1515

Fortsatta strider om klimatpengar

På FN:s klimatmöte i Katowice fortsätter striderna om de 100 miljarder dollar som rikare länder lovat fattigare parter. Men trots en infekterad debatt utgör de bara en bråkdel av vad som krävs när världen ska ställa om.

"Anpassning är ett verkligt behov för många människor", säger Indiens delegationschef Arun Kumar Mehta.

Rika länder uppfyller inte till fullo sina löften, säger Karolina Skog.
Rika länder uppfyller inte till fullo sina löften, säger Karolina Skog.Foto:Claudio Bresciani/TT

Världen är inte redo för de klimatförändringar som väntar. Gapet mellan det som uppvärmningen kommer att föra med sig och de åtgärder länder vidtar för att förbereda sig inför dessa är betydande, slår UN Environment fast i en rapport som presenterades under inledningen av klimattoppmötet i polska Katowice.

Svårast att anpassa sig har fattigare länder. Och det var för att möta deras behov som rikare länder under klimatmötet i Köpenhamn 2009 lovade att årligen bidra med 100 miljarder dollar i offentligt och privat kapital från 2020, med en successiv upptrappning fram till dess.

Under det decennium som snart passerat har de här pengarna mer eller mindre konstant varit föremål för misstro och stridigheter – och klimatmötet i Katowice är inget undantag.

Inför mötet släppte OECD en rapport där man gör sin bedömning av hur mycket kapital som gått till fattigare länder. Summan man talar om där ligger på nära 55 miljarder dollar.

Enligt OECD är rikare länder på god väg att uppfylla sitt löfte – vilket många fattigare länder motsätter sig.

Indien är en part som tidigare varit en skarp kritiker av just OECD:s beräkningar. I Katowice säger landets delegationschef, Arun Kumar Metha, att summan inte speglar de belopp som faktiskt krävs. Men han är ändå försiktig i sin kritik.

”Vi har inte nått 100 miljarder dollar, och nu är det viktigt att inget land backar. Vi är måna om att se att det finns en kontinuitet från givarländerna”, säger han och påtalar vikten av att alla parter håller sina löften.

”Det är det som bygger momentum och skapar tillit. Det visar också att det är vi tillsammans som måste lösa den globala utmaning som vi står inför.”

Sveriges miljöminister Karolina Skog (MP) vill inte göra någon bedömning av siffrorna i OECD-rapporten. Men hon konstaterar att pengarna fortsätter att vara den stora frågan.

”Det finns ett grundläggande problem. Rika länder uppfyller inte till fullo sina löften, vilket skapar en förtroendeklyfta som påverkar hela samtalen. Det är därför det är viktigt att Sverige är en stor finansiär. Det var också viktigt att generalsekreteraren i sin öppning påminde om att löften måste hållas”, säger hon.

Sverige lovade på måndagen ytterligare 100 miljoner kronor i bidrag till anpassningsfonden och Fonden för de minst utvecklade länderna (LDCF), pengar som ligger i vårändringsbudgeten. Störst avtryck gjorde möjligen det tyska löftet om en dubblering av de slantar som går till Gröna klimatfonden.

På tisdagen fick Anpassningsfonden ytterligare påfyllning från ett flertal länder. 

Trots att det hela tiden bollas summor fram och tillbaka handlar förhandlingarna i Katowice inte primärt om hur stora beloppen ska vara, utan om vad som faktiskt ska rapporteras och hur processen för det ska se ut.

”Mottagarna vill gärna ha mer detaljerade uppgifter än vad vi kan ge”, säger Kristina Åkesson, ansvarig för finansieringsfrågan i den svenska delegationen på plats i Katowice.

En annan fråga som fattigare länder aktualiserat rör hur nästkommande mål efter 2025 ska sättas.

De 100 miljarder dollar som är fokus i debatten utgör dock bara en bråkdel av vad som kommer att krävas för att ställa om världen till hållbarhet. 

Enligt färska siffror från FN är exempelvis bara en knapp procent av fonderna gröna eller klimatsäkrade. De hållbara investeringarna utgör en mindre andel än så. Och fortfarande satsas långt mer pengar på fossil energi än på förnybar.

”För att det här ska fungera måste alla pengar användas på ett sätt som ligger i linje med målen i Parisavtalet”, säger Kristina Åkesson. 

Arun Kumar Mehta påminner om att i fattigare länder är behovet av anpassning högst verkligt. 

”Människor behöver pengar för att kunna ställa om. Finansieringen är en nyckelfråga i förhandlingarna eftersom det visar om man är villig att stå vid sitt ord. Om målet uppfylldes skulle det vara bättre för alla.”


Innehåll från AceIQAnnons

Få bättre resultat med ”distansarbete”!

Det rådande världsläget har gjort klart att det går att skapa ett både säkert, tryggt och inspirerande klimat för distansarbete. Omställningen har dock inte kommit utan utmaningar; många företag har tvingats inse vikten och behovet av att nyttja en användarvänlig plattform med hög informationssäkerhet i det dagliga arbetet – oavsett varifrån man arbetar. 

AceIQ har under många år varit en aktör som har kunnat tillgodose detta behov. Håkan Andersson, CEO på AceIQ, berättar att det i grund och botten handlar om att visa på de möjligheter som finns idag för att skapa ett effektivare digitalt arbete och ett sömlöst flöde för alla inblandade. 

– Med våra specialistkunskaper inom området kan vi bistå våra kunder med att förenkla för användaren och skapa bättre trivsel i arbetet, och höja såväl säkerhet som tillgänglighet. Det lägger grunden för en miljö där medarbetarna kan fokusera på resultaten istället för på onödig administration, säger Håkan.

Klientoberoende arbetsytor

Den plattformslösning AceIQ levererar utgår från digitala arbetsytor där allt som användaren behöver går att hitta, från kundens existerande mjukvaror, applikationer och funktioner till filer och information. Aktiviteter som användaren behöver utföra presenteras i ett flöde, där microtjänster kan hjälpa till att avsevärt förenkla och förkorta många arbetsmoment.

– Att komma igång tar bara några minuter och kräver ingen installation. Eftersom vi centraliserar i stort sett all exekvering och data är vi helt oberoende av enhet och klient. I praktiken innebär det att man bara behöver ett enda inlogg för att få tillgång till allt man behöver.

Centralisering blir en säkerhetsfördel

AceIQ:s centraliserade arbetssätt medför fler fördelar: då ingen data finns lagrad ute i enheter löper man inga säkerhetsrisker om någon exempelvis skulle tappa eller bli bestulen på sin enhet. Detta förenklar dessutom en del av utmaningarna de flesta verksamheter har kring GDPR.

– Verksamheter måste fungera oavsett de utmaningar företagen ställs inför. Lättillgängliga, säkra och snabbt implementerade intelligenta lösningar för både internt och externt arbete har helt enkelt utvecklats till att bli en affärskritisk fråga, avslutar Håkan.

Läs mer om AceIQ:s lösningar

 

Mer från AceIQ

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med AceIQ och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?