1515
Annons

Får miljoner för att bygga kraftverk i gruva på Åland

Teknikbolaget Pumped Hydro Storage får 13 miljoner kronor av Energimyndigheten för att bygga ett pumpkraftverk i en nedlagd gruva. Men coronakrisen rubbar bolagets tidsplan.

Foto:JESSICA GOW / TT, JESSICA GOW / TT
Skiss över Pumped Hydro Storages planerade projektanläggning på Åland
Skiss över Pumped Hydro Storages planerade projektanläggning på ÅlandFoto:Pumped Hydro Storage

På en ö i Ålands skärgård ska Pumped Hydro Storage bygga en pilotanläggning för pumpkraftverk i en nedlagd gruva. Här finns ett 250 meter djupt schakt, och på bottennivån finns en 2 km lång tunnel. Tanken är att vatten från Östersjön ska släppas in genom en turbin som genererat el i schaktet och fylla tunneln, därefter pumpas vattnet tillbaka upp till havet och processen kan börja om.

Fördelen med pumpkraftverk är att de kan producera elen när den behövs, och utnyttja hur elpriset flukturerar över dygn eller timmar. När elpriset är högt släpps vattnet på, när elpriset är lågt pumpas vatten upp igen.

”Det är ett innovativt sätt att bygga pumpkraft på och vi ser ett behov av energilagringslösningar framöver”, motiverar Fredrik Brändström, forskningshandläggare på Energimyndigheten stödet på 13,4 miljoner kronor.

”Man behöver bygga en pilotanläggning för att se att tekniken fungerar och går att skala upp till en fullstor anläggning”, fortsätter han.

Energimyndigheten står för 45 procent av kostnaden för det tre år långa projektet, resten får Pumped Hydro Storage stå för själva.

”Bidraget är en viktigt bit i projektet och ger oss en signal att vi gör rätt saker i företaget”, skriver Otto Werneskog, styrelseordförande Pumped Hydro Storage Sweden AB till Di.

Bolaget har tidigare sagt att pilotanläggningen ska vara igång 2021. Coronakrisen gör att den planen ser ut att spricka, Finland har stängt sina gränser och ingen utomstående kan besöka projektplatsen just nu.

”Detta försämrar självklart i sin tur våra möjligheter att påbörja arbetet och lär påverka utfallet av när piloten är färdigbyggd”, skriver Otto Werneskog.

Pumped Hydro Storage Sweden har cirka 75 aktieägare och värderades vid höstens emission till 38 miljoner kronor. Bolaget kommer sannolikt behöva ta in mer kapital för att kunna växa och har talat om en notering på First North 2022. Styrelsen har dock sagt att pilotprojektet på Åland måste bli framgångsrikt för att en notering ska bli aktuell. 

Ordförande Otto Werneskog förklarar att den senaste tidens turbulens slår mot bolagets möjligheter att hitta finansiering. 

”Finansieringen från banker och privata finansiärer är såklart mindre benägna att titta på nya möjligheter när vi befinner oss i en samhällskris. Det märker vi av”, skriver han till Di.

 ”Vi tror dock på sikt att detta är en tillfällig svacka och att hållbar energi kommer fortsätta vara en viktig pusselbit mot klimathotet vi alla står inför.”

Unik svensk lag stoppar energilösning: ”Jättekorkat”

Spillvärme från industrin kan spela en viktig roll i energikrisen, men en unik svensk lag försvårar för mindre bolag. Familjeföretaget Lindvalls Kaffe investerade 3,5 miljoner för att skicka överskottsvärme till Uppsalaborna, men efter bara ett år har projektet lagts ner.

Ulf Lindvall visar hur värmen tillvaratas innan det skickas till fjärrvärmenätet. I drygt ett års tid värmde företagets kaffeproduktion uppsalaborna innan de och Vattenfall enades om att lägga ner projektet. Det blev för dyrt.
Ulf Lindvall visar hur värmen tillvaratas innan det skickas till fjärrvärmenätet. I drygt ett års tid värmde företagets kaffeproduktion uppsalaborna innan de och Vattenfall enades om att lägga ner projektet. Det blev för dyrt.Foto:Joey Abrait
Ulf Lindvall, vd för familjeföretaget Lindvalls Kaffe, vill satsa på energiomställningen. Men investeringarna i att tillvarata spillvärme var förgäves.
Ulf Lindvall, vd för familjeföretaget Lindvalls Kaffe, vill satsa på energiomställningen. Men investeringarna i att tillvarata spillvärme var förgäves.Foto:Joey Abrait
Nu överväger Ulf Lindvall att ställa om produktionen till nätter och helger för att klara höstens energipriser. Här med sonen Marc, som blir femte generationen om han tar över.Foto:Joey Abrait
Höga kaffepriser är ytterligare en faktor som pressar bolaget.Foto:Joey Abrait
Ulf Lindvall.
Ulf Lindvall.Foto:Joey Abrait

Värmen väller ut när Ulf Lindvall gläntar på dörren till maskinrummet. För att rostningen av kaffet ska fungera måste en av maskinerna hettas upp till 400 grader. 

Fram tills för några månader sedan kunde omkring 40 procent av energin återvinnas och värma hushållen i staden där företaget legat sedan det grundades 1891. Nu, mitt under brinnande energikris, eldar familjeföretaget i fjärde generationen istället för kråkorna. Trots att all teknik finns på plats.

”Det kostade mer än vi fick betalt, så nu går värmen rakt ut i luften igen. Det är jättetråkigt”, säger Ulf Lindvall.

Det var under ett studiebesök 2016 som vd:n fick idén om att spillvärmen skulle kunna komma till nytta i det lokala fjärrvärmenätet. Han fick snabbt kontakt med nätägaren Vattenfall, som just då letade efter sådana samarbeten.

”Vi hade länge tänkt att vi skulle tillvarata energin för att värma upp våra egna lokaler. Men när jag kom på det här med fjärrvärmenätet tyckte Vattenfall att det var en kanonidé och vi bestämde oss för att gå vidare med projektet”, säger Ulf Lindvall.

Det var både klimatsmart och energieffektivt. I oktober 2020 gick den första värmen ut i nätet. Men bara ett drygt år senare hade röret som förbinder det anrika kafferosteriet med fjärrvärmenätet svetsats igen. Investeringen på 3,5 miljoner har i princip gått upp i rök.

”Ekonomiskt är det inga jättepengar, men vi hade räknat med att få tillbaka investeringen på 15 år. Nu med energikrisen hade kalkylen blivit bättre. Men det är inte huvudsaken, tycker jag. Det är vansinnigt när vi vet att måste tillvarata all den energi vi har.”

Den korta förklaringen är att det blev för dyrt att hålla igång projektet. Den längre förklaringen är att Vattenfall fick börja betala utsläppsrätter för kafferosteriets energiförbrukning, medan Lindvalls Kaffe fick en stor administrationsbörda i att övervaka och rapportera utsläpp. I Sverige omdefinieras nämligen alla aktörer, oavsett verksamhet, till värmeproducenter när de kopplas till fjärrvärmenätet. Det betyder att de som vanligtvis inte ingår i EU:s utsläppsrättshandel plötsligt gör det. Det är bara Sverige och ett annat EU-land som valt att ha en sådan regel.

”Hade vi legat i Danmark hade vi inte omklassats, det här är ett undantag som skapats av svenska politiker. Jag kan inte förstå varför det är så. Det är jättekorkat”, säger Ulf Lindvall.

I fjol kom nästan tio procent av effekten i det svenska fjärrvärmenätet från spillvärme, enligt branschorganisationen Energiföretagen. Många är överens om att den siffran behöver öka för att Sverige ska nå klimatmålen. Därför fick Lindvalls Kaffe också nära 1,4 miljoner kronor i stöd av Naturvårdsverkets Klimatklivet, som ska ges till åtgärder som ger ”störst, varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investerad krona”. Men särskilt varaktigt blev det inte.

Simon Dalili, produktansvarig för Vattenfalls satsningar på överskottsvärme, bekräftar att det finns flera mindre företag som stött på patrull på grund av regelverkets utformning. Han beklagar det som hänt i fallet med Lindvalls Kaffe.

”Det är verkligen inte en önskvärd situation. Vi är överens, i alla fall muntligen, att om reglerna ändras så tar vi upp samarbetet igen”, säger han.

Klart är att villkoren inte är lika mellan stora och mindre företag. För större industrier, som redan ingår i utsläppshandeln, innebär uppkopplingen till fjärrvärmenätet tvärtom att bolagen får tillgodoräkna sig utsläppsrätter som de ofta tilldelats gratis.

Så sent som i september 2019 föreslog Naturvårdsverket för regeringen att lagstiftningen skulle ändras, men regeringen avstyrkte förslaget. 

Nu planerar Ulf Lindvall att istället återvända till sin ursprungsidé: att använda spillvärmen i sina egna lokaler.

”Vi ville hjälpa till, men vi får gå vidare med andra klimatomställningar”, konstaterar han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera