade blivit ganska kontantfria, utan för att man exkluderade en stor del människor som inte kunde genomföra transaktioner, framför allt småföretag. Den visionen har utvecklats till att hjälpa småföretag att växa i en komplex värld och lyder i dag: ’help small business to succeed in a world of giants’. Vi tror att de här småföretagen är framtidens ryggrad i ekonomierna. Världen kommer att förändras, mycket på grund av globalisering och artificiell intelligens och det enda sättet för småföretag att konkurrera med jättar som Amazon och Google är att man ger dem samma verktyg, så att de kan växa från en anställd till två till tre. Så hela skälet till att vi finns till utgår från hållbarhetstanken.”

Anna Ryott: ”Innan covid-19 var det ett tungt fokus på de klimatrelaterade FN-målen, diskussionen hade nästan skiftat bort från de humanitära aspekterna trots att man tydligt kunde se stora utmaningar med fattigdom och ökade klyftor. Många av hållbarhetsmålen var inte på rätt väg. Tittar man på det tredje målet som är kopplat till god hälsa och välbefinnande kunde man bland annat se en ökning av psykisk ohälsa i många länder. Där tror jag att fler genom den kris vi nu befinner oss i har insett att det är svårt att lösa de globala utmaningarna, däribland klimatkrisen, när de humanitära problemen är så stora och många har tappat hoppet på en ljusare framtid. Den här krisen slår mot företag, mot oss som privatpersoner, mot organisationer och länder. I och med detta kommer hållbarhet än tydligare bli en överlevnadsfråga för företagen nu när näringslivets ledare måste visa färg. Var de på riktigt, alla de löften som gavs när man sa att företaget ska arbeta med FN:s globala mål och att hållbarhet är en strategiskt och affärskritisk fråga? Det ska bli otroligt intressant att se hur olika företag och branscher kommer att agera.”

Fredrik Ekström: ”Jag tycker att hållbarhet har belysts ännu tydligare när vi gått in i den här krisen. Vi har även sett ett skifte i fokus från E:et och G:et i ESG (Environment och Governance) till S:et – det vill säga social påverkan – och det har redan lett till handling. Ett bra exempel är Nordic Investment Bank som lånat upp pengar på obligationsmarknaden via hållbara obligationer som sedan går till strukturella investeringar som syftar till att mildra de sociala effekterna av pandemin.”

Lotta Edling: Fredrik, du klev på som ny chef för Nasdaq Stockholm den 1 april, då börsen rasat 25–30 procent sedan årshögsta i februari och turbulensen var total. Vad har känts hållbart på finansmarknaderna den här tiden?

Fredrik Ekström: ”Ja, det var ju en situation som inte liknade något annat vi varit med om. Om tidigare finanskriser varit just finanskriser så är pandemin mer en samhällskris. Men finansmarknaderna är relativt snabba på att anpassa sig efter även den här nya situationen. Marknaden har även satt ljus på bolag som har ny teknik som supporterar omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Om vi tittar på Stockholmsbörsen är vi är den marknadsplats i Europa som haft flest noteringar av så kallade cleantechbolag de sista två tre åren. Vi ser också många bolag som publikt säger att de avser vara klimatneutrala i sin verksamhet vilket kommer att kräva stora hållbara investeringar för att uppnås. Vi ser en tydlig koppling mellan hållbarhet i det finansiella systemet och hållbarhet i det ekonomiska samhället.”

Lotta Edling: Det har varit en återkommande fråga i Di:s Hållbarhetssamtal att den ekonomiska avmattningen, när den väl kommer, riskerar att slå mot hållbarheten när företagen i stället måste prioritera lönsamhet. Hur ser ni på den risken nu när vi är här?   

Anna Ryott: ”På grund av de stora utmaningar vi kommer att möta närmaste tiden så finns det på kort sikt risk att det minskar fokus på hållbarhet, solidaritet och vikten av ökad tillhörighet. Vi riskerar en ökad nationalism och att fokus blir på att se om sitt eget hus. Men jag tror det kommer visa sig vara en mycket kortsiktig strategi. Hållbarhet och lönsamhet går hand i hand. Det vi ser redan i dag är, som jag hoppas kommer vara de bestående effekterna, företag och privata initiativ som använder sina verksamheter och sin kreativitet att bidra till att hitta lösningar och hjälpa till. Så å ena sidan har vi mer distans än någonsin men å andra sidan finns det något i det här som leder till en stark känsla av närhet och tillhörighet.”

Fredrik Ekström: ”På kort sikt finns det även en risk att bra bolag slås ut, med hållbara strategier och som i en normal situation hade kunnat växa men som nu får problem på grund av den här ekonomiska situationen. Vi kommer även se en del investeringar skjutas på framtiden för att man inte har möjlighet att göra dem nu. På lite längre sikt tror jag dock hållbarhet kommer öka i fokus och att det inte finns någon motsats mellan lönsamhet och hållbarhet, snarare tvärtom.”

Lotta Edling: Vad tror ni kommer att vara det tydligaste som den här krisen leder till vad gäller strukturen för svenska näringsliv?

Fredrik Ekström: ”Vi har en tradition av innovation i Sverige, vi har bolag som tänker nytt och kommer fram med tekniska lösningar och den drivkraften kommer behöva öka ännu mer nu. Det gör att det är så viktigt att vi lyckas stimulera den här tillväxten, och att vi lyckas få kapital in i de bolagen. Då kan vi om några år ha bolag som driver den hållbara omställningen och även hjälper till att motverka den arbetslöshet vi står inför nu.”

Jacob de Geer: ”Det ska bli oerhört spännande att se nästa generations startups i Sverige. Det som föddes ur förra finanskrisen var ju en mängd olika fintechbolag. Nu kanske det föds bolag med hållbarhet inbyggt i sitt dna på grund av det här. Hittills får man ju säga att många bolag försökt ”skoa” in, som med ett skohorn, hållbarhet i verksamheter som är ganska ohållbara. Bygger man bolaget utifrån hållbarhet tror jag att kan kommer kunna lyfta en helt annan kraft. Då får vi riktigt långsiktigt hållbara bolag.”

Anna Ryott: ”Jag tror som du, Jacob. Precis som den digitala transformationen nu går snabbare kommer hållbarhetstransformation också gå snabbare. Även om det inte är tydligt nu när vi är mitt upp i krisen så är en hållbar tillväxt en förutsättning för ett starkt näringsliv. Det kommer vara så enorma efterdyningar av den kris vi befinner oss i nu; massarbetslöshet, ökad fattigdom, ökade klyftor i samhället, sämre mental hälsa. Det är då hållbarhet och solidaritet verkligen kommer att sättas på prov.”

Lotta Edling: Vad ser ni för ekonomiska scenarion för det närmaste året?

Jacob de Geer: ”Jag tror inte min syn skiljer sig så mycket från andras. Det kommer vara stökiga tolv månader om det ens räcker. Det stora frågetecknet i min värld är vad konsekvenserna på sikt blir när man tryckt in så mycket pengar i systemet. Min hjärtefråga här är småföretagen. De har minst likviditet, har i relation till sin business stora fasta kostnader och bara rörelseresultat för att överleva i ett par månader. Där finns inga krigskassor. Sverige är ett småföretagarland och 92 procent av alla företag är små- till medelstora företag som skapar fyra av fem nya jobb. Samtidigt behandlas de hyggligt styvmoderligt. Regeringen har gjort bra saker och tagit bra initiativ men problemet kvarstår – småföretagen drivs av människor som har investerat sin kropp, själ och ekonomi och går bolaget omkull så leder det till personlig konkurs. Och förlängningen av det är, förutom tappade arbetstillfällen mental ohälsa, familjer som går från en bra tillvaro till en enorm uppförsbacke. Man tror från politiskt håll att man har för mycket tid.” 

Lotta Edling: Vad konkret är det ni vill se från regeringen? 

Jacob de Geer: ”Något som liknar det Tyskland har gjort. Att man tar fram tre enkla kriterier. Man ska ha varit hel och ren i två tre år, visat någon form av lönsamhet, inte ha några skulder hos Kronofogden och se det som ett nödlån. Se till att få ut pengar till de här bolagen på dagen. De kan inte vänta till juli. Den lyxen har vi inte. Enligt Svensk Handel är cirka 6.000 företag så pass pressade att de riskerar att gå omkull innan dess. Det som gör mig mest rädd nu är att man tar kol på de bolag som har potential att bygga upp Sverige efter det här.” 

Jacob de Geer: ”Jag tror också att man måste ha en viss form av ny pragmatism. En del oroar sig för att om regeringen får ut pengar snabbt så kanske det visar sig att man finansierar bolag som kanske inte överlever trots stöd eller som drivs av skurkar. Enligt mig är det risker vi måste vara beredda att ta, man kan inte försäkra sig om att man inte riskerar att förlora en enda krona. Katastrofen blir större om vi väntar och försöker hitta den perfekta modellen för att finansiera de här bolagen. Det är bara att gasa och se till att få ut pengarna nu.” 

Lotta Edling: Vid så genomgripande problem som vi står inför, vad är det viktigaste för näringslivet att tänka på?

Jacob de Geer: ”Att man kan bidra här och nu. Bland annat genom att supportera samhället i testningen och på så sätt bidra till samhällsekonomin och få tillbaka folk in i arbete och rörelse. Företagen borde själva vara aktiva med att testa sin personal och de som haft viruset får börja jobba igen.” 

Anna Ryott: ”Även vad gäller global solidaritet har näringslivet en nyckelroll. När länder måste lägga fokus och pengar på sina hemmamarknader riskerar vi att förvärra situationen i många av världens fattigaste länder. Vi måste orka med att både satsa på nationella investeringspaket, få i gång näringslivet, minska arbetslösheten och förstå att om vi inte samtidigt klarar av en global solidaritet så kommer vi att få än värre utmaningar. Allt det här hänger samman. Precis som FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Näringslivet kommer att ha en central roll i att visa handlingskraft, ett autentiskt ledarskap och sprida hopp om en positiv framtid.”

Fredrik Ekström: ”Arbetslösheten är det stora problemet att lösa. Det är den som riskerar att skapa splittringar. Generellt kommer det behövas ett antal aktiviteter, och inte bara politiskt drivna, utan näringslivsdrivna, för att dra i gång ekonomin och stimulera företag. I slutänden är tillväxt i bolag den enda möjligheten att få tillväxt i jobb.”

Lotta: Anna, för dig innebar krisen bland annat lansering av ett nytt FN-initiativ kring hållbarhet – vad är det och varför?

Anna Ryott: ”Heart 17, är ett privat globalt initiativ, som egentligen skulle lanseras i höst men på grund av covid-19 lanserades det i förtid. Heart 17 bygger på de trenderna vi pratat om och att näringslivet har en central roll i att driva en global förändring och lösa många av våra samhällsproblem. Syftet är att hylla kreativitet och innovation som bidrar till att accelerera FN:s globala hållbarhetsmål och därigenom också injicera hopp och framtidstro, framför allt i den unga generationen. Initiativet är grundat av mig och Jörgen Andersson, tidigare marknadschef på bland annat H&M. Vi såg ett behov av att skapa en plattform där vi kan lyfta mycket av det positiva som händer och det som förenar oss och därmed kan sprida hopp och accelerera en snabbare förändring. UNDP, FN:s utvecklingsprogram, som är partner till Heart 17 frågade i samband med covid-19 om vi kunde hjälpa till att nå den yngre generationen så därför bestämde vi oss för att förlansera det tillsammans. Vi frågade H&M, Minecraft och Spotify om de kunde hjälpa oss att få ut budskapet, vilket de gjorde. Detta är ett exempel på hur näringslivet bidrar till att driva förändring och det kommer bli allt viktigare.”

Lotta Edling: Ni är alla tre vana vid späckade agendor, möten som avlöser varandra, ofta på resande fot och med tusen järn i elden. Hur kommer den här tiden att förändra ert personliga hållbarhetstänk på sikt? 

Anna Ryott: ”Mycket, tror jag. En person berättade nyligen för mig, på ett styrelsemöte jag deltog i, att han aldrig sovit så bra som nu. Han reser annars konstant men trots att han arbetar mer än någonsin nu, har han mer tid för familj och barn. I många av de styrelser där jag sitter ser man över det framtida resandet i bolagen. Det betyder även att alla styrelsemöten troligen inte kommer vara fysiska framöver. Men när man väl möts kommer fokus vara på innovation, kreativitet och strategi. Det finns också en dimension som handlar om mer tid för sig själv, familj och vänner. Ett själsligt andrum mitt i krisen.”

Jacob de Geer: ”Jag håller helt med. Min vilopuls har gått ned fyra slag per minut, i förhållande till de senaste tio åren, trots att jag jobbar mer än någonsin. Men jag pendlar inte till jobbet varje dag. Jag springer inte mellan olika möten eller behöver stressa i väg för att få hem barnen i tid. Jag kan jobba igenom mina dagar ordentligt. Det blir en annan rytm.” 

Fredrik Ekström: ”Jag håller med om att hela livspusslet har fått en omstart. Det är mycket lättare att få ihop saker men man jobbar mer än någonsin. Jag märker på min personal också att det har varit lite befriande att få en period där det får vara lite flexiblare. Än så länge känner jag hos oss att vi har en hög energinivå, det funkar jättebra med möten, projekt rullar på, vi har kunnat driva våra marknader. Men hur håller man uppe energinivån på sikt? Vid något tillfälle snart kommer energinivån dala om vi inte långsamt kan återgå till mer fysiska möten.”

Jacob de Geer: ”Håller helt med. Det vore intressant om man kunde mäta produktivitet i bolag under den här tiden. Min spaning är att effektiviteten har gått ned lite men att produktiviteten, i alla fall i den bolagssektor som jag representerar, nog är på samma nivå. Helt plötsligt har man fått otroligt mycket mer tid och lyckas leverera ungefär samma sak, men man är mindre effektiv.” 

Jacob de Geer: ”Det man saknar nu är ju främst face to face-kontakten. Många företag brottas med en begynnande ohälsa bland anställda på grund av den bristen. Det är väl tyvärr nästa stora utmaning som kommer på toppen av det här.”

Lotta Edling: Till sist – vad är det allra viktigaste för att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt nu?

Jacob de Geer: ”Att fokusera lite på möjligheterna också. Med tanke på att allt är upp och ned just nu kan man vara betydligt mer radikal i sina tilltag. Det är nog fler än jag som har efterlyst politisk långsiktig vision. Hittills har det mest varit käbbel de sista 20 åren men nu finns det möjlighet att skapa Sverige 3.0. Vi borde sikta på att bli världsmästare på att starta företag. Hur kan vi göra så att alla svenskar vill starta och få sina bolag att växa, just för att skapa jobbtillfällen och inte bara förlita sig på åtta stora industribolag som historiskt alltid stått för arbetstillfällen?”

Anna Ryott: ”Det där är superintressant. Man måste underlätta för alla genom att sprida hopp om att det finns en plan, en framåtrörelse.”

Jacob de Geer: ”Nu vill man se alla partiledarna stå bredvid varandra – ok, med två meters mellanrum då – och hålla varandra om axlarna och säga att nu jäklar ska vi ta ledartröjan och gå vidare och ta fasta på de problem vi har och strukturera om och gasa ur det här.” 

Fredrik Ekström: ”Jag håller med om att det är det som måste vara visionen nu. Ta det här tillfället att göra investeringar med en långsiktig ambition att göra en omställning mot en hållbar infrastruktur. Staten borde låna upp pengar och göra investeringar så att vi kan stimulera ekonomin och skapa jobb vilket på sikt också kommer att leda till ett hållbare samhälle.”

Anna Ryott: ”Både näringslivet och FN har en central roll i att tänka långsiktigt, det kan påverka opinionen och det kan driva politiken i sin tur. Genom att vi från olika håll säger samma sak – att det är ett hållbart samhälle vi vill ha, investeringar som bidrar till att driva både en inkluderande tillväxt och ett klimatpositivt avtryck – då kan vi sätta press på politiken.” 

Jacob de Geer: ”Tänk om man en dag inte möttes av den dagliga rapporten om det 28:e krispaketet. Om man i stället på bästa sändningstid såg hela partieliten säga att ”allt det här pågår men nu har vi kommit fram till hur vi ska ta Sverige tio år fram i tiden och hur det ska se ut. Här är Sverige 3.0, nu jobbar vi tillsammans, vi går över partigränserna och nu ska vi driva Sverige in i nästa fas.” Det som krävs för tillväxt nu är en strategiskt långsiktig plan bortom de taktiska besluten.”  

Samtalet går mot sitt slut. Det är fredag och vår i luften, i Humlegården står träden i full blom och ljuset är så starkt det kan vara i maj. Vi avslutar om ett resonemang kring hur man kan använda ordet ”optimism” i dessa tider. Vi enas om att det känns svårt. Det riskerar att låta för hurtigt, som att man förenklar. ”Jag vet inte ens om man kan kalla det optimism”, säger Jacob sekunderna innan vi bryter upp. ”För mig är det snarare ett tankesätt som definierat hela mitt yrkesliv. Har man startat bolag slåss man hela tiden mot problem. Summan av alla problem vi löser blir värdet på bolaget. Ju mer vi löser desto mer värdefullt blir bolaget. På det sättet är problem en möjlighet också. Det är ingen optimism men det är en förhoppning. Har man inte den, då kan man lika gärna stanna hemma och stänga av videokonferenserna. ” 

 

 

Hållbart näringsliv är en gemensam satsning från Dagens industri och systertidningen Aktuell Hållbarhet, där du som läsare får de senaste nyheterna. För att inte missa det viktigaste – anmäl dig till vårt nyhetsbrev här.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer