1515
Annons

Finländska svaret på prischocken: Odlar kaffe i labbet

Kaffepriset rusar, transporterna är långa och odlingarna kräver mängder av vatten. Nu utvecklar forskare framtidens klimatsmarta kaffe i laboratoriet.

”Väldigt likt hur vanligt kaffe luktar och smakar”, säger Heiko Rische på finska VTT.

I ett finländskt laboratorium omvandlas biomassa till kaffe.
I ett finländskt laboratorium omvandlas biomassa till kaffe.

I vårt östra grannland dricker man mest kaffe av alla i världen, i snitt 3,5 koppar per person och dag, och det är i det finska statliga laboratoriet VTT man nu framställer kaffe med en ny metod.

”Det är inte nödvändigtvis en anledning till varför vi valde det, men det är definitivt en rolig slump som ökar intresset en del”, säger Heiko Rischer som är forskningsledare på VTT.

För att odla det här kaffet använder man inte kaffebönor, utan celler från kaffeplantan.

”Vi jobbar inte med kaffebönor utan med biomassa. Vi börjar med att ta vilken del som helst från kaffeplantan och när vi har tillräckligt med material filtrerar, torkar och sedan rostar vi det till ett pulver. Så i den här processen finns det ingen böna att mala, men det är 100 procent kaffe”, berättar Heiko Rischer.

Heiko Rischer är forskningsledare på finska VTT.
Heiko Rischer är forskningsledare på finska VTT.

Tidigare i år kom rapporter om att kaffepriserna rusar, tre faktorer pekades ut som orsak till det ökade priset. En av faktorerna är att Brasilien, världens största kaffeproducent, tidigare i år drabbades av torka som följdes av frost. Samtidigt ökar efterfrågan på kaffe – speciellt på arabicabönan som används av restauranger och kaféer – i takt med att fler länder öppnar upp efter pandemin. En tredje faktor som påverkar är stigande transportkostnader i Colombia och Vietnam, två andra stora kaffeproducenter.

För att framställa bönor som räcker till motsvarande en kopp kaffe krävs 130 liter vatten och Heiko Rischer tror att det labbodlade kaffet kan ha en positiv klimatpåverkan när det kommer till energi, vatten och transport.

”En stor faktor är energiåtgången, i vårt fall behöver vi jobba i bioreaktorer så elektriciteten för att driva dem är vår största hållbarhetsfaktor. Vattenanvändningen är självklart bättre eftersom vi jobbar i slutna system och inte i fältbaserade system. Och om man tänker på all logistik som finns inom kaffemarknaden, frakten av kaffe mellan kontinenter, allt fossilt bränsle från transporten kommer då att försvinna. Så det skulle kunna bli en signifikant skillnad.”

Smakar det labbodlade kaffet som vanligt kaffe?
”Det var en av målsättningarna vi hade, vi ville bevisa att det gick att genomföra från början till slut. I det här fallet genom att börja med att etablera cellkultur och sedan skörda materialet, rosta och brygga. Vi har en expertpanel som smakar på materialet och jämför det med vanligt kaffe, och vad de kom fram till vad att det var väldigt likt hur vanligt kaffe luktar och smakar.”

Exakt vad priset på ett paket labbodlat kaffe kommer att hamna på kan inte Heiko Rischer svara på. Men han tror att produkten kan bli verklighet om fyra år.

”Optimistiskt sett så är allt efter det möjligt.”

Matsvinnsbolaget vill musta dina äpplen i höst

Rscued slår ihop sig med Ica och lokala idrottsföreningar runt om i landet för att ta hand om överblivna trädgårdsäpplen. Det innebär nya terränger för matsvinnsbolaget som fått fart på tillväxten igen.  

Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.
Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.Foto:Nathalie Blixt

Initiativet provades redan under förra året men kommer att skalas upp i år. På 13 orter i Göteborg, Stockholm och Skåne kommer trädgårdsägare kunna registrera sig på Rscueds app för att få äppelträdens överblivna frukter hämtade under hösten.

”Jag har funderat länge över hur man kan ta hand om privatpersoners äpplen. Det är hundratusentals ton som ruttnar bort varje höst. Så jag ringde Ica-stiftelsen med idén och de kopplade ihop mig med organisationen Städa Sverige som engagerar ungdomar och föreningar med att samla skräp. Det var så det började”, säger Rscueds vd Truls Christenson.

Trädgårdsägare kan även välja att själva lämna in äpplena. Annars är det de lokala idrottsföreningarna kopplade till Städa Sverige som kommer att sköta insamlingen. Föreningarna kommer att få in 20.000 kronor för fyra halvdagars arbete från den lokala Ica-butiken och Ica Stiftelsen samt 1 krona per kilo äpplen från Rscued. Insamlingen sker varannan söndag med start 21 augusti.

Läs mer: Produktutveckling i raketfart – tillväxtmaskinen täljer guld på matsvinnet 

Målsättningen är att samla in minst 15 ton äpplen i höst som Rscued sedan mustar och säljer i Ica-butiken på den orten där de plockades. 

”Det är svårt att förutse hur mycket vi kommer att få in. Vi sätter 15-20 ton som en basnivå men det kan bli mycket mer”, säger Truls Christenson som vill att det ska bli ett område som växer till nästa år.

”Var det än finns en Ica-butik och en idrottsförening kan vi göra det här. Nu fokuserar vi på de 13 orterna som finns men vi tar emot intresseanmälningar till nästa år.”

Både användandet av en app och att samla in frukt från privatpersoner är nya områden för Rscued som hade ett hack i tillväxtkurvan i fjol. Efter att ha ökat omsättningen med nära 500 procent mellan 2017 och 2020, då bolaget slutade upp med 24 miljoner kronor, var det knappt någon tillväxt i fjol. Men i år har det börjat röra på sig igen och Rscued är på väg mot en omsättning på 35 Mkr.

”Efter en knackig start i januari och februari har vi haft ett fantastiskt halvår. Vi vet att vi kan vara lönsamma men vi satsar på att bygga en grund för fortsatt expansion med nya lokaler, maskiner och en ny fabrik. Fokus ligger fortsatt på Sverige men nästa år börjar vi planera för en utlandsexpansion”, säger Truls Christenson.

Prenumerera på Hållbart näringslivs nyhetsbrev 

Följ oss på Twitter 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera