Infrastrukturplanering har långa ledtider och många av de trafikinvesteringar som står i begrepp att genomföras klubbades igenom långt innan dagens klimatmål antogs, vilket riskerar att sätta krokben för de svenska klimatmålen, menar forskare.
Ungefär 600 miljarder kronor ska fördelas till den svenska transportinfrastrukturen. Ifjol låg ungefär två tredjedelar av de större investeringarna kvar sedan föregående plan.
”Om vi hade sett på dessa med dagens ögon och mål hade hade flera av besluten sett annorlunda ut”, säger Mats-Ola Larsson, expert på hållbar mobilitet på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Tillsammans med med forskare från Lunds universitet och konsultbyrån Trivector har han tagit fram den nya rapporten ”Hantering av miljömål i nationell plan för transportinfrastruktur”.
Rapporten föreslår att Trafikverket får i uppdrag att ompröva tidigare beslutade vägprojekt som motverkar klimatmålet om de genomförs. Och stoppa dem om det behövs. Trafikverket bör också få ett tydligt uppdrag, där infrastrukturen dimensioneras för ett minskat bilresande och en större efterfrågan på alternativa färdmedel. Finansieringen måste styras om till åtgärder som skapar framtidens hållbara transportsystem, menar forskarna.
”Det är orimligt att fortsätta investera i vägobjekt som genererar ökad biltrafik och gör det ännu svårare att nå målen. Om regering och riksdag verkligen är angelägna om att planen ska bidra till att nå klimatmålet då borde ju också planen utformas så att den aktivt bidrar till det”, säger
Enligt den strategiska plan som regeringen låtit ta fram så ska infrastrukturplaneringen utvecklas inom klimatmålets ramar. För att uppnå detta måste ansvariga myndigheter, enligt forskarna, planera för effektivare godstransporter och ett samhälle där vi arbetar mer på distans, reser mindre med privatbil och i stället går, cyklar och åker kollektivt.
Men regeringens budskap har inte fått tillräckligt genomslag och hittills har infrastrukturplaneringen inte tydligt bidragit till klimatomställningen. Många sätter sin tilltro till att en ökad satsning på biodrivmedel och en elektrifiering av fordonsflottan kommer att lösa problemen. Men det räcker inte, menar forskarna.
”Ett synsätt vi ofta möter är att infrastrukturen har liten betydelse - det är inte vägen som släpper ut utan det som rullar på den. Vad blir tillskottet om vi bygger några fler vägar?”, säger Mats-Ola Larsson och fortsätter:
”Ett alternativt synsätt är att de investeringar som görs på att öka kapaciteten i bilnätet faktiskt gagnar bilens konkurrenskraft, vilket leder till att bilresandet kommer att öka på bekostnad av bland annat kollektivtrafik”.
Fotnot: Bakom rapporten står: Henrik Kloo, IVL Svenska Miljöinstitutet Mats-Ola Larsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Malin Mårtensson, Trivector Traffic Annika Nilsson, Trivector Traffic, Emma Lund, Trivector Traffic och Linda Styhre, IVL Svenska Miljöinstitutet.
