1515
Annons

Fastighetsägarna inte redo för elrevolutionen

Den svenska elbilsflottan växer i rekordfart, men fastighetsägarnas intresse för att installera laddningsmöjligheter är fortfarande svalt.

Foto:Most Photos

Nästan var tredje ny personbil som såldes förra året var laddningsbar och tillväxten i elbilsflottan är drygt 80 procent senaste 12 månaderna. Närmare 90 procent av laddningen av elfordon sker vid hemmet eller på jobbet när bilen står parkerad. Men fastighetsägarna är inte lika snabba på att bygga ut laddinfrastrukturen.

”Tillskottet av laddbara bilar har fram tills nu varit så litet att fastighetsägarna inte har behövt bry sig om det”, konstaterar Mats-Ola Larsson, mobiltetsexpert på IVL, Svenska Miljöinstitutet.

Han konstaterar vidare att tillväxten visserligen är kraftig men samtidigt att av alla parkerade bilar i Sverige är fortfarande bara 4 procent laddbara.

”Merparten av fastighetsägarna har ännu inte mött efterfrågan i någon högre utsträckning. De har därmed inte fått upp rutinerna för avtal med laddleverantörer och har därför inte heller planer för att tillgodose efterfrågan allt eftersom den kommer. ” 

Mats Ola Larsson menar att det alltså inte handlar om tekniska svårigheter utan främst om en kunskapsbrist hos fastighetsägarna. Kunskap om att efterfrågan kommer att öka och kunskap om vilken typ av tjänst man ska erbjuda. 

Mats-Ola Larsson, IVL, och Rikard Silverfur, Fastighetsägarna.
Mats-Ola Larsson, IVL, och Rikard Silverfur, Fastighetsägarna.

Han berättar om flera kollegor som just nu kämpar febrilt och möter tufft motstånd i sina respektive bostadsrättsföreningar för att övertyga dem om fördelen med att installera möjligheter till elbilsladdning.

”De kommer inte kunna hålla på så när efterfrågan ökar, men det är naturligtvis ett problem för alla dem som nu i början banar väg.”

Det gäller inte heller bara mindre fastighetsägare.

”Allmännyttan måste också ha klart för sig att det handlar om kanske 15 procent av alla parkerade bilar om bara några år och då har de också sipprat ner i andrahandsmarknaden så de är mycket mer spridda i populationen.”

Hos intresseorganisationen Fastighetsägarna är man medvetna om en tröghet.

”Det finns ett enormt intresse bland våra medlemmar att investera i laddningsutbyggnad eftersom de flesta är övertygade om att det kommer. Så många vill vara förberedda, men att samtidigt inte göra för mycket för tidigt, det är man lite rädd för”, förklarar Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.

Organisationen hjälper medlemmarna att göra marknadsbedömningar och prognoser över behovet så att de ska kunna hantera denna form av hönan eller ägget-problematik, vem som ska komma först, laddplatserna eller elbilarna.

”Vi har ett frågeformulär till bostadsrättsföreningar och andra medlemmar som kan skickas ut där de boende får svara på om och i så fall när de funderar på att skaffa elbil, hybrid eller elbil och så vidare så att man också kan göra bedömningar om elsystem och anslutning i fastigheten är rätt dimensionerad”, berättar Rikard Silverfur.

Återvunna solpaneler väntas bli mångmiljardmarknad

Marknaden för återvinning av solpaneler kommer uppstiga till 20 miljarder kronor 2026 och 40 gånger mer 2050, enligt den norska energikonsulten Rystad Energys senaste analys.

”Ett naturligt område för Sverige att briljera inom”, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

Foto:ADAM IHSE / TT

I dag värderas den globala marknaden för återvinning av solpaneler, som kan innehålla silver, koppar, aluminium och flera sällsynta jordartsmetaller, till runt 1,7 miljarder kronor. Rystad Energy väntar sig att siffran kommer att stiga till 800 miljarder kronor inom 30 år.

”Det låter rimligt. Solkraft är världens snabbast växande kraftslag och när man har exponentiell tillväxt går det väldigt fort. Det finns mycket att tjäna här och inte bara pengar. Det handlar också om miljövinsterna”, säger Anna Werner.

Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.
Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.Foto:Jann Lipka

Bland faktorerna som kommer driva utvecklingen är ökningen av antalet installerade solpaneler som väntas fortsätta öka framöver. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer installerad kapacitet från solkraft gå från 165 till 600 GW inom unionen fram till 2030. Det internationella energiorganet IEA räknar med att solkraft kommer stå för 40 procent av världens energiförsörjning 2050. 

Tillsammans med att efterfrågan på mineralerna solpanelerna innehåller ökar, vilket väntas leda till högre priser och osäkrare leveranserna, skapas ett ökat behov av återvinning, enligt Rystad Energy. 

”Redan i dag finns det i Sverige ungefär 100.000 solanläggningar vilket innebär att antalet paneler kan räknas i miljontal”, säger Anna Werner. 

En annan faktor som väntas ha en påverkan är ökade regleringar. Peter Bennich, expert på Energimyndigheten, uppger att EU arbetar med att öka kraven på att i produktionen av olika produkter förenkla för nedmonteringen och återvinningen av dem. 

”Det är en jätteviktig fråga eftersom vi ska gå mot ett cirkulärt ekonomisamhälle. Jag jobbar mest med energieffektivitet där det kommit mer ekodesignkrav på reparerbarhet och återvinningsbarhet på exempelvis kylskåp och lampor. Men nu har EU börjat ställa krav på alla produkter”, säger han. 

Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.
Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

För närvarande jobbar EU på krav om information från solpanelsproducenter om vilka mineraler som produkterna innehåller. 

”Det är ett viktigt steg eftersom det gör det lättare att återvinna panelerna. Nästa steg kan vara skärpta krav på hur insamlingen och återvinningen ska gå till samt vem som gör det. Annars får vi ett jätteberg av skrot som man inte kan ta hand om. Det gäller alla produkter”, säger Peter Bennich.  

Svensk Solenergi ser gärna att det redan nu börjar byggas en anläggning i landet för att kunna återvinna solpaneler. 

”Vi borde ha både en fabrik och en återvinningsanläggning. För mig är det här ett naturligt område för Sverige att briljera inom. Den största anläggningen ligger i Frankrike och det känns trist att ett så kärnkraftstungt land ligger före oss med en så viktig och uppenbart lukrativ solaffär”, säger Anna Werner. 

Något som också kan öka värdet av återanvändning och återvinning är ökade koldioxidskatter, enligt Rystad Energy. Både utvinning och raffinering av metaller leder till stora utsläpp.

”Jag vet egentligen inte varför det dröjer med en återvinningsanläggning. Det borde hänt i går. Vi går gärna in och är med i en satsning. Det vore bra för hela landet”, säger Anna Werner.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera