Annons

Forskare i ny studie: ”Parisavtalet ekonomiskt optimalt”

En ekonomiskt optimal klimatpolitik ligger i linje med Parisavtalet, visar en ny studie publicerad i Nature Climate Change där ekonomipristagaren William Nordhaus analyser uppdaterats. Denna skulle i sin tur kräva upp till en dubblering av den svenska CO2-skatten – globalt.

Christian Azar.
Christian Azar.Foto:Erik Wallnér
Thomas Sterner, en av tre svenska forskare bakom den nya studien.
Thomas Sterner, en av tre svenska forskare bakom den nya studien.Foto:Johan Wingborg
Daniel Johansson, en av tre svenska forskare bakom den nya studien.Foto:Chalmers
Foto:Fredrik Sandberg/TT

Att William Nordhaus tilldelades ekonomipriset 2018 för sin forskning om klimatet rönte stor uppmärksamhet och mycket kritik. Med hjälp av den så kallade Dice-modellen som han utvecklat drog han slutsatsen att en uppvärmning på 3,5 grader fram till år 2100 är det ekonomiskt optimala.

Enligt Nordhaus är skadorna som ett varmare klimat ger inte tillräckligt stora för att motivera de i hans tycke kostsamma åtgärder som krävs för att begränsa utsläppen snabbare. Detta trots att FN:s klimatpanel drar slutsatsen att farlig uppvärmning med negativa konsekvenser för såväl samhälle som natur kan uppstå redan vid 1,5 grader. 

Men nu utmanas de beräkningar som Nordhaus gjorde i Dice. I en studie publicerad i Nature Climate Change uppdaterar ett antal forskare från Tyskland, England och Sverige modellen – och når nya resultat. 

”Nordhaus gjorde ett försök att tillämpa en ekonomisk logik på stor skala över lång tid. Jag tycker att det är problematiskt på många sätt, men vi undersöker vad som händer om man tar in de senaste forskningsrönen från både ekonomi och naturvetenskap”, säger Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola och en av tre svenska forskare som deltagit i arbetet.

Uppdaterade parametrar för klimatet: 

* Mängden CO2 som tas upp i haven och av landbaserade ekosystem. Forskarna i den nya studien får ett större utsläppsutrymme för 2 grader än Nordhaus, detta eftersom haven får sämre upptagningsförmåga vid högre temperaturer. 

* Mängden värme som tas upp i haven. Här noterar forskarna att Nordhaus siffror avviker en del från de senaste rönen. 

* Växthusgaser utöver CO2. Forskarna till den nya studien har valt en utsläppsbana som ligger i linje med FN:s klimatpanel, där man strävar efter en maximal uppvärmning på 2 grader. 

Uppdaterade parametrar för ekonomin:

* Kostnaden för klimatförändringar. Forskarna lägger sig högre än Nordhaus (6,7 procent av globalt BNP vid 3 graders uppvärmning, jämfört med 2,1 procent), men har trots det en bit kvar till nivån i de studier som spår störst ekonomiskt bortfall till följd av den globala uppvärmningen.

* Diskonteringsräntan. 

Sista punkten – som handlar om hur vinster och kostnader i dag vägs mot vinster och kostnader i framtiden – är kanske den som kan tyckas vara mest intressant. 

För det första går det att konstatera att den ”ekonomiskt optimala uppvärmningen” i Dice landar på 2 grader redan vid en justering av samtliga punkter ovan, men med bibehållen diskonteringsränta.

När även diskonteringsräntan och värderingen av framtiden förändras, pressas gradantalet ned mot 1,5. 

”Vi har lägre diskontering än Nordhaus, vilket innebär att vi uppgraderar framtiden. Då blir det mer lönsamt att minska utsläppen snabbare”, säger Christian Azar. 

I den nya studien använder sig forskarna av olika värden på diskonteringsräntan, vilket ger ett spann på ”optimal uppvärmning” mellan 1,5–2 grader. Värdena har forskarna hämtat från en studie där ledande experter på området gjort en bedömning av hur högt räntan borde ligga.

Är det då rimligt att överhuvudtaget tro att det går att reducera framtid och klimat till något som kan sammanfattas i ett fåtal ekvationer? En vanlig kritik mot Nordhaus är att klimatsystemet kan passera en tröskel och temperaturen skena långt tidigare än den nivå han ser som ekonomiskt optimal. 

Christian Azar säger att hans grundläggande hållning är att modeller likt Dice inte kan besvara en fråga som den om ”ekonomiskt optimal uppvärmning” eftersom den inkluderar såväl politik och moral som ekonomi och teknik. 

Innebär inte er uppföljning av Nordhaus resultat att ni bekräftar hans sätt att räkna på?

”Jag förstår att man kan tolka det som att man legitimerar ett visst angreppssätt genom att ansluta sig till det och bidra till den logiken. I grunden handlar klimatfrågan om vad dagens generationer behöver göra för kommande, vad fattiga behöver göra för rika. Det är en flerhundraårsfråga. Men det är ändå intressant att undersöka hur känslig en sån här typ av modell är om man förändrar ett antal parametrar. Är det så att det mer ekonomiska angreppssättet leder till att vi inte behöver ta klimatfrågan på så stort allvar, eller är det så att det beror väldigt mycket på vilka värden vi fyller parametrarna med?”

Så vad kommer ur den nya studien, mer än resultatet att det inte bara miljömässigt riktigt utan också samhällsekonomiskt lönsamt att sträva efter att nå målen som sattes i Paris?

En sak den säger är att världen bör vara fossilfri globalt till 2065. En annan sak den försöker ge svar på är hur högt priset på koldioxid bör ligga. 

Med Nordhaus värden i nämnda parametrar skulle en skatt landa på 40 dollar per ton CO2. I den nya studien finner forskarna ett optimalt pris på 100–200 dollar per ton, vilket alltså skulle innebära upp till en dubblering av den svenska CO2-skatten, utan de undantag som i dag finns. 

”Med detta kan man med ekonomiska argument motivera en mycket högre CO2-skatt än den vi har i dag, vilket skulle innebära en rejält mycket mer ambitiös klimatpolitik. Jag tror att en hög CO2-skatt skulle kunna utgöra ryggraden i en global eller kontinental ambition att minska utsläppen”, säger Christian Azar.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från GoCo Development Annons

Innovationskluster inom hälsa i Mölndal tar form

Signaturbyggnaden The House – en miljö konstruerad för naturliga möten över kontorsgränserna med dedikerade innovationsledare.
Signaturbyggnaden The House – en miljö konstruerad för naturliga möten över kontorsgränserna med dedikerade innovationsledare.

I januari tidigare i år togs det första spadtaget för det som ska bli GoCo Health Innovation City i Mölndal – ett innovationskluster vars huvudsyfte är att driva innovation inom hälsa och skapa ett bättre liv för människor. 

Det började med att AstraZeneca hade markyta som bolaget inte behövde för sin egen expansion. Istället för att exempelvis bygga logistik- och lagerlokaler vände man sig till stadsutvecklingsbolaget Next Step Group och fastighetsbolaget Vectura, som i sin tur skapade en joint venture: GoCo Development AB.

- Mölndal har många ledande aktörer inom life science och i närområdet finns redan etablerade hälsoföretag som AstraZeneca och Essity, så vi har redan en bra grund att stå på, säger Peder Wahlgren, vd på GoCo Development.

”För att vi ska nå målet krävs en bra mix av aktörer”

Målet med GoCo Health Innovation City är att driva innovation inom hälsa och i slutändan skapa ett bättre liv för människor. Det är GoCo Developments uppgift att driva projektet och skapa en attraktiv stadsdel tillsammans med olika aktörer och verksamheter. 

- För att klustret ska bli levande krävs en bra mix av aktörer. Utveckling kring nya innovationer har blivit alltmer komplex och kräver många kompetenser. Istället för att skapa allt själva, kan det vara enklare och bättre att liera sig med mindre företag som är mer agila. Vi vill att innovationsklustret ska vara som ett knytkalas – man tar med det man själv gillar och testar något nytt, säger Peder Wahlgren och fortsätter:

- Men stadsdelen ska inte bara huseras av life science-företag, utan vi vill också ha hit Chalmers och Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, it-företag och staten i form av exempelvis RISE. Vi ska också bygga hotell, äldreboende och trygghetsboende. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om GoCo Health Innovation City 

Det första bolaget flyttar in hösten 2021 

I januari togs det första spadtaget, efter att detaljplanen på 100 000 kvadratmeter byggrätt blivit godkänd. Först ut är en toppmodern laboratoriebyggnad för det japanska cancerdiagnostikbolaget Fujirebo. Inflyttning sker under hösten 2021. 

- Parallellt ska vi påbörja byggnationen av vår signaturbyggnad – The House – efter semestern. Det är en 21 000 kvadratmeter stor byggnad som representerar mycket av vad vi vill uppnå med GoCo Health Innovation City. The House ska främja naturliga möten över kontorsgränserna där samarbeten och kunskapsutbyten ska frodas, säger Peder Wahlgren. 

Trots den rådande coronakrisen, har GoCo Development fortsatt drivit projektet framåt och rekryterat personal. 

- Vissa bolag har varit avvaktande, men vi fortsätter i den förutbestämda produktionstakten med övertygelsen att innovationsklustret är mer relevant än någonsin. Om det är något som pandemin har lärt oss, är det vikten av samarbete – både nationellt och internationellt, avslutar Peder Wahlgren.

Fakta GoCo Health Innovation City

* GoCo Health Innovation City ska bli Sveriges största life science-kluster.

* 100 000 kvadratmeter utvecklas i anslutning till AstraZenecas anläggning i Mölndal.

* Inom fem till åtta år ska klustret bestå av 350 stora och små företag, forskare och studenter.

* En satsning på 3,5 miljarder.

* Bakom satsningen står Next Step Group, Vectura Fastigheter och AstraZeneca.

EXTERN LÄNK: Läs mer på www.goco.se 

Mer från GoCo Development

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GoCo Development och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?