Av de 266 miljoner ton material som konsumerades i den svenska ekonomin 2021 uppskattas mer än 96 procent ha varit jungfruliga material. Vidare väntas bara 3,4 procent få nytt liv genom återvinning eller återanvändning. Det är resultatet av en analys från Circularity Gap Reporting Initiative som presenterades tidigare i år.
Eftersom det är produktionen som ger upphov till den största andelen av utsläppen under en varas livslängd har ökad cirkularitet identifierats som en viktig del i att nå klimatmålen. Den svenska regeringen antog därför 2020 en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Målet var bland annat att göra det mer lönsamt för företag att bli cirkulära.
Men utvecklingen har inte tagit fart än, enligt Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH.
”Det finns initiativ mot en mer cirkulär ekonomi. Ett exempel är LKAB:s planer på att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur gammalt gruvavfall. Ett annat är att många företag utforskar möjligheterna till mer cirkulära affärsmodeller. Men det finns samtidigt drivkrafter åt andra hållet. Det finns ett väldigt tryck på att öppna fler gruvor och öka produktionen av jungfruliga råvaror”, säger han.
Inom näringslivet har allt fler storbolag börjat titta på hur de kan ställa om sina verksamheter mot ökad cirkularitet. Ikea har åtagit sig att bli helt cirkulära till 2030 och även H&M och Volvo har satt upp mål på området. Men också mindre företag med nya affärsmodeller har börjat dyka upp.
Ett exempel är Sopköket som ägnar sig åt att samla in råvaror som annars skulle slängas. Bolaget gör sedan mat som säljs via catering eller på den egna restaurangen i centrala Stockholm.
”Vi försöker ta ett totalgrepp om det resursslöseri som finns överallt, inte bara genom att minska matsvinnet. Ett mål är att 50 procent av personalstyrkan ska bestå av folk som stått utanför arbetsmarknaden. Vi skänker även 2.000 portioner mat till behövande varje månad och i princip allt material i verksamheten är återbrukat”, säger Filip Lundin.
Filip Lundin uppger att personalens uniformer samt köksutrustningen och möblerna i verksamheten är andrahandsinköp. Bolaget försöker också sköta sina leveranser via cykelbud.
”Vi har ett samhälle som bygger på linjär slit och släng-konsumtion, eftersom det är billigast och enklast för företag. Att vi som företag försöker vara cirkulära innebär att vi får mer att göra än en vanlig restaurang. Men det är också en konkurrensfördel”, säger Filip Lundin.
Han hänvisar till Petter Stordalens teori om att nordiska företag på grund av högre personalkostnader jämfört med internationella konkurrenter tvingas optimera sin logistik. I Sopköket går en hel del av personalens tid åt att samla in matsvinn och sortera ut det som inte är ätbart. Något andra restauranger inte ägnar sig åt.
Därför tror Filip Lundin att hans eget bolag tvingats skapa en effektivare verksamhet.
”Det var först under pandemin, när det gick lite sämre, som jag var tvungen att tänka till på allvar. Då investerade vi i en större bil för transporter och ett större kyl- och frysrum för förvaring. Så vi jobbar mest från frysen nu, något som är tabu inom restaurangbranschen. Men det har ökat vår produktivitet med över 200 procent”, säger han.
Sopköket fick under fjolåret flera priser för sin affärsidé, bland annat hållbarhetspriset ”100 procent cirkulärt” som delas ut av White Guide. Bolaget är på väg mot en omsättning på 4 miljoner kronor i år, en dubblering av tidigare årsbästa. I maj blev bolaget lönsamt för första gången och i november släpps fryst färdigmat i butik.
”Framtiden är vår. Hittar man en cirkulär affärsmodell som kan gå med vinst får man väldiga konkurrensfördelar. Klimatkrisen har fått världen att skrika efter den typen av lösningar”, säger Filip Lundin.
