1515
Annons

FN:s havskonferens enar världens länder kring skydd av haven

FN:s havskonferens i Lissabon som avslutades i fredags resulterade i ett åtagande från världens länder att skydda världshaven från nuvarande och kommande hot.

Foto:LEIF R JANSSON / TT

Bland de hot som tas upp i den undertecknade deklarationen ingår marin nedskräpning, skadligt fiske, förlust av biologisk mångfald och försurning. I och med undertecknandet förbinder sig FN-länderna till ökade ambitioner inom alla områden för att förbättra havens hotade status.

Konferensen välkomnas av bland andra Världsnaturfonden, som pekar på att nya åtaganden presenterats. Bland annat har Colombia satt nya mål för skydd av naturen till havs och på land. Dessutom har flera öar i Stilla havet gått samman för att skydda havsmiljöer mot gruvdrift till havs.

En av de större frågorna under havskonferensen har handlat om marin nedskräpning och förekomsten av engångsartiklar av plast samt mikroplast. Stort fokus har även varit på behovet av teknikutveckling och innovation för att skydda haven. 

Ett av de svenska företag som deltog på FN:s havskonferens är Stena AB. Claes Berglund, ansvarig för samhälls- och hållbarhetsfrågor, menar att om haven ska räddas, så måste sjöfarten göra sitt. I Sverige och Norden finns flera goda exempel att lyfta, tycker han. 

”Wallenius ska lansera sitt nya segelfartyg. Vi jobbar med elektrifiering och har konverterat en färja som går på metanol. Nu ser vi hur andra rederier har börjat ta efter oss”, säger han. 

Sjöfarten har lovat halverade utsläpp till 2050, ett mål som inte är tillräckligt för Parisavtalet. Claes Berglund påpekar att man nu håller på att se över målet. 

”Det ska tajtas till, men det måste också vara möjligt att nå”, säger han. 

En fråga Stena AB driver är en global CO2-skatt för sjöfarten.

”Vi tycker att man borde ha en global skatt. Det bestäms inte på konferensen och vi förstår att det är svårt att få till. Men vi uttryckte vårt stöd för den.”

Claes Berglund befarar att det kommer att ta tid för världen att slå sig fri från den fossila strukturen. 

”Det finns en medvetenhet, men det kommer att ta tid att förändra strukturen. Förmodligen mer tid än vad vi har.”

Experten: Svenska styrelser måste stärka klimatkompetensen

Såväl privata som statliga bolag bör stärka klimatkompetensen i sina styrelser, föreslog nyligen regeringens utredare. Valberedningsveteranen Suzanne Sandler tycker att det borde finnas ett slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd att fatta svårare beslut.”

Suzanne Sandler
Suzanne SandlerFoto:Joey Abrait

Styrelseledamöter för statliga bolag måste ha relevant utbildning inom klimatomställning, och även privata bolag bör öka kompetensen inom hållbarhet i sina styrelser. 

Det förslaget presenterades nyligen i regeringens utredning om finansiering av näringslivets gröna omställning. 

Suzanne Sandler, tidigare vd på Styrelseakademien, som numera arbetar i tiotalet valberedningar, har länge varit kritisk till den generellt sett låga hållbarhets- och klimatkompetensen i svenska styrelser. 

I dag tycker hon att situationen är bättre än för bara några år sedan – inget bolag skulle längre tillstå att de inte har koll på klimatfrågan – men trots det tycker hon att alltför få verkligen gör det jobb som kan förväntas av dem. 

”Ofta tycker vd eller ordförande att kompetensen finns i bolaget inklusive styrelsen. Men när vi valberedare intervjuat hela styrelsen så inser vi att det inte alltid stämmer.”

Läget för klimatet är i dag så akut att ständig omvärldsbevakning är nödvändig. Det räcker inte med att hänvisa till tidigare erfarenheter och kunskaper, menar Suzanne Sandler. 

”Styrelseledamöterna måste inte ha all kunskap själva, men de måste kunna ställa rätt frågor för att diskussionerna ska hålla rätt nivå”, säger hon. 

Läs mer: Huggsexa om svenska hållbarhetsexperter 

En tanke Suzanne Sandler har är att det vore rimligt med någon slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Som rådgivare på en bank måste man ha gjort ett godkänt kunskapstest för att få prata med och informera kunder om finansiella instrument. De kan även gå en digital certifieringskurs inom hållbarhet. Varför inte en om klimatet, som några eller samtliga styrelseledamöter i en styrelse måste ha?”

Krävs en tvingande kunskapshöjning, tror du?
”Jag vet inte, det skulle nog gå fortare då, men hur kommer man dit? Styrelseordförande och vd borde åtminstone ha kompetensen för att förstå och rätt hantera bolagets klimatutmaningar”

Vad skulle det betyda om bolagen hade rätt kompetens?
”Mycket. Jag tror att styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd i att fatta svårare beslut. I dag är det stort fokus på vinst, men framöver måste man se till fler värden och kunna fatta tuffa men långsiktigt hållbara beslut. Där har aktieägarna också en viktig roll att tolka det som positivt.”

När klimatkompetensen brister finns inte rätt förutsättningar för styrelsen att vara det kontrollorgan man ska, enligt Suzanne Sandler. 

”Men ju fler som vågar sätta sig på skolbänken och bidra till klimatomställningen nu, desto fortare kommer det att gå. Till slut kommer det att vara det nya normala.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera