ANNONS:
Till Di.se
I samarbete med

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Experter kritiska till bolagens hållbarhetsmål

  • Företag skriver långrandigt i bolagsrapporterna om sina ambitioner för hållbarhet, men är generellt dåliga på konkreta åtgärder, anser flera experter. Foto: Fredrik Sandberg

Trots ny lagstiftning och ett ökade krav från intressenterna fortsätter svenska företag att leverera mjuka och vaga löften i hållbarhetsredovisningen. 

Det konstaterar tre experter som vill se fler hårda åtaganden från företagen.

Hållbarhetsredovisningarna innehåller fortfarande väldigt många vaga ord och ytterst få konkreta mål och åtaganden. Det menar hållbarhetsexperten Malin Lindfors Speace, grundare och rådgivare på Ethos international samt mångårig medlem i juryn som utser vinnaren av utmärkelsen Årets bästa hållbarhetsredovisning. 

"Företagen ljuger sällan i hållbarhetsredovisningar. Tyvärr är det lika ovanligt att de ger konkreta utfästelser och löften", säger hon. 

I stället för konkreta åtaganden är hållbarhetsredovisningarna ofta fyllda med långrandiga skrivelser om att företaget har ambitioner att göra saker, att de strävar i en viss riktning eller att de satt olika målsättningar. 

Malin Lindfors Speace tror att de nya lagkraven om hållbarhetsredovisning, som började gälla förra året, gör att det allra värsta fluffet i hållbarhetsredovisningarna kan försvinna på sikt. 

"Jag tror att bolagen är något mer försiktiga i år med tanke på att hållbarhetsinformationen faktiskt nu är en del av den officiella årsredovisningen. Nu kan hållbarhetsinformationen plötsligt vara kurspåverkande eller känslig på andra sätt."

Än så länge är dock redovisningarna fortfarande fulla av fantasifulla beskrivningar av hållbarhetsarbetet. Beskrivningar som ofta mer liknar marknadsföring än faktisk värdering av risker. 

Två av årets hållbarhetsredovisningar som Malin Lindfors Speace är kritisk till är den från investmentbolaget Melker Schörling och den från möbelföretaget Kinnarps. 

Melker Schörling redovisar för första året, sannolikt på grund av de nya lagkraven, och enligt Malin Lindfors Speace har företaget valt lägga minsta möjliga ansträngning på rapporten. 

"Vi pratar om en sex sidor lång rapport där bolaget går igenom sina väsentliga risker, klimatförändringar, resursförbrukning med mera. Intressant nog nämner inte Melker Schörling, som investerar tungt i säkerhetsbolag, frågor om korruption eller mänskliga rättigheter. Korruption och mänskliga rättigheter nämns specifikt i lagen och här borde företaget förstås berätta varför dessa frågor inte ses som risker."

Vad gäller Kinnarps redovisning handlar det i stället om en nästan 100 sidor lång rapport. 

"Kinnarps rapport är 94 sidor lång, nästan helt utan åtaganden. Väldigt mycket ambition men inga konkreta mål eller utfästelser. Den här rapporten ligger väldigt långt ifrån syftet bakom lagkraven på hållbarhetsredovisning", säger Malin Lindfors Speace. 

Som goda exempel på bra hållbarhetsredovisningar med tydliga mål och löften nämner Malin Lindfors Speace förra årets vinnare av Årets bästa hållbarhetsredovisning Electrolux

Av årets redovisningar tycker hon också att MTG, Peab och Fagerhult gjort bra hållbarhetsredovisningar

”MTG är ett mediaföretag som är vana att effektivt paketera information, vilket märks tydligt. Fagerhult har lång erfarenhet av hållbarhetsredovisning vilket ger dem fördelar. Fagerhults redovisning har tydliga mål och redovisar framgångar på ett konkret sätt och är samtidigt transparent med utmaningarna”, säger Malin Lindfors Speace.

Lin Lerpold är docent vid Handelshögskolan i Stockholm och ansvarig för rapporten Walking the talk som vartannat år mäter hur företagen lever upp till sina åtaganden i hållbarhetsredovisningarna. 

Lin Lerpold känner sig säker på att företagen också i år kommer att lova mer än de levererar. 

"Långsiktiga och mätbara mål krävs för att ett företag ska kunna skapa något slags förtroende hos läsaren av redovisningen. Det är otroligt enkelt att berätta att man ska arbeta med hållbarhet eller minska koldioxidutsläppen. Det intressanta är de exakta målsättningarna och hur företaget ska försöka nå dessa mål", säger Lin Lerpold.

En annan sak som Lin Lerpold vill se mer av i årets redovisningar är transparens kring investeringar i hållbarhetsarbetet. Här menar hon att de svenska skogsbolagen är en förebild.

"En del företag inom träindustrin är duktiga på att tydligt redovisa vilka investeringar som görs för att nå uppsatta hållbarhetsmål. De beskriver tydligt vilka investeringar som görs för att nå ett antal mätbara mål. Det ger än känsla av att det faktiskt händer saker."

Lin Lerpolds rapport Walking the talk visar att många företag bara sätter hållbarhetsmål för ett år eller kortare. Ytterst få bolag har mål som sträcker sig längre än 2020. 

"Det här är ett problem och visar på en kortsiktighet i näringslivet. Det ligger också i linje med att bolagens vd:ar sitter allt kortare på sina positioner", säger hon. 

Susanne Arvidsson, docent vid Ekonomihögskolan i Lund, har gjort en studie som granskat börsbolagens hållbarhetsredovisningar under perioden 2008-2016. 

Vad gäller dagens redovisningar säger hon att hon i år ska granska hur den obligatoriska hållbarhetsredovisningen har påverkat företagens redovisningar. 

"Jag tror att vi kommer att få se en stor spridning på sättet att redovisa i år. På sikt ser jag dock att rapporterna kommer att standardiseras. Hållbarhetsdata börjar bli allt viktigare för aktörerna i finansmarknaden och då krävs det en helt annan stringens än den vi ser i dagens redovisningar." 

Vad gäller fagra löften i redovisningarna som inte infrias så finns det enligt Susanne Arvidsson fortfarande en diskrepans mellan vad företag säger att de gör och vad de faktiskt gör. 

"Vi kommer till exempel också fortsättningsvis få se företag som skriver om sitt heltäckande antikorruptionsarbete för att sedan se hur det avslöjas i korruptionsskandaler. Här måste man förstås vara ödmjuk. Det är svårt, särskilt för stora globala företag, att helt eliminera alla risker. Och just den här osäkerheten bör lyftas fram i redovisningen." 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies