Förslag: Företag ska få betalt för att lagra koldioxid

Om tio år ska minst tre svenska företag tillsammans kunna avskilja och lagra 1,8 miljoner ton koldioxid. Det spår regeringens utredare.

Foto:Mostphotos

Klimatmålen säger att Sverige om 25 år inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, det vill säga släpper ut mindre än vad som fångas in av bland annat skogen. Det är ett tufft mål, det går inte ens i teorin att nå nollutsläpp. Därför måste minskade utsläpp kompletteras med andra åtgärder.

”Vi måste gå från att släppa ut koldioxid till att fånga in”, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Utredaren Åsa-Britt Karlsson, som på regeringens uppdrag utrett negativa utsläpp av växthusgaser, målar upp scenariot att de kompletterande åtgärderna 2045 ska upp till 10,7 miljoner ton koldioxid.

”Det krävs fortfarande utsläppsminskningar för att vi ska klara målen till 2045”, understryker miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Utredningen föreslår att Energimyndigheten ska betala företagen för att avskilja och lagra biogen koldioxid, koldioxid som kommer från förbränning av biobränslen. Det ska skapa en marknad för tekniken.

Redan 2030 skulle Energimyndigheten kunna köpa upp lagring av 1,8 miljoner ton koldioxid vid minst tre anläggningar. Koldioxiden ska därefter exporteras till lagringsplatser i Norge, Storbritannien eller Nederländerna. Totalt skulle kostnaden bli 1,8 miljarder kronor, enligt utredningens beräkningar.

”Tekniken finns, men det har saknats ekonomiska incitament och det åtgärdar vi nu”, säger utredaren Åsa-Britt Karlsson.

Det är främst massaindustrin och kraftvärmeverk som släpper ut stora mängder biogen koldioxid och som kan komma ifråga för de nya åtgärderna. Tanken är att företagen ska full kostnadstäckning om de installerar teknik för avskiljning och lagring på sina anläggningar.

Enligt utredningens scenario kan de kompletterande åtgärderna 2030 omfatta minst 3,7 miljoner ton koldioxid per år. Då ingår också ökad kolsänka i skog och mark samt utsläppsminskningar i andra länder. Bruttokostnaden beräknas då uppgå till totalt 2,4 miljarder kronor per år.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?