1515

Gröna obligationer rusar – nya siffror chockar marknaden

Efter en explosionsartad utveckling i fjol fortsätter intresset för gröna obligationer att öka, enligt Danske Bank.

Samtidigt kan den svenska staten snart ge sig in på den snabbväxande marknaden.

Lars Mac Kay, ansvarig för gröna obligationer på Danske Bank, ser en växande efterfrågan på gröna obligationer.
Lars Mac Kay, ansvarig för gröna obligationer på Danske Bank, ser en växande efterfrågan på gröna obligationer.

Förra året gavs det ut gröna obligationer, där kapitalet viks åt hållbara projekt, i svenska kronor för mer än 71 miljarder kronor, visar statistik från Danske Bank DANSKE 0% Dagens utveckling . Det motsvarar en ökning på hela 86 procent jämfört med 2017. Hittills i år har det emitterats gröna obligationer för drygt 35 miljarder kronor, vilket är i nivå med helåret 2017. 

”Jag tror att gröna obligationer kommer att hamna på volymer kring 80–90 miljarder kronor i år. Efterfrågan är större än för vanliga obligationer och kommer att stå sig väl även i en vikande marknad, men för att se tillväxt kräver det naturligtvis fortsatt goda generella marknadsförutsättningar”, säger Lars Mac Key, ansvarig för gröna obligationer på Danske Bank.

Noterbart är också att gröna obligationer utgör en fjärdedel av den totala volymen utgivna obligationer i svenska kronor så här långt på året. Det kan jämföras med att de i fjol stod för då rekordhöga 10 procent.

”Även om fastighetsbolagen fortfarande dominerar företagssegmentet ser vi fler och fler emittenter från andra branscher”, säger Lars Mac Key och pekar på att skogsbolaget Stora Enso tidigare i år tog in 6 miljarder gröna kronor från investerarna.

Den största märkeshändelsen för marknaden skedde dock i januari när det statliga bolåneinstitutet SBAB som första aktör ut en grön obligation i svenska kronor med bo- och fastighetslån som säkerhet, enligt Lars Mac Key. 

”Det öppnade på allvar dörren till säkerställda obligationer, där bo- och fastighetslån som säkerhet utgör lejonparten. Säkerställda obligationer står för närmare hälften av den totala utestående volymen obligationer i svenska kronor och medför en enorm tillväxtpotential”, säger han.

Därmed återstår bara ett segment av marknaden där det inte har getts ut gröna obligationerna i svenska kronor — statsobligationerna, som utgör mellan 20 och 25 procent av utestående volymer. 

Samtidigt är det mycket som talar för att Sverige i närtid kan ge sig in på den gröna obligationsmarknaden. Som punkt nummer elva i det så kallade januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna uppges att ”ett försök med statliga gröna obligationer ska genomföras genom ett uppdrag till Riksgälden 2019 och utvärderas.”

Finansdepartementet skriver i ett mejl till Di att man avser att gå vidare med frågan före sommaren.

I sitt remissvar till den utredning om gröna obligationer som regeringen mottog ifjol påpekade Riksgälden att man ”anser att det för närvarande inte finns utrymme att ge ut gröna statsobligationer inom statsskuldsförvaltningen”.

”Målet för förvaltningen av statsskulden är att minimera den långsiktiga kostnaden med beaktande av risk. Slutsatsen då handlade om problematiken med att ge ut en grön obligation i ett läge när lånebehovet är litet. Detta är fortfarande en viktig aspekt att ta hänsyn till när man tittar på upplägget för en grön obligation och hur den infogas i statens samlade upplåning. Vi inväntar nu regeringsuppdraget för att kunna ta oss an uppdraget på bästa möjliga sätt, och förbereder oss bland annat genom att studera andra emittenter som Frankrike och Belgien”, skriver myndigheten i en kommentar till Di.

Irland är det senaste i raden av europeiska länder som har gett ut gröna statsobligationer. Förutom att finansiera hållbara projekt kan Irland använda kapitalet till skattelättnader och andra subventioner som bidrar till landets klimatomställning. På sikt tror landets finansdepartement att volymen av gröna statsobligationer kommer att motsvara de traditionella.

”Länder som Irland, Belgien och Frankrike har ju delvis emitterat gröna obligationer för att få fart på marknaden. I Sverige har vi redan byggt upp en marknad för gröna obligationer, men en statlig obligation skulle öppna upp för en betydande del av den utestående stocken”, säger Lars Mac Key.

 


Innehåll från HSBAnnons

Digitalisering ökar värdet på fastigheter

Fastigheter må bestå av trä, stål och sten, trots det kan det mesta digitaliseras. Men branschen är konservativ.

– Vi pratar ofta om HSB som en föregångare inom digitalisering, säger Hélène Barnekow, vd på Microsoft Sverige.

Läs mer om hur rätt fastighetsförvaltning gör skillnad 

Även om fastigheter är ohyggligt analoga till sin struktur påverkas även den sektorn av de makrotrender som driver digitaliseringen. Till exempel står fastigheter för en stor del av klimatpåverkan genom både byggnation, drift och renovering, men allt det här kan förändras med hjälp av digitalisering.

– Inom HSB har vi tittat på olika aspekter inom digitalisering i flera år, säger Jesper Josbrant, vd för HSB Affärsstöd, HSB:s egna företag för digitala tjänster.

– För mig är det viktigt att skilja på datorisering och digitalisering. Datorisering är att flytta saker från papper till filer, men digitalisering är att förflytta en hel affär. Det har skett inom film och musik, och det finns mycket vi kan göra även med fastigheter.

Ett exempel är den dagliga skötseln, där fastighetsförvaltare kan spara mycket tid och pengar genom att jobba datadrivet och serva huset när data visar att det faktiskt behövs snarare än vid bestämda tidsintervall. Ett annat är förvaltningen, där HSB undersöker hur man med hjälp av sensorer i fastigheten ska kunna känna av husets behov och därmed optimera långsiktigt underhåll och renovering.

– Samtidigt tittar vi på hur vi med hjälp av data och digitala tjänster ska kunna göra det lättare för våra bostadsrättsföreningars styrelser att enklare förstå fastighetens behov och på så sätt fatta mer informerade beslut som höjer fastighetens värde, säger Jesper Josbrant.

Möjliggör tester och utveckling i en riskfri miljö

Ett av de verktyg som HSB använder för att lära sig mer om digitaliseringens möjligheter är det världsunika HSB Living Lab – forskningshuset i Göteborg där människor bor samtidigt som forskarna utvecklar framtidens hållbara boende.

– Det finns så många smarta och innovativa produkter och tekniker i dag, men steget att testa dem i ett verkligt bostadsbestånd kan vara stort. Där ser vi HSB Living Lab som en frizon, en arena som uppmuntrar och möjliggör tester och utveckling i en riskfri miljö. Här kan vi testa innovationer skarpt i en helt verklig miljö innan vi implementerar dem i våra befintliga fastigheter säger Emma Sarin, projektledare för HSB Living Lab.

HSB Living Lab
HSB Living Lab

En av de saker som digitaliseringen har fört med sig som är aktuell i HSB Living Lab är det faktum att data i dag är högt värderad. Eftersom fastigheter och människorna som bor i dem genererar stora mängder data av olika slag pågår nu en rad olika projekt som jobbar med data för att göra bostäder och fastigheter både smartare och mer hållbara. 

– Det kommer vara spännande att följa utvecklingen kring hur man kommer att dra nytta av detta värdet framåt, säger Emma Sarin.

Digitalisering är mer än bara teknik

Att HSB har kommit långt i sin digitaliseringsresa bekräftas av Hélène Barnekow, vd för Microsoft Sverige och partner till HSB i arbetet med ny teknik.

– Många företag ser fortfarande digitalisering som en it-fråga, men HSB har varit modiga nog att inse att digitalisering inte bara handlar om teknik utan om allt från kultur till organisation till själva affären. 

Fördelen med HSB:s synsätt är att det gör det lättare att fortsätta även när förändringsarbetet blir jobbigt.

– Många organisationer sätter igång med försök till digitalisering men ger upp när det blir jobbigt, förklarar Hélène Barnekow.

– Men Pernilla Bonde, vd för HSB Riksförbund, och hennes ledningsgrupp har stått upp för vad de tror på, kommunicerat väl och varit proaktiva i sitt arbete. Det tror jag är en nyckel till att de har lyckats så väl.

Läs mer om hur rätt fastighetsförvaltning gör skillnad 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?