1515
Annons

Forskare i ny studie: ”Parisavtalet ekonomiskt optimalt”

En ekonomiskt optimal klimatpolitik ligger i linje med Parisavtalet, visar en ny studie publicerad i Nature Climate Change där ekonomipristagaren William Nordhaus analyser uppdaterats. Denna skulle i sin tur kräva upp till en dubblering av den svenska CO2-skatten – globalt.

Christian Azar.
Christian Azar.Foto:Erik Wallnér
Thomas Sterner, en av tre svenska forskare bakom den nya studien.
Thomas Sterner, en av tre svenska forskare bakom den nya studien.Foto:Johan Wingborg
Daniel Johansson, en av tre svenska forskare bakom den nya studien.Foto:Chalmers
Foto:Fredrik Sandberg/TT

Att William Nordhaus tilldelades ekonomipriset 2018 för sin forskning om klimatet rönte stor uppmärksamhet och mycket kritik. Med hjälp av den så kallade Dice-modellen som han utvecklat drog han slutsatsen att en uppvärmning på 3,5 grader fram till år 2100 är det ekonomiskt optimala.

Enligt Nordhaus är skadorna som ett varmare klimat ger inte tillräckligt stora för att motivera de i hans tycke kostsamma åtgärder som krävs för att begränsa utsläppen snabbare. Detta trots att FN:s klimatpanel drar slutsatsen att farlig uppvärmning med negativa konsekvenser för såväl samhälle som natur kan uppstå redan vid 1,5 grader. 

Men nu utmanas de beräkningar som Nordhaus gjorde i Dice. I en studie publicerad i Nature Climate Change uppdaterar ett antal forskare från Tyskland, England och Sverige modellen – och når nya resultat. 

”Nordhaus gjorde ett försök att tillämpa en ekonomisk logik på stor skala över lång tid. Jag tycker att det är problematiskt på många sätt, men vi undersöker vad som händer om man tar in de senaste forskningsrönen från både ekonomi och naturvetenskap”, säger Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola och en av tre svenska forskare som deltagit i arbetet.

Uppdaterade parametrar för klimatet: 

* Mängden CO2 som tas upp i haven och av landbaserade ekosystem. Forskarna i den nya studien får ett större utsläppsutrymme för 2 grader än Nordhaus, detta eftersom haven får sämre upptagningsförmåga vid högre temperaturer. 

* Mängden värme som tas upp i haven. Här noterar forskarna att Nordhaus siffror avviker en del från de senaste rönen. 

* Växthusgaser utöver CO2. Forskarna till den nya studien har valt en utsläppsbana som ligger i linje med FN:s klimatpanel, där man strävar efter en maximal uppvärmning på 2 grader. 

Uppdaterade parametrar för ekonomin:

* Kostnaden för klimatförändringar. Forskarna lägger sig högre än Nordhaus (6,7 procent av globalt BNP vid 3 graders uppvärmning, jämfört med 2,1 procent), men har trots det en bit kvar till nivån i de studier som spår störst ekonomiskt bortfall till följd av den globala uppvärmningen.

* Diskonteringsräntan. 

Sista punkten – som handlar om hur vinster och kostnader i dag vägs mot vinster och kostnader i framtiden – är kanske den som kan tyckas vara mest intressant. 

För det första går det att konstatera att den ”ekonomiskt optimala uppvärmningen” i Dice landar på 2 grader redan vid en justering av samtliga punkter ovan, men med bibehållen diskonteringsränta.

När även diskonteringsräntan och värderingen av framtiden förändras, pressas gradantalet ned mot 1,5. 

”Vi har lägre diskontering än Nordhaus, vilket innebär att vi uppgraderar framtiden. Då blir det mer lönsamt att minska utsläppen snabbare”, säger Christian Azar. 

I den nya studien använder sig forskarna av olika värden på diskonteringsräntan, vilket ger ett spann på ”optimal uppvärmning” mellan 1,5–2 grader. Värdena har forskarna hämtat från en studie där ledande experter på området gjort en bedömning av hur högt räntan borde ligga.

Är det då rimligt att överhuvudtaget tro att det går att reducera framtid och klimat till något som kan sammanfattas i ett fåtal ekvationer? En vanlig kritik mot Nordhaus är att klimatsystemet kan passera en tröskel och temperaturen skena långt tidigare än den nivå han ser som ekonomiskt optimal. 

Christian Azar säger att hans grundläggande hållning är att modeller likt Dice inte kan besvara en fråga som den om ”ekonomiskt optimal uppvärmning” eftersom den inkluderar såväl politik och moral som ekonomi och teknik. 

Innebär inte er uppföljning av Nordhaus resultat att ni bekräftar hans sätt att räkna på?

”Jag förstår att man kan tolka det som att man legitimerar ett visst angreppssätt genom att ansluta sig till det och bidra till den logiken. I grunden handlar klimatfrågan om vad dagens generationer behöver göra för kommande, vad fattiga behöver göra för rika. Det är en flerhundraårsfråga. Men det är ändå intressant att undersöka hur känslig en sån här typ av modell är om man förändrar ett antal parametrar. Är det så att det mer ekonomiska angreppssättet leder till att vi inte behöver ta klimatfrågan på så stort allvar, eller är det så att det beror väldigt mycket på vilka värden vi fyller parametrarna med?”

Så vad kommer ur den nya studien, mer än resultatet att det inte bara miljömässigt riktigt utan också samhällsekonomiskt lönsamt att sträva efter att nå målen som sattes i Paris?

En sak den säger är att världen bör vara fossilfri globalt till 2065. En annan sak den försöker ge svar på är hur högt priset på koldioxid bör ligga. 

Med Nordhaus värden i nämnda parametrar skulle en skatt landa på 40 dollar per ton CO2. I den nya studien finner forskarna ett optimalt pris på 100–200 dollar per ton, vilket alltså skulle innebära upp till en dubblering av den svenska CO2-skatten, utan de undantag som i dag finns. 

”Med detta kan man med ekonomiska argument motivera en mycket högre CO2-skatt än den vi har i dag, vilket skulle innebära en rejält mycket mer ambitiös klimatpolitik. Jag tror att en hög CO2-skatt skulle kunna utgöra ryggraden i en global eller kontinental ambition att minska utsläppen”, säger Christian Azar.

Matsvinnsbolaget vill musta dina äpplen i höst

Rscued slår ihop sig med Ica och lokala idrottsföreningar runt om i landet för att ta hand om överblivna trädgårdsäpplen. Det innebär nya terränger för matsvinnsbolaget som fått fart på tillväxten igen.  

Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.
Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.Foto:Nathalie Blixt

Initiativet provades redan under förra året men kommer att skalas upp i år. På 13 orter i Göteborg, Stockholm och Skåne kommer trädgårdsägare kunna registrera sig på Rscueds app för att få äppelträdens överblivna frukter hämtade under hösten.

”Jag har funderat länge över hur man kan ta hand om privatpersoners äpplen. Det är hundratusentals ton som ruttnar bort varje höst. Så jag ringde Ica-stiftelsen med idén och de kopplade ihop mig med organisationen Städa Sverige som engagerar ungdomar och föreningar med att samla skräp. Det var så det började”, säger Rscueds vd Truls Christenson.

Trädgårdsägare kan även välja att själva lämna in äpplena. Annars är det de lokala idrottsföreningarna kopplade till Städa Sverige som kommer att sköta insamlingen. Föreningarna kommer att få in 20.000 kronor för fyra halvdagars arbete från den lokala Ica-butiken och Ica Stiftelsen samt 1 krona per kilo äpplen från Rscued. Insamlingen sker varannan söndag med start 21 augusti.

Läs mer: Produktutveckling i raketfart – tillväxtmaskinen täljer guld på matsvinnet 

Målsättningen är att samla in minst 15 ton äpplen i höst som Rscued sedan mustar och säljer i Ica-butiken på den orten där de plockades. 

”Det är svårt att förutse hur mycket vi kommer att få in. Vi sätter 15-20 ton som en basnivå men det kan bli mycket mer”, säger Truls Christenson som vill att det ska bli ett område som växer till nästa år.

”Var det än finns en Ica-butik och en idrottsförening kan vi göra det här. Nu fokuserar vi på de 13 orterna som finns men vi tar emot intresseanmälningar till nästa år.”

Både användandet av en app och att samla in frukt från privatpersoner är nya områden för Rscued som hade ett hack i tillväxtkurvan i fjol. Efter att ha ökat omsättningen med nära 500 procent mellan 2017 och 2020, då bolaget slutade upp med 24 miljoner kronor, var det knappt någon tillväxt i fjol. Men i år har det börjat röra på sig igen och Rscued är på väg mot en omsättning på 35 Mkr.

”Efter en knackig start i januari och februari har vi haft ett fantastiskt halvår. Vi vet att vi kan vara lönsamma men vi satsar på att bygga en grund för fortsatt expansion med nya lokaler, maskiner och en ny fabrik. Fokus ligger fortsatt på Sverige men nästa år börjar vi planera för en utlandsexpansion”, säger Truls Christenson.

Prenumerera på Hållbart näringslivs nyhetsbrev 

Följ oss på Twitter 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera