1515
Annons

Företagsledare: Klimatförändringar största hotet mot tillväxten

Klimatförändringar är det största hotet mot företagens tillväxt. Det uppger en majoritet av företagsledarna som svarat på KPMG:s årliga undersökning ”Global CEO Outlook”. 

Foto:Nirut Sangkeaw

Det är första gången sedan undersökningen startade för fem år sedan som klimatfrågan hamnar högst när vd:ar rankar risker. Klimatrisker klättrar i årets undersökning från fjärde till första plats i risktoppen.

Enligt de drygt 1 300 vd:arna i undersökningen är klimatfrågan ett allvarligare hot än andra stora riskområden som cyberhot, operationella risker, territoriella konflikter och teknologiska risker. 

Alla risker ses dock som allvarliga och klimathotet ligger i undersökningen bara marginellt över de andra nämnda riskerna. Enligt KPMG visar den breda riskbilden på ”ett komplext och skiftande risklandskap”.

I undersökningen säger över tre fjärdedelar av företagsledarna, 76 procent, att förmågan att skifta om till ren teknologi och en koldioxidsnål verksamhet är avgörande för en fortsatt tillväxt för deras företag.


Så stor blir industrins nota när EU stryper gratis utsläppsrätter

Gratis tilldelning av utsläppsrätter från EU har blivit en intäktskälla för många svenska bolag. När unionen gör sig redo att strypa tillgången kan bolagen gå miste om en inkomstkälla.

Stora Enso, SSAB och Boliden ligger i topp tio av de bolag som får flest gratis utsläppsrätter varje år.
Stora Enso, SSAB och Boliden ligger i topp tio av de bolag som får flest gratis utsläppsrätter varje år.Foto:Stora Enso/Anders Wiklund,TT/Johanna Norin
Ellen Larsson, analytiker inom risk advisory på SEB
Ellen Larsson, analytiker inom risk advisory på SEBFoto:Moment Studio

Nästan hälften av utsläppsrätterna inom EU:s handelssystem ETS delas ut gratis till unionens industrier. Skälet har varit att skydda den inre marknaden från konkurrens från länder med lägre krav på klimat- och miljö.

Varje år under perioden 2021-2025 tilldelas svenska verksamheter nästan 17,5 miljoner utsläppsrätter gratis. Om dessa skulle handlas till snittpriset på den europeiska energibörsen EEX under fjolåret skulle de ha kostat cirka 9.9 miljarder kronor.

Systemet har länge fått kritik för att vara alltför generöst. När EU nu siktar på att sänka utsläppen inom unionen med 55 procent till 2030 jämfört med nivån 1990 behöver systemet stramas åt. På onsdagen röstade EU-kommissionen ja till ett förslag om att successivt fasa ut gratistilldelningen mellan 2027 och 2032 för vissa branscher.

Det innebär sannolikt att några företag kommer få högre kostnader när de istället behöver köpa utsläppsrätter, medan andra kommer förlora en intäktskälla.

Den svenska pappers- och massaindustrin får betydligt fler utsläppsrätter än de gör av med, som alltså kan säljas vidare. I fjol hade sektorn ett överskott på 2,5 miljoner utsläppsrätter, värda 2,2 miljarder kronor om de skulle handlas i dag. Bland de som årligen går med stort plus finns till exempel SCA (överskott på 346.908 utsläppsrätter i fjol), Stora Enso (överskott på 685.650 utsläppsrätter i fjol) och Billerud Korsnäs (överskott på 527.296 utsläppsrätter i fjol). Trots det tillhör pappers- och massaindustrin en av de branscher som föreslås få fortsatt gratis tilldelning av utsläppsrätter, eftersom de inte kommer omfattas av EU:s nya koldioxidtull. Både parlamentet och kommissionen föreslår dock att deras tilldelning per producerat ton ska minskas med en dryg tredjedel jämfört med dagens nivåer, från och med 2026.

Däremot kommer stål- och cementindustrin, med det förslag EU-parlamentet röstade ja till, inte längre få någon gratistilldelning. SSAB och Cementa, får i dag visserligen färre utsläppsrätter än de behöver och måste årligen kompletteringsköpa fler på den europeiska energibörsen. Men prislappen går inte att jämföra med om de hade behövt betala för alla sina utsläpp. För SSAB skulle då fjolårets prislapp blivit 2,9 miljarder kronor* istället för 362 miljoner*.

Trots det går det inte att med säkerhet säga hur EU-åtstramningen kommer påverka svenska verksamheter, eftersom många bolag hoppas ha uppnått nettonollutsläpp redan innan utfasningen blir verklighet. SSAB välkomnar till exempel skärpningen.

”Vi har som mål att ställa om hela vår verksamhet och få bort i princip alla våra utsläpp till omkring 2030, och det är bra att fri tilldelning fasas ut för det ökar takten i industrins omställning. I längden måste det kosta mer att släppa ut, säger SSAB:s presschef Mia Widell.

Åtstramningen behöver inte nödvändigtvis innebära minskade vinster för de utsläppande bolagen, enligt Ellen Larsson, analytiker på SEB, eftersom de kan ta betalt för sina ökade kostnader.

”Visst blir det dyrare för industrin om de måste köpa utsläppsrätter istället för att få dem gratis. Samtidigt kan det finnas en större tolerans hos bolagen för att det blir dyrare i och med att konkurrenter utanför EU måste betala samma pris genom det nya tullsystemet”, säger hon.

Tullsystemet, som kallas CBAM, ska skydda industrierna mot ”koldioxidläckage” och klubbades också av parlamentet under onsdagen. Att tullarna på importerade varor fungerar är ett villkor för att EU ska genomföra åtstramningen. Det är också en förutsättning för att utsläppsrättshandeln ska vara rättvis, menar SSAB:s Mia Widell.

”Vi måste också se till att fossilfria produkter inte tappar konkurrenskraft globalt. De som vill gå före och satsa på den gröna omställningen ska inte missgynnas av systemet”, säger hon.

Hur högt priset på utsläppsrätterna kommer att ligga då utfasningen börjar, 2027, är osäkert. Det påverkas dels av energipriser och konjunkturläget. Dessutom kan företag köpa på sig utsläppsrätter lång tid i förväg och spara i flera år, vilket gör att det inte går att sätta ett likhetstecken mellan bolagens utsläpp och priset på utsläppsrätter. Varje år finns ett överskott på omkring 1,5 miljarder utsläppsrätter som bolag köper på sig i spekulationssyfte eller för att prissäkra, enligt Ellen Larsson.

Så det är väldigt osäkert hur mycket högre kostnaderna för att släppa ut kommer bli?

”Ja, och dessutom är det ett politiskt system. Med dagens energipriser finns en förväntan om att politikerna skulle kunna ingripa om det blir alltför dyrt att producera”, säger Ellen Larsson.

* snittpris på utsläppsrätter 2021 (53.30 euro/ton), torsdagens växelkurs EUR/SEK

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?