1515
Annons

Framtiden efter klimatavtalet i fokus på Hållbart Näringslivs konferens

Klimatmötets efterdyningar, framtida Europeiska reglerverken för hållbar rapportering och företagens tunga roll i den hållbara omställningen stod i fokus under årets konferens Hållbart Näringsliv.

EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP).
EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP).Foto:Sander de Wilde

Med ett pinfärskt avtal från helgens Cop26 blev klimatavtalet och dess påverkan på näringslivets ett centralt ämne bland programpunkterna under tisdagens konferens i Stockholm. 

Fråga som näringslivet drivit starkt under klimatmötet var beslutet om ett globalt prisgolv på koldioxidutsläpp, något som inte fick gehör under förhandlingarna. Enligt EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP), är ett globalt prisgolv en komplex fråga att lösa. 

En faktor som påverkar är att klimatbovar som Saudiarabien, Kina och Ryssland har veto i en konsensusbaserad process, som FN-systemet, vilket minskar chanserna till ett klubbat beslut. Men även ländernas olika förutsättningar utgör ett hinder. 

”Skulle vi införa ett globalt prisgolv, skulle det antingen behöva vara högt för att påverka rika länder, vilket skulle få enorma konserver för fattiga länder, eller så skulle det vara lågt vilket inte skulle ha någon effekt på de rika länderna”, säger han och konstaterar:

”Ett pris är i grunden inte dåligt, men den måste vara differentierad”.

För att differentiera priset skulle historiskt utsläpp och länders ekonomiska styrka kunna räknas in i koldioxidpriset. 

Istället konstaterar Jakop Dalunde att klimattullar är en bättre lösning och framhåller att det redan visat sig ha effekt. 

”EU:s klimattullar tvingar också övriga länder att betala för sin klimatpåverkan. Det här har redan fått Ryssland att planera ett eget handelssystem för utsläppsrätter. Klimattullar är, till skillnad från ett globalt pris på koldioxid, ett verktyg vi kan använda redan i dag”, säger han. 

Klimatmötet som både beskrivits som en framgång och en besvikelse av många har, enligt Jakop Dalunde, redan visat sig ha en effekt på marknaden genom att priset för koldioxid stigit med 5 procent till rekordhöga 66 euro per ton koldioxid.

Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco, menar att det är lätt att stirra sig blind på avtalet och inte se de andra resultaten av Cop26.

”Titta inte så mycket på ordalydelser i avtalet. Det har släppts en massa initiativ som rundar förhandlingar. Det vi gör ska kunna skalas upp”, säger han.

Samtidigt menar han att det nu finns konkreta mål att jobba emot. 

”Innan var det mycket att prat om att hålla 1,5-gradersmålet. Nu kan vi börja implementera och ha regleringar som standard”, säger Andreas Gyllenhammar. 

En punkt under förmiddagen var de nya lagkrav och regler som väntar inom hållbarhet på EU-nivå. Där diskuterades det hur företagen kommer att påverkas av EU:s kommande regelverk för hållbarhetsredovisning, Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD.

Ett regelverk som kommer att påverka företagens hållbarhetsarbete positivt, enligt Marianne Förander, expert hållbarhetsredovisning och bolagsstyrning på EY. 

”Jag ser det som positivt, för det finns pengar i hållbarhetsarbete och därför måste det finnas lagar och regler”, säger hon. 

En fördel med det nya regelverket är att företag inte längre själv kommer att kunna sätta vad som är hållbart utan det finns klara regler. Samtidigt verifieras informationen av en oberoende partner. 

Men omställningen kommer att bli tuff, för regelverket kommer snabbt och ställer höga krav. Redan vid årsskiftet ska cirka 100 svenska börsnoterade företag eller företag med fler än 500 anställda redovisa 2021 års hållbarhetsarbete enligt enligt de nya kraven. Till år 2023 skärps kraven och då omfattas cirka 2000 svenska företag av reglerna. 

Marianne Förander konstaterar att många företag kommer att behöva gör omställningar i den egna organisationen för att möta det nya regelverket. 

”Man måste förstärka avdelningen för hållbarhet, det kan inte bara vara en person, utan likna en vanlig ekonomiavdelning med controllers och uppföljning. Det gäller att gifta ihop den finansiella redovisningen med hållbarhet. Det blir en stor utmaning för dem som inte redan gjort frivilliga redovisningar”, säger hon.

Dagens konferens samlade 350 fysiska deltagare samt lite över 600 digitala deltagare som fanns med på länk. 

”Det här är rekord”, sa Mikael Salo, Di-gruppens hållbarhetsexpert, som tillsammans med Josefin Jakobsson, redaktör för Di Hållbart näringsliv, var moderatorer under konferensen. 

Kravet inför FN:s klimatmöte: ”Nu är det upp till de rika att ge till de fattiga”

Egypten laddar för att agera värd åt FN:s nästa klimattoppmöte COP27. Nu vill flera, däribland president Abdel-Fattah El-Sisi, att fokus för mötet ska vara att stötta afrikanska länder i den globala omställningen mot grön energi.

Egyptens president Abdel Fattah el-Sisi vill att rika länder ska göra mer för att få fattigare länder att ställa om till grön energi.
Egyptens president Abdel Fattah el-Sisi vill att rika länder ska göra mer för att få fattigare länder att ställa om till grön energi.Foto:Yves Herman/AP/TT
Teslor står uppradade i Norge, ett av de många länder som blivit rikt på olja.
Teslor står uppradade i Norge, ett av de många länder som blivit rikt på olja.Foto:Fredrik Hagen
Foto:Håkon Mosvold Larsen / NTB Scanpix / TT

Världens rika länder har siktet inställt på klimatsmart teknik och nya, gröna energilösningar. Men för mindre resursstarka länder kan den gröna omställningen bli en börda. Det var Egyptens president Abdel-Fattah El-Sisis budskap när han i måndags talade på en energikonferens i Kairo.

El-Sisi är i viss mån kritisk till kraven på fattiga länder att inte utvinna olja eller gas, tillgångar som bidragit till välstånd på så många andra håll i världen. 

”Nu när vi har möjligheten säger ni 'nej, exploatera inte'. Vad menar ni med att vi inte ska exploatera? Om ni vill det så är det upp till de rika att ge till de fattiga”, sade han på konferensen, enligt Bloomberg.

I november ska världens ledare träffas i Sharm El-Sheikh för att diskutera lösningar på klimatkrisen. Den högsta prioriteten bör, enligt presidenten, vara att hitta rättvisa lösningar för att stödja världens utvecklingsländer, inte minst på den afrikanska kontinenten. Frågan diskuterades till viss del under fjolårets COP26 i Glasgow, men uttalandet tyder på att kraven på de rika länderna om att bidra mer hårdnar.

De afrikanska länderna står fortfarande bara för en bråkdel av världens utsläpp, trots att kontinenten är den näst största sett till befolkning. Ändå slår klimatförändringarna hårt mot många av länderna på kontinenten.

Fatih Birol, vd för energiorganisationen IEA, International Energy Agency, menar att COP27 borde fokusera på att stödja den ekonomiska utvecklingen i Afrika genom att hitta mekanismer för att öka investeringarna i regionen.

”Vi måste säkerställa att inte Afrika bär en större börda i omställningen till grön energi”, säger Fatih Birol enligt Bloomberg.

Afrikanska länder stod för omkring åtta procent av den globala oljeproduktionen 2020. Ändå är oljan central för den ekonomiska tillväxten i produktionsländerna, enligt Statista. Det finns dessutom stora fyndigheter av naturgas som ännu inte exploaterats.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera