1515
Annons

Greta Thunberg satte fart på börsbolagen

”Greta Thunberg-effekten” som svepte över världen i fjol gjorde att mer än åtta av tio börsbolag nu arbetar med klimatfrågan. Det är en trend som är här för att stanna.

”Det blir svårt att backa nu”, säger Johan Säwensten på kommunikationsbyrån Narva.

2019 blev året då klimatfrågan slog igenom även hos börsbolagen. Det syns tydligt i bolagens års- och hållbarhetsredovisningar som genomsyras av åtagande och strategier kring klimatfrågan. Hela 83 procent av bolagen nämner också ordet ”klimatförändringar” i sina årsredovisningar för 2019, att jämföra med 51 procent året före.

Det visar en granskning som kommunikationsbyrån Narva låtit göra av årsredovisningarna från 228 bolag på large och mid cap-listorna.

”Det skulle kunna vara en Greta Thunberg-effekt, hon har synts överallt och jag tror hon har haft en påverkan”, säger Johan Säwensten, partner på Narva.

Healthcare-bolagen sticker ut i undersökningen. Hela 33 procent av bolagen i sektorn nämner inte alls klimatförändringarna i sina rapporter, det kan jämföras med industribolagen där det bara är 13 procent som inte tar upp ämnet.

Många börsbolag har satt upp ambitiösa och långsiktiga klimatmål, frågan är om klimatarbetet kommer förändras av den pågående coronapandemin. Det tror inte Johan Säwensten som pekar på att många bolag gjort stora utfästelser i klimatarbetet.

”Det blir svårt att backa nu. Jag tror inte heller de vill backa”, säger han. 

Fler och fler bolag har också börjat arbeta med FN:s 17 globala hållbarhetsmål som bland annat lyfter fram kampen mot fattigdom, orättvisor och lösningar på klimatkrisen. Narvas granskning visar att 75 procent av bolagen har med FN-målen i sina rapporter, en ökning från 57 procent året före. Flertalet av bolagen beskriver också konkret hur de bidrar till att lösa de globala utmaningarna.

Johan Säwensten lyfter fram hur de globala målen kommuniceras som en viktig orsak till att bolagen gärna tar upp dem i sina årsredovisningar. Målen marknadsförs med 17 färgglada och lättbegripliga ikoner. 

”Enkelheten varit jätteviktig, sedan tror jag inte det är så många bolag som har lyckats integrera målen i sina affärer på ett bra sätt”, säger han.

Han lyfter också fram att det bara är 18 procent av bolagen som nämner pandemi i riskavsnittet i årsredovisningarna. Det visar att bolagen inte såg en pandemi som något större hot mot bolagets verksamhet.

”Jag har full förståelse för att bolagen inte inte har med detta i riskkalkylen eftersom det är så svårt att överblicka. Vi vet att det kan komma en pandemi, men det är svårt veta vilka effekterna blir. Därför tror jag man kommer bli mer resonerande i sina årsredovisningar framöver, där man målar upp olika scenarier för investerarna”, säger Johan Säwensten.

 

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Almi Green Invest – så ska näringslivet klara omställningen

Almi hör till de aktörer som föreslås få utökat uppdrag då näringslivet ska ställa om till hållbarhet. Den utredning som i dag lämnades över till regeringen vill se ett statligt grönt investeringsbolag, Almi Green Invest, och en grön Venture Debt-fond.

Finansmarknadsminister Max Elger och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, båda S.
Finansmarknadsminister Max Elger och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, båda S.
Foto:Lars Schröder/TT
Foto:Ali Lorestani/TT

På måndagen presenterade regeringens utredare sina förslag på hur staten bättre ska kunna stötta näringslivets gröna omställning. Flera idéer lades på bordet, och klart är att Almi får flera nya uppdrag, om utredarna får som de vill. 

Främst handlar det om att Almi ska få skapa ett statligt grönt investeringsbolag, Almi Green Invest, med en ram på 1,5 miljarder kronor. 

”De ska ha ett tydligt uppdrag att möjliggöra gröna investeringar hos företag. Det ska vara uthålligt, aktivt och en flexibel minoritetsägare”, sa Martin Janhäll, en av de tre utredarna. 

Utredarna vill också se en grön Venture Debt-fond under Almi Green Invest. 

”Också den på 1,5 miljarder”, säger Martin Janhäll. 

Han och hans båda kolleger vill därtill tillföra Saminvest 1 miljard kronor för att utveckla riskkapitalmarknadens uthållighet och göra det möjligt för AP-fonderna att investera i onoterade bolag. 

”Vi ser att AP-fonderna har en aptit att delta i detta.”

I utredningen finns också förslag om att ta bort exportkriteriet för Exportkreditnämndens gröna krediter samt göra det möjligt för EKN och Riksgälden att ställa ut kreditgarantier för följdinvesteringar och samhällsomvandling. 

Utöver de finansiella delarna slår utredarna fast att Sverige i dag behöver mer kompetens för den gröna omställningen, inte minst offentliga rådgivare. 

”Personer som förstår ny teknik och nya affärsmodeller och kan bedöma risker som är kopplade till investeringar”, säger Kersti Karltorp. 

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson och finansmarknadsminister Max Elger tog emot utredningen under en pressträff. 

De båda intygade att klimatomställningen är ett prioriterat område för den svenska regeringen, men att ”det finns ett enormt kapitalbehov”. 

Max Elger passade på att ge Sverigedemokraterna en känga efter, möjligen efter partiledare Jimmie Åkessons utspel i Sveriges Radio, där han bland annat säger att ”fler dör av kyla än av värme”. 

”Det är olyckligt att Sverigedemokraterna denna morgon sår tvivel om vi ska leva upp till Parisavtalet. Jag tror att ett sådant beteende skulle slå undan benen för hela den här omställningen”, sa ministern. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera