1515

H&M: Företag kan inte dölja eller försköna sin del i klimatkrisen

Knappt tre av tio granskade börsbolag redovisar sina klimatutsläpp i hela värdekedjan. H&M-gruppen ser redovisningen som en förutsättning för ett trovärdigt klimatarbete.

Kim Hellström, klimatstrateg på H&M Group.
Kim Hellström, klimatstrateg på H&M Group.Foto:Mattias Bardå/H&M & Henrik Holmberg/TT

”Det har varit självklart för oss att redovisa utsläppen i scope 3 eftersom 99 procent av våra utsläpp ligger där”, säger Kim Hellström, klimatstrateg på H&M HM B +2,05% Dagens utveckling Group.

Endast 27 procent av de 124 svenska börsbolag som Di och Aktuell Hållbarhet har granskat redovisar sina utsläpp i scope 3. 

Här hittar du Di:s utsläppstabeller 

Konkurrenter som Kapp-Ahl och Björn Borg redovisar också utsläppen i hela värdekedjan, medan exempelvis MQ och Odd Molly inte redovisar några utsläpp alls.

Kim Hellström säger att arbetet med att mäta och redovisa utsläppen i scope 3 är nödvändigt för att driva ett trovärdigt klimatarbete. 

Med en trappa som metafor förklarar han varför.

”Första steget är att mäta alla våra utsläpp. Det är en absolut förutsättning för allt annat, som jag ser det. Det finns så många missuppfattningar om många utsläppskällors storlek”, säger Kim Hellström.

När Kim Hellström pratar om H&M-gruppens klimatutsläpp internt i organisationen är den vanligaste missuppfattningen att modejättens största utsläppskälla är transporter, som bara står för 2–3 procent. 

Steg nummer två är därför att använda informationen för att öka medvetenheten, främst internt för att kunna jobba med målsättningsprocesser och få in det i de olika funktionernas dagliga arbete.

”Det tredje trappsteget är att helt enkelt agera kraftfullt genom att sätta mål och jobba för att uppfylla dem. Man kan inte hoppa över ett trappsteg. Om man inte har data kan man inte ta beslut.”

2016 satte H&M-gruppen som mål att vara klimatpositiv 2040, alltså att verksamheten ska binda eller samla in mer koldioxid än den genererar i hela värdekedjan. Det är ett tufft mål som har godkänts av Science Based Targets Initiative och ligger i framkant i modebranschen.

I dag ligger H&M-gruppens utsläpp i hela värdekedjan på drygt 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är knappt en femtedel av vad Sverige släpper ut inom landets gränser. 

Att scope 3-utsläppen är höga i förhållande till de utsläpp som ligger inom den egna verksamheten beror delvis på att den globala modejätten har gjort stora investeringar i förnybar energi, som i dag står för 96 procent av all energianvändning.

Att öppet redovisa utsläppen i scope 3 kan tänkas bädda för kritik, men Kim Hellström säger att det är självklart för H&M-gruppen att vara transparent med hur det faktiskt ser ut i dag.

”Att vara rädd för kritik är att vara rädd för att ta dialog. I och med att vi har höjt vår egen medvetenhet vet vi att vi i dag är en del av problemet. Vi har bestämt oss för att vi vill vara en del av lösningen”, säger Kim Hellström.

Utsläppen i värdekedjan är svårare att mäta än de som ligger inom i verksamheten. Det krävs i många fall schabloner och uppskattningar. 

I H&M-gruppens fall handlar det bland annat om estimat för hur mycket koldioxidutsläpp som genereras när kunderna tvättar sina kläder och hur mycket energi enskilda leverantörer har använt för att producera just H&M:s kläder. 

Kim Hellström påpekar att det är viktigt att inte låta det bästa bli det godas fiende.

”Jag tror det finns ett motstånd eller rädsla för att göra de här beräkningarna för att man vill vara perfekt. Min inställning är att det viktiga är att man gör beräkningen, ifrågasätter uppgifterna och sedan berättar om resultatet.”

Genom att vara transparent kring hur stora utsläppen är och vilka antaganden som ligger till grund för beräkningarna öppnas en möjlighet för att andra aktörer kan komma med konstruktiv kritik. 

Mindre organisationer kan ta vara på dialogen från externa intressenter om de bara sätter i gång att mäta och redovisa utsläppen så gott de kan.

”Se det som en resa. Med ökad medvetenhet blir det lättare att inkludera andra aktörer vilket gör det enklare att fatta rätt beslut”, säger Kim Hellström.

En stor del av de svenska börsbolagen redovisar inte sina utsläpp i scope 3. Vad har du för budskap till dem?
”Mitt budskap är: tänk om. Vi är på väg in i en verklighet där företag inte kommer att kunna dölja eller försköna sin del av den här pågående klimatkrisen. Jag tror att all sorts ’greenwashing’ (att i marknadsföring framställa bolaget som miljövänligare än det är, Di:s anm) kommer att straffas av konsumenterna i takt med att deras medvetenhet ökar, så undvik alla former av försköning.”

 


Innehåll från EKNAnnons

Fyra affärsmöjligheter i den gröna omställningen

Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN.
Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN.

Konsumenternas krav på hållbarhet ökar snabbt. Samtidigt höjer EU tempot rejält i sitt miljöarbete, och i sina regler för unionens företag. De närmaste åren kommer hållbarhet på riktigt att bli affärskritiskt – här är fyra sätt att göra hållbarhet till en lönsam och bra affär.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa exportföretag att växa

Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN, en statlig myndighet som finns till för att hjälpa svenska exportföretag att få bättre möjlighet till finansiering. Hon berättar att hållbarhet i sig blir en allt viktigare framgångsfaktor för världens företag.

– På EKN screenar vi tusentals exportaffärer för hållbarhetsrisker och – möjligheter varje år. Jag har arbetat med hållbarhetsfrågor i 20 år och har aldrig sett en sådan här hastighet i utvecklingen tidigare – att vara ett hållbart företag med hållbara produkter innebär stora finansiella möjligheter och konkurrensfördelar.

Här finns också affärsmöjlighet ett – att ligga i premiumsegmentet när varan eller tjänsten bidrar till hållbara lösningar. Och det kan passa många svenska företag väl.

Möjlighet 1 – se över din prisbild

– Svenska företag har ofta premiumlösningar som är mer hållbara men också kostar lite mer. Tidigare har det varit svårt att sälja in till kunden. Nu ser vi en tydlig förändring, där både kunderna och finansiärerna faktiskt efterfrågar hållbara lösningar – och är beredda att betala för dem. Det här kan öka företagets lönsamhet och marginaler, säger Karin Wessman.

Förändringen går att koppla både till att slutkonsumenter världen över prioriterar hållbarhet i allt högre utsträckning, men också till att till exempel EU höjer ribban rejält i sitt klimatarbete.

– Senast år 2050 ska EU vara klimatneutralt. Det kräver stora förändringar av samhället och ekonomin under de närmaste åren, och det kommer att påverka alla europeiska företag på ett eller annat sätt.

Först ut bland ett stort antal satsningar från EU:s håll är den så kallade taxonomin. Den kan enkelt sett förklaras som en lista över miljömässigt hållbara aktiviteter. Om aktiviteten till exempel är att producera bilar ska taxonomin definiera hur stora koldioxidutsläpp bilarna får ha för att aktiviteten ska klassas som hållbar.

– Större företag kommer alltså att behöva genomlysa sin verksamhet och rapportera hur stor andel av verksamheten som är förenlig med EU:s taxonomi.

Möjlighet 2 – se storföretagens utmaningar

Här ligger också möjlighet två. För inom kort kommer alltså många företag att leta efter grönare underleverantörer.

– Som ett litet företag är du ofta leverantör till större företag. Och dessa större företag kommer att behöva tänka igenom sina inköp eller hur de ska ställa om vissa aktiviteter och affärsmodeller så att de har mindre klimat- och miljöpåverkan. Här finns det stora möjligheter för småföretag som ligger långt fram.

Möjlighet 3 – få bättre och billigare finansiering

Även ur ett finansieringsperspektiv blir hållbarheten viktigt. Banker måste nämligen börja redovisa hur hållbara företagen är som de finansierar.

– Bankerna kommer att vilja öka sin andel ”gröna” lån och hållbarheten hos sin samlade kundstock. Det gör med all sannolikhet att du som kan visa att din verksamhet är hållbar kommer att ha lättare att både få finansiering och att få den till en bra ränta, säger Karin Wessman.

Möjlighet 4 – ligg steget före

Denna första taxonomi har fokus på klimatet. Men i nästa steg kommer även en taxonomi kring EU:s övriga miljömål – som handlar om till exempel biologisk mångfald, skydd av vatten och marina resurser och en omställning till cirkulär ekonomi. Dessutom planeras det för en social taxonomi och för en ”brun” taxonomi – som ska definiera vad som är ohållbart.

– Du har mycket att vinna på att ligga steget före och hålla koll på vilka krav som kommer att ställas om två eller fem år. Om du i god tid kan erbjuda produkter och tjänster som svarar mot framtidens hållbarhetskrav så kommer du att kunna ta marknadsandelar. Ju snabbare man inser att hållbarhet håller på att bli affärskritiskt, desto bättre för den långsiktiga lönsamheten i ditt företag.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa exportföretag att växa

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?