Annons

Grön granskning ger lägre riskpremier

Allt fler aktörer ser värdet av en grön due diligence då ett bolag ska genomlysas och snart väntar ny lagstiftning på området.

 ”Vi sätter en lägre riskpremie på de bolag som har ett utvecklat hållbarhetsarbete”, säger Karl-Johan Willén från Priveq.

Jonathan Milläng, Ethos, till vänster. Karl-Johan Willén, Priveq, till höger.
Jonathan Milläng, Ethos, till vänster. Karl-Johan Willén, Priveq, till höger.

Svenska Oatly börsnoterades i maj 2021 och dag ett steg aktiekursen med 18 procent. Men redan i juni vände det nedåt och då året var till ända hade Oatlyaktien tappat omkring två tredjedelar i värde sedan start.

Amerikanska Wework handlades vid samma tidpunkt, i slutet av 2021, till en kurs lägre än då bolaget introducerades på börsen.

Samma sak gäller för brittiska Deliveroo.

De tre bolagen säger sig jobba för ökad hållbarhet. Oatly genom att ersätta mejeriprodukter med vegetabiliska alternativ. Wework för att deras gemensamma arbetsutrymmen ska ge ökad energieffektivitet. Och Deliveroo eftersom de erbjuder miljövänliga förpackningar och hemkörning med elscooters.

När Financial Times i slutet av förra året konstaterade att bolagen ovan hörde till den hälft som presterat sämst efter börsintroduktion, noterade Jonathan Milläng, ansvarig för hållbara finanser på konsultbolaget Ethos, att de visserligen har affärer som fokuserar på hållbarhet. Men att ingen verkade ha granskat bolagens eget hållbarhetsarbete före börsintroduktion.

För Oatly har kontroverserna varit flera, inte minst har bolaget anklagats för greenwashing. Wework har haft problem kopplade till styrningen. Deliveroo visade sig ha dåliga arbetsförhållanden för sina anställda.

”När företag som säger sig ha fokus på hållbarhet inte kan leva upp till det i sitt eget arbete, så påverkar det så klart kursen. Hade man gjort en ESG-DD före börsintroduktion, då hade läget kanske varit ett annat för dem i dag”, säger han.

En ESG-due diligence (ESG-DD) kan förenklat sägas vara en företagsbesiktning där analys görs av risker kopplade till miljö, sociala frågor och styrning. Hittills, menar Jonathan Milläng, har många fonder och riskkapitalbolag valt bolag utifrån hur de framhåller sitt eget arbete på området – men sedan inte granskat huruvida bolagen faktiskt lever upp till sina stora ord.

Detta håller dock på att ändras, menar han. Skälen är tre.

”Marknaderna har börjat värdera bolag som har bra styrning över hållbarhetsrisker högre än tidigare, främst tack vare regleringar från EU:s sida. Det finns också en ökad efterfrågan på sådana här analyser. Slutligen handlar det också om styrningen av den finansiella risken”, säger han.

Ett bolag som jobbar med ESG-DD:s är Priveq, vars ansvariga för hållbarhetsområdet, Karl-Johan Willén, säger att en den processen börjat bli en lika självklar del vid förvärv som övriga due diligence-processer.

”De senaste tre åren har ESG-DD:n blivit allt vanligare. Med ESG-DD:n får vi en uppfattning om hur bolaget ligger till. Utifrån det kan vi göra en roadmap för hur bolaget kan utveckla sig inom ESG-området under vår ägandeperiod.”

Eftersom ingen lagstiftning ännu finns att rätta sig efter, använder sig Priveq under arbetet med ESG-DD:s bland annat av en checklista som branschorganisationen Invest Europe tagit fram. Vid sidan av den ser Karl-Johan Willén och kolleger också till att intervjua bolagens ESG-ansvariga.

Därtill försöker de att inte bara fokusera på riskerna, utan även ta reda på vilka möjligheter som finns för bolaget på ESG-området.

”Kan man vinna affärer genom hållbara innovationer eller sänkta kostnader? Sådant är också viktigt.”

Enligt Karl-Johan Willén är det inte ovanligt att Priveq backar från investeringar på grund av just ESG-risker.

”För de bolag som har ett utvecklat hållbarhetsarbete sätter vi numera en lägre riskpremie vilket höjer bolagens värde. Och tvärtom, för de bolag som exempelvis har stora miljörisker.”

Jonathan Milläng menar att bolag som tvingas inkludera ESG-risker i sin analys också måste börja jobba med dem.

”Om det anses viktigt i analysen att ett bolag sänker sina utsläpp, då kommer bolaget att göra det, för de vill inte ta den onödiga risken. Eller om riskerna är signifikanta i ett land vad gäller mänskliga rättigheter, då kanske de väljer en fabrik i närområdet med bättre rättigheter för de anställda.”

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera