1515
Annons

FN varnar: Rekordvarmt år sannolikt i sikte

Termometern kryper uppåt. Inom fem år är det lika stor risk att den globala temperaturhöjningen passerar 1,5 grader som att den inte gör det, enligt FN.

Ett rekordvarmt år kommer nästan säkert att uppmätas före 2027.

En skolflicka i Indien försöker skydda sig från den extrema hettan med hjälp av sjalar och paraply.
En skolflicka i Indien försöker skydda sig från den extrema hettan med hjälp av sjalar och paraply.Foto:TT

Jubel bröt ut när världens länder i Paris 2015 enades om ett banbrytande avtal för att begränsa klimatförändringarna och dess effekter. Man kom överens om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, med ambitionen att inte överskrida 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

Men det går trögt. Många har redan dödförklarat chanserna att klara av det mer ambitiösa av de två temperaturmålen medan FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport konstaterade att det är ”nu eller aldrig” som gäller om det ska gå.

För bara sex månader sedan var den övergripande ambitionen för klimattoppmötet COP26 i Glasgow att hålla 1,5-gradersmålet ”vid liv”. Men världens regeringar har ännu inte matchat målsättningen med den typ av utsläppsminskningar som krävs.

Och redan inom fem år kan den globala temperaturhöjningen passera 1,5 grader – åtminstone tillfälligt, enligt FN:s meteorologiska organisation WMO som bedömer att sannolikheten för att det ska hända under minst ett av åren ligger på 48 procent.

Att den globala uppvärmningen tillfälligt passerar 1,5 grader är dock inte samma sak som att målet är helt utom räckhåll, understryker forskarna. De globala temperaturerna varierar från år till år och Parisavtalet hänvisar till ett långsiktigt medelvärde snarare än till temperaturen under ett enskilt år.

I framtiden väntas det bli vanligare med tillfälliga överskridanden av riktmärket men forskarna ser också en ökad risk för att det kan passeras under en längre period.

”Det här en varning om vad som kommer att vara genomsnittet om bara några få år”, säger Natalie Mahowald, klimatforskare vid Cornell University som inte har varit med att ta fram rapporten, till nyhetsbyrån AP.

Så länge världens länder fortsätter att släppa ut växthusgaser kommer temperaturen att fortsätta att stiga, konstaterar WMO-chefen Petteri Taalas.

”Vid sidan av det kommer våra hav att fortsätta att bli varmare och surare, havsis och glaciärer kommer att fortsätta smälta, havsnivåerna kommer att fortsätta att stiga och vårt väder kommer att bli mer extremt. Den arktiska uppvärmningen är oproportionerligt hög och det som händer i Arktis påverkar oss alla”, skriver han.

På lång sikt innebär en global temperaturökning på 1,5 grader katastrofala konsekvenser, enligt IPCC. Det ökar också risken för att världen når oåterkalleliga brytpunkter (tipping points), som en kollaps av den antarktiska inlandsisen.

”1,5 grader är ingen slumpmässig statistik. Det är snarare en indikator på när klimatpåverkan kommer att bli allt mer skadlig för människor och faktiskt hela planeten”, skriver Petteri Taalas.

Redan nu, med en global uppvärmning på omkring 1,1 grader, upplever världen märkbara effekter – som förra årets svåra skogsbränder i Nordamerika eller de obarmhärtiga värmeböljorna som har sänkt sig över Indien och Pakistan.

En enskild värmebölja eller ett enda extremväder gör ingen klimatförändring men den typen av händelser väntas både bli vanligare och mer intensiva i en allt varmare värld.

Det är också nästan helt säkert (93 procent) att minst ett år mellan 2022 och 2026 kommer att bli det varmaste som någonsin har uppmätts, enligt WMO. Det kommer sannolikt att ske under ett år då El Niño slår till, alltså det väderfenomen som kan leda till höjda temperaturer, kraftiga oväder och torka.


Fondjättens nya linje: Inga vd:ar i bolagens styrelser

En kartläggning från Di visar att en av tre vd:ar i svenska storbolag också sitter med i bolagsstyrelsen. Det som tidigare varit kutym är numera ett bolagsstyrningsproblem, enligt Swedbank Robur som framöver kommer att rösta mot förslag om att högsta chefen ska få inneha dubbla roller.

”Vi vill se en förändring”, säger Pia Gisgård, ansvarig för hållbarhet och ägarstyrning på Swedbank Robur.

Börje Ekholm, Johan Forssell och Rutger Arnhult är bland de 42 män som sitter både som vd och styrelseledamot i ett svenskt storbolag. Enbart fyra kvinnor finns med på listan.
Börje Ekholm, Johan Forssell och Rutger Arnhult är bland de 42 män som sitter både som vd och styrelseledamot i ett svenskt storbolag. Enbart fyra kvinnor finns med på listan.Foto:Martina Huber/Joey Abrait/Jesper Frisk

Två av de svenska börs-vd:ar som haft det hetast om öronen hittills i år har en sak gemensamt. Både Ericssons vd Börje Ekholm och Bicos vd Erik Gatenholm är också ledamöter i sina respektive bolags styrelser. Den förstnämnda nekades ansvarsfrihet efter muthärvan som uppdagats kring bolaget verksamhet i Irak, men har suttit säkert på sin vd-post och valdes även om som styrelsemedlem på årsstämman. 

Den sistnämnda har också fått fortsatt förtroende på sina båda poster, trots kritik för att vara fel man för att leda bolaget från den tidigare finanschefen tillika storägaren Gusten Danielsson. 

Att som vd sitta med i det organ vars viktigaste uppgift är att utvärdera ens arbete samt av- och tillsätta personen på posten har historiskt inte setts som ett problem, men nu agerar en institutionell ägare för att förändra praktiken. I samband med sin årliga revidering i höst kommer Swedbank Robur som första stora svenska aktör att instifta en policy om att rösta mot förslag på att vd:n ska få sitta på två stolar.

”Man har bolagsstämman, styrelsen och vd:n. Det är de tre beslutsnivåerna. Där är vd:n underordnad styrelsen och man behöver särskilja nivåerna”, säger Pia Gisgård, ansvarig för hållbarhet och ägarstyrning på Swedbank Robur.

Är den ordningen lika viktig att ha i det löpande arbetet eller mer vid krissituationer?
”Det är absolut lika viktigt oavsett. Sedan är det så att så länge allt är friktionsfritt löper det på. Det är alltid i samband med en incident som man uppmärksammar ett problem”, säger Pia Gisgård.

”Det känns som att det är rätt tajming att ta det här steget nu.”

Enligt en kartläggning som Di gjort sitter vd:arna för 46 av de 130 svenska bolagen på Nasdaqs storbolagslista också i styrelsen för de respektive bolagen. Det motsvarar 35 procent, en andel som historiskt varit betydligt högre, enligt Sven-Erik Sjöstrand, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan.

Han håller med Pia Gisgård om att det är lämpligare att hålla isär instanserna.

”Det har svängt i frågan och blivit mer och mer så att vd inte sitter med i styrelsen. Skälet är det formella. Det är lite konstigt att vd ska vara med och till- eller avsätta sig själv”, säger Sven-Erik Sjöstrand.

Sverige sticker redan ut med ett förbud mot att sitta både som vd och styrelseordförande. I exempelvis USA är det inte ovanligt att ha det upplägget. Men Swedbank Robur vill dra åt det motsatta hållet med hänvisning till att det leder till en ”sund och stark bolagsstyrning”. 

”Det finns en lång tradition av bolagsstyrning och aktivt ägarskap i Sverige och i Norden, som till viss del saknas i USA”, säger Pia Gisgård och tillägger.

”Ska man ta ställningstaganden i principfrågor är det centralt att det är väl grundat i de värderingar man själv har, och inte utifrån vad andra gör eller inte gör.”

ESG-begreppets tre olika delar är miljö, sociala frågor och styrningsfrågor. Den sistnämnda, ”governence” på engelska, har inte uppmärksammats lika mycket som de två förstnämnda. Men det är en fråga som varit på agendan i Roburs hållbarhetsdiskussioner i flera år, enligt Pia Gisgård.

”När man jobbar med hållbarhet och ESG gör man en kontinuerlig förflyttning framåt. Det är så vi arbetar på Robur och så vi vill att ledningar och styrelser i bolagen vi är med som ägare i också jobbar”, säger Pia Gisgård.

Men åsikterna går isär. En av de som förespråkar att ha med vd:n i styrelsen är näringslivsprofilen Carl Bennet, storägare i bland annat Holmen, Lundbergföretagen, Lifco, Getinge och Arjo. Han sitter i styrelsen i samtliga de nämnda bolagen tillsammans med vd:ar han varit med och utsett. 

”Jag tycker att vd:n ska vara en del av beslutsfattandet. Då känner sig vd ansvarig på samma sätt som styrelsen. Det är en tillräckligt tung anledning för mig. Sedan känner vd:n nog sig mer delaktig, som en medlem av laget, om han eller hon sitter med i styrelsen”, säger Carl Bennet. 

Även Investor, vars vd Johan Forssell sitter med i styrelsen, praktiserar den filosofin i flera av sina innehav.

”Vi tycker att det är bra att vd:n är ledamot i styrelsen och är med i diskussioner och tar beslut om de stora strategiska frågorna. Men sedan är en annan roll för styrelsen att tillsätta vd och vid tillfälle besluta om att denne ska få lämna. Där är det stängda dörrar. Frågor som rör vd ska vd:n inte delta i”, säger Viveka Hirdman-Ryrberg, hållbarhetsansvarig på Investor.

Swedbank Roburs innehav bland bolag noterade på någon av de svenska marknadsplatserna uppgår till drygt 312,6 miljarder kronor, enligt ägardatatjänsten Holdings. De största ägarposterna återfinns i bland annat Investor, Volvo och Ericsson.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?