Annons

Hållbara upphandlingar ska hjälpa Sverige nå FN-mål

Fem år har redan gått sedan världens länder enades om de 17 FN-målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Nu lägger regeringen ett förslag till riksdagen om hur Sverige ska jobba för att nå målen under de tio år som återstår. Bland annat lyfts näringslivets roll och hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar.

Miljö- och klimat­minister Isabella Lövin.
Miljö- och klimat­minister Isabella Lövin.Foto:Henrik Montgomery/TT

Sverige placerade sig i topp bland världens länder när de 17 FN-målen om hållbar utveckling antogs 2015.

Målen handlar bland annat om att utrota svält och fattigdom, öka jämställdheten och minska ojämlikheten i världen samt att rädda klimatet genom mer hållbar produktion och konsumtion.

Sedan dess har många länder hämtat in en del av Sveriges försprång och i fjolårets rankning hade Danmark till och med gått om och tagit över förstaplatsen.

En återkommande kritik, inte minst från civilsamhället – men också delar av näringslivet, är att det händer för lite på hållbarhetsområdet i svensk politik.

Sedan regeringens särskilda delegation för Agenda 2030 presenterade sitt slutbetänkande i mars 2019 har det varit tyst – fram tills nu.

Vid sitt sista sammanträde före midsommar har regeringen under onsdagen beslutat om en proposition som anger inriktningen för Sveriges fortsatta arbete med hållbar utveckling.

”Alla länder har ett ansvar för att genomföra agendan nationellt, men också att vi klarar att genomföra den internationellt. Genom att vi förankrar arbetet i Sveriges riksdag innebär det också att vi kommer ha regelbundna uppföljningar minst en gång per mandatperiod av hur vi närmar oss målen”, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin till Dagens industri.

Bland de områden där Sverige har jobb kvar att göra nämner hon förutom sitt eget ansvarsområde i regeringen även åtgärder mot ökade ekonomiska klyftor i samhället samt våld, mobbning och psykisk ohälsa.

”Hela samhället behöver vara involverat, för det här är inte bara en agenda för regeringar utan även för näringslivet, kommuner, regioner, skolor, universitet och civilsamhälle”, säger hon.

Den pågående coronapandemin har också visat vad en global kris innebär och hur sårbart samhället är om inte beredskapen är bättre, både mot framtida pandemier och extrema väderhändelser på grund av klimatförändringar, menar Isabella Lövin.

Därför är det viktigt att återstarten av ekonomin sker på ett hållbart sätt, enligt regeringen. I det arbetet blir näringslivet en viktig part, bland annat när det kommer till offentliga upphandlingar.

Enligt regerings proposition ska upphandlingarna genomsyras av hållbarhet så långt det är möjligt, både inom Sverige och när det kommer till det internationella biståndet.

”Upphandlingar är ett av de allra skarpaste instrumenten som finns för samhället att ha hårda krav och se till att det gynnar en hållbar konsumtion och produktion. För svensk del handlar det om över 700 miljarder kronor om året som kan snabba på en hållbar omställning och göra att vi närmar oss de globala målen”, säger Isabella Lövin.

Samtidigt finns det också gott om inbördes motsatser inbyggda i Agenda 2030, så kallade målkonflikter. Bara den senaste veckan har bjudit på flera sådana exempel, som nyheten om räddningspaketet för SAS i kombination med beslutet om bromsad expansion för Arlanda för att inte öka klimatbelastningen från flyget.

”Det som är bra med Agenda 2030 är att den lägger ut ett längre tidsperspektiv för hur vi ska uppnå hållbarhet till år 2030 och att hela världen ska göra det. På kort sikt kan det finnas konflikter och vara jobbigt att genomföra, men på längre sikt är det något som är gynnsamt för alla.”

Ett annat färskt exempel är utbygganden av Preems raffinaderi i Lysekil, som både riskerar att påverka klimatet negativt genom ökade utsläpp och samtidigt uppges kunna skynda på omställningen till fossilfria bränslen – en tillståndsfråga som ska avgöras av regeringen.

”Det är inte något jag kommer att yttra mig om nu, utan det är något som regeringen kommer att behandla utifrån de ramar som finns”, säger Isabella Lövin.


Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?