Annons

FN tänker rädda planeten med Angry Birds

Angry Birds-skaparen Rovio och nio andra spelutvecklare gör gemensam sak med FN och försöker skapa medvetenhet om den klimatkrisen - i sina spel.

Finska speljätten Rovio har anslutit sig till FN:s initiativ för att bekämpa klimatförändringar.
Finska speljätten Rovio har anslutit sig till FN:s initiativ för att bekämpa klimatförändringar.Foto:TT

Mobilspel har blivit ett populärt tidsfördriv. Det vill FN utnyttja för att sprida kunskap om problemen med klimatförändringar.

FN-initiativet heter Playing for the Planet och samlar några av världens största spelutvecklareför för att de ska utbilda sina användare om klimatförändringar, dess orsaker och lösningar. Tillsammans når medlemmarna i initiativet nära en miljard spelare via sina plattformar.

Svenska Mag Interactive, spelstudion bakom Quizkampen, är ett av bolagen som anslutit sig. Vd Daniel Hasselberg tror att även spelskapare har en viktig roll att fylla då det kommer till att sprida kunskap om klimatkrisen.

”Vi blev inbjudna av FN att delta. Jag och många andra i branschen blev direkt inspirerade av möjligheten att göra någonting meningsfullt med utgångspunkt i vårt spelskapande. Spelbranschen är i dag en ganska mogen bransch, många av oss som är verksamma har egna barn och familjer och funderar mycket över framtiden och vart världen är på väg”, säger han.

Daniel Hasselberg, vd för Mag Interactive, tror att spel är ett bra forum för att sprida kunskap om klimat och miljö.
Daniel Hasselberg, vd för Mag Interactive, tror att spel är ett bra forum för att sprida kunskap om klimat och miljö.Foto:Jesper Frisk

Spelbolagen som deltar i Playing for the Planet träffas regelbundet och spånar fram idéer för hur de tillsammans kan föra upp klimatfrågor på agendan i sina spel. 

”Med tanke på hur människors mediekonsumtion faktiskt ser ut i dag har vi spelbolag en fantastisk räckvidd och vi har förmågan att engagera på ett lekfullt sätt, och kring viktiga ämnen”, säger Daniel Hasselberg.

Den finska speljätten Rovio kommer att låta spelare samla digitala frön och ägna sig åt trädplantering inom ramen för spelet, samtidigt som de lär sig om de positiva effekterna åtgärden kan ha i det verkliga livet. Australiensiska Space Ape har valt att fokusera på förnybar energi i spelet Transformers: Earth Wars. Mag Interactive har skapat quiz på temat klimat.

Bolagen försöker också hitta sätt att låta spelare bidra ekonomiskt till globala projekt för utsläppsminskningar. 

”Att vi gjort gemensam sak med många andra tunga bolag och dessutom backas av FN gör det lättare för oss att säkerställa att pengarna kommer rätt”, säger Daniel Hasselberg.

Bland bolagen som deltar finns även finska Supercell, bolaget bakom Clash of Clans, och Assassin's Creed-skaparen Ubisoft.

Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera