1515
Annons

Förtroendet dalar för flera branschers hållbarhetsarbete

Konsumenterna ser allt mindre positivt på det hållbarhetsarbete som bedrivs inom en rad branscher. Energi, livsmedel, kläder och konsumentprodukter har alla tappat i förtroende två år i rad. Samtidigt har även betydelsen av hållbarhet vid val av produkt eller tjänst rasat. Det visar en ny undersökning från Insight Intelligence. 

Foto:Christine Olsson
Foto:Jessica Gow/TT

Undersökningen, som är framtagen av analys- och kommunikationsbyrån i samarbete med med Södra Skogsägarna, Thule Group, Svensk Handel och Öresundskraft, visar att det råder en större skepsis mot näringslivets hållbarhetsinsatser än tidigare. På frågan ”Vilka företagsbranscher tror du arbetar mest aktivt med hållbarhetsarbete i dag” har fyra branscher stadigt tappat i förtroende två år i rad.

Högst förtroende har energiproduktion, som 47 procent uppger att de litar mest på. Men branschen har tappat jämfört med i fjol då 49 procent rankade branschen som den mest förtroendeingivande och 2020 då andelen låg på 57 procent. 33 procent uppgav att de litar mest på livsmedelsbranschen, ett tapp från 38 procent i fjol och 43 procent för två år sedan. Även klädbranschen och konsumentprodukter har tappat 4 procentenheter vardera jämfört med i fjol och ytterligare mot året dessförinnan. Ingen bransch har ökat förtroendet med mer än 1 procentenhet. 

”Det kan ha att göra med att 84 procent av konsumenterna känner sig okunniga kring frågan och att det är svårt att veta om ett företag är eller agerar hållbart. Folk förstår helt enkelt inte, och det påverkar nog”, säger Lukas O. Berg, vd på Insight Intelligence och pekar ut en annan möjlig orsak:

”Det som också minskat är synen på klimatutvecklingen. Andelen som känner sig uppgivna inför klimatutvecklingen ökar och det skulle också kunna vara en förklaring.”

En paradox som Lukas O. Berg lyfter fram är att även om många uppger att hållbarhetsfrågan är viktigt för dem är det få som faktiskt letar information om den egna konsumtionens klimatpåverkan. Bara en av fyra svarar att de någon gång under det senaste året försökt ta reda på om ett företag är eller agerar hållbart.

Vid kunskapsinhämtning är de vanligaste metoderna att läsa innehållsförteckningar, titta på företagets hemsida eller söka information på internet via en sökmotor. 22 procent uppger att de läst en hållbarhetsredovisning. 

”Det är stor skillnad på till exempel Ikea och den lokala vårdcentralens hållbarhetsarbete. Det går inte att ha en gemensam standard för hur hållbarhetsarbetet ska se ut som folk kan greppa. Sedan påverkar nog grönmålningsdebatten. Att allt fler företag använder exempelvis generiska begrepp som ”ekologiskt” i sin kommunikation utan att vidare specificera vad det innebär, riskerar att vattna ur dem. Det är svårt att som konsument veta hur det egentligen ligger till”, säger Lukas O. Berg.

Konsumenternas värdering av hållbarhet har också sjunkit det senaste året. 55 procent svarar att företags hållbarhetsarbete i stor utsträckning påverkar deras val av produkter och tjänster, en minskning från 66 procent förra året. Det är den lägsta siffran sedan undersökningen började genomföras. 

”Andelen som säger sig påverkas av företags hållbarhetsarbete har minskat. Det har också andelen som säger sig leva hållbart. Allt minskar på något sätt. Det går inte att säga om det är en pandemieffekt, på grund av inflationen eller kriget. Något har förändrats i alla fall. Tidigare år har de här siffrorna bara gått upp”, säger Lukas O. Berg.

Något som allt mer varit på tapeten i år har varit företagens agerande i samband med kriget i Ukraina. Undersökningen visar faktiskt att en klar majoritet av konsumenterna, 66 procent, numera väntar sig att företag tar ställning i samhällsfrågor. 

Klimatet och jämställdhet och mångfald/inkludering samt demokrati är de samhällsfrågor som flest förväntar sig att företag tar ställning i.

Undersökningen baseras på svar från 1000 svenskar mellan 16 och 70 år som intervjuats genom Sifos slumpmässigt rekryterade, riksrepresentativa webbpanel. 

Matsvinnsbolaget vill musta dina äpplen i höst

Rscued slår ihop sig med Ica och lokala idrottsföreningar runt om i landet för att ta hand om överblivna trädgårdsäpplen. Det innebär nya terränger för matsvinnsbolaget som fått fart på tillväxten igen.  

Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.
Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.Foto:Nathalie Blixt

Initiativet provades redan under förra året men kommer att skalas upp i år. På 13 orter i Göteborg, Stockholm och Skåne kommer trädgårdsägare kunna registrera sig på Rscueds app för att få äppelträdens överblivna frukter hämtade under hösten.

”Jag har funderat länge över hur man kan ta hand om privatpersoners äpplen. Det är hundratusentals ton som ruttnar bort varje höst. Så jag ringde Ica-stiftelsen med idén och de kopplade ihop mig med organisationen Städa Sverige som engagerar ungdomar och föreningar med att samla skräp. Det var så det började”, säger Rscueds vd Truls Christenson.

Trädgårdsägare kan även välja att själva lämna in äpplena. Annars är det de lokala idrottsföreningarna kopplade till Städa Sverige som kommer att sköta insamlingen. Föreningarna kommer att få in 20.000 kronor för fyra halvdagars arbete från den lokala Ica-butiken och Ica Stiftelsen samt 1 krona per kilo äpplen från Rscued. Insamlingen sker varannan söndag med start 21 augusti.

Läs mer: Produktutveckling i raketfart – tillväxtmaskinen täljer guld på matsvinnet 

Målsättningen är att samla in minst 15 ton äpplen i höst som Rscued sedan mustar och säljer i Ica-butiken på den orten där de plockades. 

”Det är svårt att förutse hur mycket vi kommer att få in. Vi sätter 15-20 ton som en basnivå men det kan bli mycket mer”, säger Truls Christenson som vill att det ska bli ett område som växer till nästa år.

”Var det än finns en Ica-butik och en idrottsförening kan vi göra det här. Nu fokuserar vi på de 13 orterna som finns men vi tar emot intresseanmälningar till nästa år.”

Både användandet av en app och att samla in frukt från privatpersoner är nya områden för Rscued som hade ett hack i tillväxtkurvan i fjol. Efter att ha ökat omsättningen med nära 500 procent mellan 2017 och 2020, då bolaget slutade upp med 24 miljoner kronor, var det knappt någon tillväxt i fjol. Men i år har det börjat röra på sig igen och Rscued är på väg mot en omsättning på 35 Mkr.

”Efter en knackig start i januari och februari har vi haft ett fantastiskt halvår. Vi vet att vi kan vara lönsamma men vi satsar på att bygga en grund för fortsatt expansion med nya lokaler, maskiner och en ny fabrik. Fokus ligger fortsatt på Sverige men nästa år börjar vi planera för en utlandsexpansion”, säger Truls Christenson.

Prenumerera på Hållbart näringslivs nyhetsbrev 

Följ oss på Twitter 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera