1515

Forskare: Sverige går ut hårdast i globala kapplöpningen mot grönt stål

De svenska planerna för grönt stål är de mest ambitiösa i en global jämförelse, enligt en kartläggning från Stockholm Environment Institute. ”Industrins omställning pågår nu och särskilt i stålsektorn”, säger Gökçe Mete, forskare vid institutet.

Gökçe Mete, forskare vid Stockholm Environment Institute som tillsammans med nio andra organisationer, forskningsinstitut och högskolor har kartlagt den globala kapplöpningen mot grönt stål.
Gökçe Mete, forskare vid Stockholm Environment Institute som tillsammans med nio andra organisationer, forskningsinstitut och högskolor har kartlagt den globala kapplöpningen mot grönt stål.Bild:Stockholm Environment Institute

Det fossilfria stålet kallas för det största teknikskiftet i tillverkningen på 1.000 år. I Sverige har SSAB-ledda Hybrit och nystartade H2 Green Steel uppmärksammats för sina satsningar på området.

Samtidigt arbetar utländska jättar som Thyssenkrupp och Arcelor Mittal med projekt i samma riktning.

Nu har Stockholm Environment Institute, SEI, tillsammans med bland annat Lunds universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet och den tyska tankesmedjan Agora Energiwende, lanserat verktyget Green Steel Tracker för att spåra projekt kring grönt stål, som hittills finns i 17 länder runtom i världen. 

”Industrins omställning pågår nu och särskilt i stålsektorn. Tekniken finns och affärscaset finns också mer eller mindre, även om det kommer att krävas stöd för att nå en skala som avsevärt minskar utsläppen”, säger Gökçe Mete som är forskare och projektledare vid SEI och har koordinerat kartläggningen.

Sverige pekas ut som det mest ambitiösa landet eftersom sammanlagt omkring 300 miljarder kronor har aviserats till olika projekt för grönt stål enligt SEI:s uppskattning. I summan ingår LKAB:s projekt för fossilfritt järn, som i sin tur ska bana väg för fossilfritt stål.

För tvåan, Sydkorea, är motsvarande siffra omkring 70 miljarder kronor medan trean Tyskland har en aviserad investeringssumma på knappt 7 miljarder kronor.

I sju av världens tio största länder inom ståltillverkning har minst ett projekt för grönt stål initierats enligt kartläggningen. Två tredjedelar av de sammanlagt 47 projekten, och huvuddelen av investeringarna, sker i Europa. 

En delförklaring till den europeiska dominansen ser Gökçe Mete i att det finns en tydlighet och förutsägbarhet i regelverken och klimatmålsättningarna. En annan delförklaring ser hon i EU:s system för utsläppsrätter vilket steg för steg har ökat kostnaden för koldioxidutsläpp för bland annat stålindustrin.

Tillgången på energi är ytterligare en faktor som påverkar planerna för grönt stål, konstaterar hon:

”Vätgasvägen kräver mycket energi. Så antingen behöver landet ha gott om förnybar energi eller åtminstone ha planer på att öka produktionen.”

En annan sak som särskiljer de europeiska länderna från många andra är att stålverken generellt är äldre.

”Har du ett äldre stålverk är det enklare att motivera en omställning eftersom du ändå ska göra en nyinvestering. Är stålverken yngre, som de är i flera av de asiatiska länderna, blir processen dyrare eftersom de måste byggas om, eller byggas på nytt”, säger hon.

Enligt SEI:s kartläggning finns inga offentliga planer för grönt stål i USA. Det förvånar Gökçe Mete eftersom landet har en stor och innovativ ekonomi.

”Men av någon anledning har industrins omställning inte varit särskilt högt på agendan, men jag är säker på att det kommer att dyka upp initiativ”, säger hon.

Den stora okända faktorn är annars Kina.

”Det finns en förväntansbild att fler kinesiska företag kommer att avisera planer på grönt stål, men det är okänt vilken teknik de kommer att välja. Utfallet blir viktigt eftersom Kina är världens största stålproducent”, säger hon.

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här

 


Innehåll från SimployerAnnons

Arbetsplatsen efter pandemin – så ser den ut enligt Simployer

Under året som gått har frågor som rör arbetsplats och arbetsmiljö ökat lavinartat. Vi har ställts inför nya utmaningar när arbetsplatsen blivit digitaliserad och många undrar hur vi ska arbeta efter pandemin. Simployer arbetar dagligen med att ge svar på dessa frågor och stödjer arbetsgivare i omställningen.

Simployer tror att framtidens arbetsplats och arbetsmiljö är en hybrid av arbete hemifrån och på kontoret där valfrihet och samverkan står i fokus. 

– Simployers vision är att göra det enkelt att vara en bra arbetsgivare. Vi arbetar främst mot HR-avdelningar där vi leder kurser och ger rådgivning om hur man skapar en välfungerande arbetsplats. Med pandemin uppstod en explosion av frågor kring hur arbetsplatsen ska fungera. Där finns vi till som både rådgivare och förebild, säger Fredrik Christiansson, Sverigechef för Simployer.

– Företagskulturen och värderingarna är något som många företag byggt upp under en lång tid på kontoret. Det blir dessutom svårare för arbetsgivare att stämma av med sina anställda om hur de mår. Därför är en hybrid arbetsmiljö ett alternativ som vi tror på, säger Lena Wepplinger, Head of Content & Experts på Simployer. 

En samlingsplats för det sociala mötet 

När vaccinationerna nu är igång uppstår frågor om hur arbetsplatsen kommer se ut när vi kan börja komma tillbaka till kontoret. Simployer tror på en lösning där kontoret fungerar som en samlingsplats dit medarbetare kommer för att mötas och ha ett socialt utbyte mer än att bara gå dit och för att sedan sätta sig ensam vid sin dator och arbeta. 

Vi kan utföra det mesta arbete hemifrån men vi behöver en plats att hämta energi och faktiskt ses. Därför förblir det fysiska kontorets roll betydelsefullt – men på ett annat sätt än tidigare. Medarbetare kommer även med största sannolikhet efterfråga en arbetsplats där det går att jobba både hemifrån och på kontoret. 

– Vi tror på att de som vill vara på kontoret ska kunna vara det, men de som vill arbeta mer hemma kommer ha möjlighet att göra det också. Kontoret ska vara en plats dit man vill gå och det kommer fylla en social funktion. Ska man försöka sammanfatta det enkelt, kan man säga att vi ser framför oss att det är ett skifte från ”arbetsplats” till ”mötesplats”, säger Fredrik Christiansson. 

Om Simployer

Är medarbetarna den mest värdefulla tillgången för din verksamhet? Då är det viktigt att du förvaltar deras kompetens och bygger upp en hållbar företagskultur! Simployer stöttar och förenklar arbetsdagen för ledare, HR och anställda för över 1,2 miljoner användare i Sverige och Norge. Vår målsättning är tydlig: Att göra det enkelt att vara en bra arbetsgivare.

Läs mer om Simployer här 

Mer från Simployer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Simployer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?