Frågor och svar om Di:s klimatindex

Här finns svaren på några frågor vi ofta får om Di:s hållbarhetsindex. 

Foto:NASA

OM DI:S KLIMATINDEX

Varför har ni tagit fram ett klimatindex för börssidorna?
Syftet med Dagens industris klimatindex är att lyfta fram nya nyckeltal jämte de som traditionellt finns på börssidorna. Genom att göra det vill Di skicka en signal till investerare, kapitalförvaltare, bolag, kunder och andra intressenter om att hållbarhet ska in i huvudfåran som en av de viktigaste faktorerna i svensk ekonomi.

Ett annat syfte är att erbjuda jämförbar information som visar hur bolagens hållbarhetsarbete står sig. 

Indexet utgör ett fundament för framåtlutad journalistik och granskning av börsbolagens klimatarbete. Det utbildar samtidigt läsarna i hur klimateffekterna påverkar näringslivets olika sektorer samt vilka risker och möjligheter som uppstår i den pågående klimatomställningen. 

När lanserades Di:s klimatindex?
Dagens industri lanserade sitt klimatindex i oktober 2019. Det var då ett världsunikt initiativ att plocka in nyckeltal för klimatet på en tidnings börssidor. I första publiceringen ingick 124 bolag, av vilka 94 bolag hade minst ett streck i tabellen, vilket innebär att de saknade redovisning för utsläpp i ett eller flera så kallade scope.

I dag består Di:s klimatindex av 209 bolag på Stockholmsbörsen. 

Vilka ligger bakom idén med ett klimatindex?
Jenny Stiernstedt, hållbarhetsredaktör och reporter på Dagens industri, har arbetat fram idén i samarbete med Johan Falk, chef och medgrundare av Exponential Roadmap Initiative och en av personerna bakom Carbon Law.

För att få ett index på plats krävs dock arbete från en rad engagerade människor, på flera av tidningens avdelningar. 

 

OM ARBETET MED DI:S KLIMATINDEX

Hur har ni gjort?
Efter att ha samlat in datan manuellt för den första publiceringen valde Dagens industri att inleda ett samarbete med analysföretaget MSCI. Nu samlar MSCI in och sammanställer siffrorna som publiceras, vilket borgar för hög kvalitet. I de fall beräkningar och analyser gjorts av datan är det MSCI som står för dem. 

Varför samarbetar ni med MSCI?
MSCI är en global leverantör av finansiella tjänster och analysverktyg med många decenniers erfarenhet. Inom organisationen finns kunskap om ESG-frågor som sträcker sig bakåt till 90-talet. Ett samarbete med MSCI ger Dagens industri möjlighet till ett stabilt och långsiktigt samarbete med hög trovärdighet. 

Hur har ni gjort urvalet av bolag?
Urvalet av bolag följer MSCI:s övriga index. Dagens industris klimatindex omfattar merparten av svenska stora och medelstora bolag. 

Hur samlar MSCI in datan?
MSCI samlar in sin data dels manuellt, dels med hjälp av olika tekniska lösningar. De datapunkter som Di använder initialt för sitt index är huvudsakligen egenrapporterade. 

Mer om insamlingen av data kan du läsa om här, där vi berättar hur vi tar fram Di:s klimatindex. 

 

Foto:TT

OM SIFFRORNA I DI:S KLIMATINDEX

Varför är det viktigt att företagen redovisar just utsläpp av växthusgaser?
Utsläppen av växthusgaser är centrala om världen ska ha en chans att klara uppsatta klimatmål. Trots den kunskapen har många bolag under lång tid inte tagit frågan om de egna utsläppen på allvar. 

Genom att ta fram och utveckla ett klimatindex med klimatindikatorer vill Dagens industri visa på vikten av att mäta och rapportera företagets egna utsläpp och utsläpp i värdekedjan. Bara genom kunskap om utsläppen går det att sätta en plan för hur de ska minska. 

Till detta kommer ny lagstiftning och nya ramverk för rapportering, inte minst från den finansiella sektorn, som ökar kraven på bolagen att rapportera och redovisa sin klimatpåverkan.

Varför använder ni er av GHG-protokollet?
GHG-protokollet, en förkortning för Greenhouse Gas Protocol, är den i dag mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser. 

Det presenterades första gången 2001 av World Resources Institute (WRI) och World Business Council on Sustainable Development (WBCSD) och har därefter utvecklats vidare och uppdaterats åtskilliga gånger.    

GHG-protokollet var betydelsefullt för den ISO-standard som togs fram 2006, en vägledning på organisationsnivå för kvantifiering och rapportering av utsläpp. 

GHG-protokollet används i dag av tusentals företag och organisationer världen över.

Vad är syftet med att rapportera utsläpp i enlighet med GHG-protokollet?
GHG-protokollets riktlinjer säger att rapporteringen av utsläpp ska vara relevant, fullständig, jämförbar, transparent och noggrann. Ett syfte är att rapporteringen ska kunna fungera som beslutsunderlag för användare både internt och externt. 

Ambitionen är att rapporteringen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt och täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. 

GHG-protokollet delar in utsläppen i tre scope: 

Scope 1: Verksamhetens direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget.

Scope 2: Indirekta utsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla.

Scope 3: Alla indirekta utsläpp som inte inkluderas i scope 2 som uppstår i värdekedjan både uppströms och nedströms. 

Utsläppen i scope 3 rapporteras i 15 kategorier: 8 uppströms och 7 nedströms. Enligt GHG-protokollet kan företag välja att rapportera endast de kategorier där man har de mest signifikanta utsläppen. Det gör att det i dag finns ett stort mått av godtycklighet och osäkerhet i rapporteringen av scope 3. 

Mer läsning om vad som ingår i de olika scopen och hur beräkningar kan göras finns på GHG-protokollets hemsida

Använder ni ”market based-method” eller ”location based-method” för utsläppen i scope 2?
Siffrorna för ”location based-method” visar hur stor klimatpåverkan företagen har rent konkret i faktiska utsläpp. Med ”market based-method” anger siffrorna i stället hur stora utsläpp bolagen ansvarar för efter inköp av elektricitet.

MSCI redovisar i dag enbart för utsläpp enligt det som kallas för ”location based-method”. Skälet till detta är, enligt MSCI, att bolagen helt enkelt oftare har redogjort för sina utsläpp i scope 2 med hjälp av just ”location based-method”. 

Utveckling pågår dock och MSCI kan i framtiden komma att även inkludera utsläpp enligt ”market based-method”. 

Varför redovisar ni scope 3 i Di:s klimatindex trots att de siffrorna kan betraktas som osäkra?
Det stämmer att rapportering i scope 3 ofta innehåller osäkra siffror. Detta har en rad förklaringar. En är att bolagen här är beroende av hur rapporteringen uppströms och nedströms ser ut i värdekedjorna. En annan är att bolagen i scope 3 ska rapportera de kategorier där verksamheten har sina mest signifikanta utsläpp, vilket ger utrymme för tolkningar. 

Vår tro är att vi genom ett initiativ som Di:s klimatindex kan bidra till att flytta fram och skynda på utvecklingen av de klimatindikatorer som företagen kräver. Ju fler bolag som räknar och rapporterar sina utsläpp i scope 3, desto lättare kommer arbetet att bli. Inte minst för att kunskapen om klimatberäkningar kommer att öka generellt. 

Varför redovisar ni bolagens utsläppsintensitet?
Utsläppsintensitet används ofta av institutionella investerare för att mäta koldioxidavtrycket av samtliga investeringar i en portfölj, då den tar hänsyn till bolagens storlek i stället för bolagens absoluta utsläpp. Detta gör att bolagen går jämföra inom en sektor och över sektorer, och tillämpas därför väl i portföljsammanhang då den kan visa fondportföljens exponering mot koldioxidintensiva företag. 

Utsläppsintensitet som, liksom i Di:s index, enbart omfattar Scope 1 och scope 2 måste dock användas med försiktighet då den påverkas av företagets integrationsgrad i värdekedjan.

Varför har ni inte med scope 3 när ni räknar på utsläppsintensitet?
Vi bedömer att siffrorna för scope 3 fortfarande är alltför osäkra och alltför godtyckliga för att kunna inkluderas vid en beräkning av utsläppsintensiteten. Bolagen rapporterar i dag för de kategorier de själva väljer att prioritera från scope 3, och här finns ännu ingen garanti för att bolagen gör detta på så sätt att siffrorna går att jämföra. 

Tvärtom kan det i dag uppfattas som positivt att bara inkludera ett fåtal av de 15 kategorier som ingår i scope 3, eftersom detta kan få de totala utsläppen att framstå som lägre än vad de faktiskt är. 

Varför redovisas utsläppen och utsläppsintensiteten för bolagen olika år?
MSCI uppdaterar sin databas så snart varje bolag rapporterat sina utsläpp, därefter uppdateras siffrorna i Dagens industris index. Att årtalen inte alltid är desamma hänger helt enkelt samman med att bolagen inte rapporterar vid samma tidpunkt. 

Om siffrorna är så osäkra – varför är ett index som det här ens relevant?
Oavsett hur nära eller långt ifrån de siffror som finns i Di:s klimatindex ligger verkligheten, så är de i dag de bästa uppskattningarna av hur stora utsläppen från respektive bolag är. När företagen tvingas redovisa sina utsläpp externt ökar trycket på dem att rapportera siffror som ligger så nära verkligheten som möjligt. Ingen aktör vill riskera att underrapportera, för att sedan bli avslöjade med en rapportering som brister eller i värsta fall ser ut att dölja utsläpp. 

Kort sagt går att säga att ju högre andel företag som rapporterar sina utsläpp, desto högre kvalitet kommer det att bli på rapporteringen. 

Det här området är under snabb och konstant utveckling, så mycket kommer att hända vad gäller såväl hur man rapporterar som vilken kvalitet rapporteringen håller. 

Varför räcker det inte med att rapportera till CDP?
Dagens industri har som ambition att bidra till att företags rapportering av utsläpp ska vara tillgänglig för alla, från investerare och företag till studenter och allmänhet. För att inte tala om journalister, som med hjälp av ökad transparens kan granska huruvida företagens klimatarbete ligger i linje med vetenskapen. 

 

Foto:NASA

OM VETENSKAPEN

Hur står sig Di:s index i relation till klimatvetenskapen?
För att minska risken för irreversibla tröskeleffekter som gör att den globala uppvärmningen blir självförstärkande, behöver de globala utsläppen i ungefärliga termer halveras vart tionde år, enligt IPCC:s 1,5-gradersrapport. 

Detta bekräftas också i Carbon Law, som säger att en halvering av utsläppen är allra viktigast under de första tio åren fram till 2030. 

Forskningen är numera tydlig med att bolag minst måste halvera sina utsläpp genom hela värdekedjan varje decennium, men helst sikta på att gå betydligt snabbare fram. 

Det här går det att läsa mer om i Exponential Roadmap, en rapport som först presenterades i september 2018 av bland andra Johan Rockström och Christiana Figueres, framtagen av en rad globala företag tillsammans med Stockholm Resilience Centre, Potsdam Institute for climate research, Energimyndigheten, KTH, regeringens initiativ Fossilfritt Sverige med flera. 

Vad krävs av ett bolag som vill ligga i framkant?
Ett bolag som vill ta sitt ansvar måste minska minska utsläppen i scope 1–3 i den takt som vetenskapen kräver. Enligt 1.5°C Business Playbook bör bolag också integrera klimat i sin strategi och se till att affärsmodell och värdeerbjudande ligger i linje med ambitionen att hålla den globala uppvärmningen i linje med 1,5-gradersmålet. 

Därtill bör bolagen i sitt bredare arbete bidra till samhällets omställning genom att påverka policies i rätt riktning och genom att bidra med ett klimatledarskap i samhället.

 

Svaren på frågorna har sammanställts av Jenny Stiernstedt på Dagens industri med hjälp av Johan Falk, chef och medgrundare av Exponential Roadmap Initiative och en av personerna bakom Carbon Law, och Noora Viksten, nordisk affärsutvecklingschef för ESG på MSCI. 

Har du synpunkter på innehållet eller saknar någon fråga så mejlar du jenny.stiernstedt@di.se. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?