1515
Annons

H&M: Företag kan inte dölja eller försköna sin del i klimatkrisen

Knappt tre av tio granskade börsbolag redovisar sina klimatutsläpp i hela värdekedjan. H&M-gruppen ser redovisningen som en förutsättning för ett trovärdigt klimatarbete.

Kim Hellström, klimatstrateg på H&M Group.
Kim Hellström, klimatstrateg på H&M Group.Foto:Mattias Bardå/H&M & Henrik Holmberg/TT

”Det har varit självklart för oss att redovisa utsläppen i scope 3 eftersom 99 procent av våra utsläpp ligger där”, säger Kim Hellström, klimatstrateg på H&M HM B +3,59% Dagens utveckling Group.

Endast 27 procent av de 124 svenska börsbolag som Di och Aktuell Hållbarhet har granskat redovisar sina utsläpp i scope 3. 

Här hittar du Di:s utsläppstabeller 

Konkurrenter som Kapp-Ahl och Björn Borg redovisar också utsläppen i hela värdekedjan, medan exempelvis MQ och Odd Molly inte redovisar några utsläpp alls.

Kim Hellström säger att arbetet med att mäta och redovisa utsläppen i scope 3 är nödvändigt för att driva ett trovärdigt klimatarbete. 

Med en trappa som metafor förklarar han varför.

”Första steget är att mäta alla våra utsläpp. Det är en absolut förutsättning för allt annat, som jag ser det. Det finns så många missuppfattningar om många utsläppskällors storlek”, säger Kim Hellström.

När Kim Hellström pratar om H&M-gruppens klimatutsläpp internt i organisationen är den vanligaste missuppfattningen att modejättens största utsläppskälla är transporter, som bara står för 2–3 procent. 

Steg nummer två är därför att använda informationen för att öka medvetenheten, främst internt för att kunna jobba med målsättningsprocesser och få in det i de olika funktionernas dagliga arbete.

”Det tredje trappsteget är att helt enkelt agera kraftfullt genom att sätta mål och jobba för att uppfylla dem. Man kan inte hoppa över ett trappsteg. Om man inte har data kan man inte ta beslut.”

2016 satte H&M-gruppen som mål att vara klimatpositiv 2040, alltså att verksamheten ska binda eller samla in mer koldioxid än den genererar i hela värdekedjan. Det är ett tufft mål som har godkänts av Science Based Targets Initiative och ligger i framkant i modebranschen.

I dag ligger H&M-gruppens utsläpp i hela värdekedjan på drygt 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är knappt en femtedel av vad Sverige släpper ut inom landets gränser. 

Att scope 3-utsläppen är höga i förhållande till de utsläpp som ligger inom den egna verksamheten beror delvis på att den globala modejätten har gjort stora investeringar i förnybar energi, som i dag står för 96 procent av all energianvändning.

Att öppet redovisa utsläppen i scope 3 kan tänkas bädda för kritik, men Kim Hellström säger att det är självklart för H&M-gruppen att vara transparent med hur det faktiskt ser ut i dag.

”Att vara rädd för kritik är att vara rädd för att ta dialog. I och med att vi har höjt vår egen medvetenhet vet vi att vi i dag är en del av problemet. Vi har bestämt oss för att vi vill vara en del av lösningen”, säger Kim Hellström.

Utsläppen i värdekedjan är svårare att mäta än de som ligger inom i verksamheten. Det krävs i många fall schabloner och uppskattningar. 

I H&M-gruppens fall handlar det bland annat om estimat för hur mycket koldioxidutsläpp som genereras när kunderna tvättar sina kläder och hur mycket energi enskilda leverantörer har använt för att producera just H&M:s kläder. 

Kim Hellström påpekar att det är viktigt att inte låta det bästa bli det godas fiende.

”Jag tror det finns ett motstånd eller rädsla för att göra de här beräkningarna för att man vill vara perfekt. Min inställning är att det viktiga är att man gör beräkningen, ifrågasätter uppgifterna och sedan berättar om resultatet.”

Genom att vara transparent kring hur stora utsläppen är och vilka antaganden som ligger till grund för beräkningarna öppnas en möjlighet för att andra aktörer kan komma med konstruktiv kritik. 

Mindre organisationer kan ta vara på dialogen från externa intressenter om de bara sätter i gång att mäta och redovisa utsläppen så gott de kan.

”Se det som en resa. Med ökad medvetenhet blir det lättare att inkludera andra aktörer vilket gör det enklare att fatta rätt beslut”, säger Kim Hellström.

En stor del av de svenska börsbolagen redovisar inte sina utsläpp i scope 3. Vad har du för budskap till dem?
”Mitt budskap är: tänk om. Vi är på väg in i en verklighet där företag inte kommer att kunna dölja eller försköna sin del av den här pågående klimatkrisen. Jag tror att all sorts ’greenwashing’ (att i marknadsföring framställa bolaget som miljövänligare än det är, Di:s anm) kommer att straffas av konsumenterna i takt med att deras medvetenhet ökar, så undvik alla former av försköning.”

SKF:s miljardinvestering – 101 fabriker ska stöpas om

Kullagerjätten SKF har minskat utsläppen med närmare 40 procent sedan 2015. Nu siktar man en koldioxidneutral i tillverkning 2030 med hjälp av grön el och automatisering.

Alrik Danielson, vd SKF.
Alrik Danielson, vd SKF.Foto:Magnus Gotander,

Idag är två av 103 fabriker hos SKF koldioxidneutrala. Nu ökar industrijätten målet till att vara koldioxidneutrala i hela tillverkningen 2030. 

”Vi räknar med att kunna minska utsläppen med nästan 100 procent i vår tillverkningsprocess. För att hantera de utsläpp vi inte lyckas bli av med, till exempel vissa installationer där det används gas, kommer vi att använda oss av klimatkompensering”, säger SKF:s hållbarhetschef Johan Lannering.

2015 satte SKF målet att minska koldioxidutsläppen från tillverkningen med 40 procent per kullager. Idag har man minskat utsläppen med 36 procent.

Enligt Johan Lannering är nycklarna till minskade utsläpp hos SKF inköp av grön energi samt energieffektiviseringar.

För 2020 har SKF öronmärkt 3.3 mdkr till fabriksinvesteringar. Det handlar bland annat om investeringar i nya system, automatisering och digitalisering av processer.

”Med hjälp av automatisering och bättre produktionsanläggningar minskar vi energiförbrukningen hela tiden. Det är lätt att sätta likhetstecken mellan sådant som gynnar klimatet och ökade kostnader, men det ser vi inte i vår verksamhet”, säger Johan Lannering.

Han pekar på en investering i bolagets fabrik i Göteborg som ökade produktiviteten med en dryg tredjedel, samtidigt som energiförbrukningen minskade med 5 procent. En central del av SKF:s hållbarhetsstrategi är cirkulära lösningar där man har ett livscykelperspektiv på sina produkter, som servas för att leva längre, återbrukas och till sist återvinns.

SKF:s klimatmål är inte certifierade enligt den globala standarden för klimatneutralitet, PAS 2060, som även inkluderar utsläpp från kunder och leverantörer.  Inte heller har bolaget fått sina mål godkända av organisationen Science Based Targets Initiative, SBTI, som granskar om företags klimatstrategier bygger på vetenskapliga grunder. 

”Våra mål för 2025 är inte certifierade och vi har ännu inte fattat ett beslut kring hur vi ska göra med målen för 2030. Än så länge har vi inte tyckt att en certifiering tillfört något, men vi kommer definitivt att titta på det i takt med att processen går framåt”, säger Johan Lannering.

”När vi satte vårt mål för 2025 använde vi samma metoder och verktyg som förespråkas av SBTI men vi valde att inte certifiera målet externt. Vi är dock trygga med att 2025 målen ligger väl inom ramarna för SBTI”, fortsätter han.

Ni har valt att endast inkludera den egna verksamheten i era klimatmål, inte utsläpp som kan kopplas till era leverantörer eller kunder. Varför har ni gjort det valet?

”Våra mål omfattar scope 1 och 2 eftersom vi måste börja med oss själva och det vi kan kontrollera. Vi jobbar dock en hel del mot våra leverantörer, mot att de ska ha isocertifiering, men också med deras utsläpp.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera