1515
Annons

Google satsar på svenskt bolag som automatiserar miljöarbetet

Med sin mjukvara visar svenska Normative vilken miljöpåverkan ett företags handlingar har och föreslår åtgärder. Genom finansiellt stöd från Google ska tjänsten nu breddas. ”Det ska vara lika enkelt att ta fram sitt klimatbokslut som att söka fram en restaurang på Google Maps”, säger medgrundaren Kristian Rönn.

Kristian Rönn, medgrundare av Normative.
Kristian Rönn, medgrundare av Normative.Foto:Bluewild93

Svenska Normatives mjukvara tar fram automatiserade klimatbokslut genom att läsa av finansiell data företag redan har i affärssystemen och samköra den med miljöstandarder.

Underlaget ligger sedan till grund för förslag på hur bolagen kan minska sina koldioxidavtryck. På kundlistan finns i dag bland annat börsbolagen Bonava, Castellum och Duni. 

Nu står det klart att Normative har antagits till Googles europeiska klimatprogram och dessutom mottar ett finansiellt stöd på drygt 10 miljoner kronor 

”Det var en hård konkurrens om platserna och vi ser det som ett erkännande att vi ligger i frontlinjen. Vår idé är att automatisera klimatredovisning för att kunna demokratisera den”, säger Kristian Rönn, som tillsammans med Adam Wamei Egesa är medgrundare av Normative.

Stödet tänker man använda till att utveckla mjukvaran för att passa alla bolag oavsett storlek.

”Det är viktigt. För småbolagen är många fler än storbolagen, men alla har inte råd att ha en hållbarhetschef eller ett stort team. Det ska vara lika enkelt att ta fram sitt klimatbokslut som att söka fram en restaurang på Google Maps”, säger Kristian Rönn.

Läs mer: Deras startup guidar bolag till EU:s taxonomi 

En viktig del i processen är att koppla ihop Normatives mjukvara med open banking-system. 

”Mindre bolag sitter inte på tunga affärssystem som SAP och Oracle. De har sina inköp lagrade hos sin bank”, säger han.

För att räkna ut koldioxidavtrycket för en vara eller tjänst använder sig Normative av Greenhouse Gas Protocol-standarden. Konkret laddar företagen upp sina befintliga finansiella data över varor och tjänster som de köper och säljer, som exempelvis affärsresor, elanvändning och olika råvaror.

”Elanvändningen är ett exempel. Men det samma gör vi för alla bolagets hundratals eller tusentals olika leverantörer”, säger Kristian Rönn.

Tjänsten är en såkallad Software-as-a-Service, prenumerationsbaserad mjukvara, och priset varierar beroende på hur många affärsenheter som kopplas på och hur mycket affärssystemdata kunden vill använda.

Det Stockholmsbaserade bolaget har tidigare tagit in drygt 20 miljoner kronor i riskkapital från bland andra Soundcloud-medgrundaren Eric Wahlforss och riskkapitalbolaget Luminar Ventures.

Världens tredje största pensionsfond fortsätter att satsa på kol

Sydkoreas nationella pensionsfond ser över en ny kolpolicy. Ett förslag som övervägs är att sälja av bolag som får mer än hälften av sina intäkter från kolverksamhet. En nivå som väcker stark kritik, rapporterar Bloomberg.  

Genrebild.
Genrebild.Foto:Malin Palmqvist

Fonden, som förvaltar tillgångar värderade till över 7.000 miljarder kronor och uppskattas vara världens tredje största pensionsfond, lovade i fjol att sälja av innehaven inom de smutsigaste fossila bränslena. Det landade i april i ett förslag från ett konsultbolag att införa ett förbud mot investeringar i bolag med intäkter från kolkrafts- eller kolgruvsverksamhet som antingen överstiger 30 eller 50 procent. 

Vilken gränsnivå det blir är inte bestämt än, men oavsett ligger de på en betydligt lägre nivå än vad som vanligtvis införs när stora fonder genomför liknande policyförändringar.

”De negativa konsekvenserna av att den nationella pensionsfonden misslyckas med att göra klimatmedvetna investeringar kommer bli enorm”, säger Kim Sung-Ju, tidigare ordförande i fondbolaget och oppositionspolitiker i Sydkorea, till Bloomberg. 

Den nationella pensionsfonden är Sydkoreas största institutionella investerare. Skulle fonden välja den lägre gränsnivån innebär det att 10 miljarder i tillgångar skulle behöva säljas av. Samtidigt behålls tillgångar kopplade till kol som är värda runt 30 miljarder kronor fram till 2030.

Kol är den största energikällan i Sydkorea, strax före naturgas och kärnkraft. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera