Enligt stickprov tagna av Finansinspektionen har 1 procent av låntagarna gröna bolån. Myndigheten spår en tillväxt i ljuset av ökad klimatmedvetenhet och att fler banker börjar erbjuda tjänsten.

Bedömare som Di har pratat med tror att också att andelen gröna bolån kommer att öka, särskilt eftersom de ger en ränterabatt. En annan faktor är att kraven för fastigheter mildrades i EU:s slutliga förslag på en taxonomi över hållbara investeringar, jämfört med olika utkast.

Taxonomin föreslår nu att de 15 procent av byggnaderna som är mest energieffektiva ska räknas som hållbara. Det innebär alltså att alla medlemsländer kommer ha 15 procent hållbara byggnader, oavsett hur energieffektiva dessa är. Ett tidigare förslag skulle ha betytt att endast 1–2 procent av Sveriges byggnader skulle räknas som hållbara, något som Svenska Bankföreningen i en debattartikel i Di från december menade skulle ”ta död på gröna bolån”. 

Anledningen till att bankerna kan erbjuda ränterabatt på gröna bolån är att de kan ge ut obligationer för hållbara eller energieffektiva bostäder, vilket är attraktivt för investerare. Om kraven för vad som räknas som hållbart hade smalnat, skulle också möjligheten att ge ut dessa obligationer ha minskat.

Men i det slutliga taxonomiförslaget hade alltså kraven för fastigheter mildrats så att fler kan räknas som gröna.

”Det leder till en större marknad för gröna obligationer och bolån”, säger Johan Hansing, chefsekonom på Svenska Bankföreningen.

”Man har återgått till den definition vi ville ha, att de 15 procent mest energieffektiva byggnaderna på respektive marknad ska räknas som hållbara.”

Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, är positiv till det reviderade förslaget men ser det inte som perfekt.

”Det finns en svaghet. De bästa 15 procent i ett land kan vara betydligt bättre eller sämre än i ett annat land. Samtidigt är det bättre än alternativet”, säger han.

Therese Ruth som är vd och grundare för Hemma, ett bolag som arbetar med grön finansiering för fastigheter, är även hon positiv till utfallet av taxonomin. Bolaget har bland annat ett samarbete med Skandiabanken som innebär att kunderna kan finansiera solcellsinstallationer via sitt bolån. Enligt henne finns ett stort intresse från kunderna för den typen av tjänst.

”Taxonomin öppnar upp för omställning. Vi koordinerar och följer upp solcellsinstallationer och rapporterar till Skandiabanken, vilket i sin tur gör att de kan rapportera om sin gröna utlåning i enlighet med taxonomin.”

Hemmas ansats till gröna bolån gäller omställningar, och man riktar sig bland annat mot den majoritet av fastigheter som inte har möjlighet att nå upp till kraven på energieffektivitet klass A eller B. Det är ungefär 80 procent som saknar energideklaration, enligt Therese Ruth, och som därför inte har möjlighet att nå upp till de kraven.

”Ungefär 1 procent av villafastigheterna i Sverige har en energiklass som ger dem möjligheten att få gröna bolån”, säger hon. 

I framtiden tror Therese Ruth att gröna bolån kommer integreras med ordinarie bolån, och att hållbarhet kommer vara en faktor i kreditbedömningen, precis som exempelvis fastighetens värde och låntagarens inkomst.