1515
Annons

Experten: Nya EU-kraven kan ge chock – svenska bolag riskerar halka efter

Nya europeiska redovisningsregler riskerar att ta det svenska näringslivet på sängen. Och svenska företag kan snabbt halka efter på hållbarhetsområdet, enligt Marie Baumgarts, partner på KPMG.

”Det kommer att krävas väldigt mycket mer av dem för att ens komma upp i lägstanivån”, säger hon.

Upp till bevis för svenska företag när nya redovisningsregler införs för hållbarhet, enligt KPMG:s Marie Baumgarts.
Upp till bevis för svenska företag när nya redovisningsregler införs för hållbarhet, enligt KPMG:s Marie Baumgarts.Foto:Jack Mikrut

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från TorkAnnons

Att se till helheten - avgörande för hållbara produkter

Hållbarhet är ordet på allas läppar, men vad är egentligen en hållbar produkt? Reneé Remijnse, Sustainability Communications Director för Essitys Professional Hygiene förespråkar att det krävs mer än bara en ”grön märkning”.

– Hållbarhet är ett modeord som är lätt att använda. Men hållbarhet måste integreras i alla delar av ett företag, och alla delar av en produkt för att ha en positiv påverkan på planeten, människor och vinst. Vi kallar detta ”hållbar hygienhantering” med målet att designa produkter och tjänster som passar in i ett cirkulärt samhälle, uppfylla kundernas hygienbehov och stödja deras verksamhet, säger Reneé Remijnse, Sustainability Communication Director, Essity. 

Essity visar vägen

Hon säger att Essity har valt att ligga i framkant eftersom det är en viktig del av företagskulturen och strategin att bryta barriärer och driva hållbara innovationer.

– Redan 1992 började vi använda livscykelanalyser för att mäta miljöpåverkan. Sedan dess har Essity utvecklat hygienprodukter och tjänster från Tork för att minska miljöpåverkan i olika faser av livscykeln som: råmaterial, produktionsprocess, transport och avfallshantering. Essity arbetar också för ett nettonollutsläpp av koldioxid 2050.

Så bidrar produkter från Tork till att minska koldioxidpåverkan

Essity är först i världen med att producera mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp för produkter från Tork vid produktionsanläggning i Lilla Edet. Men Tork jobbar även cirkulärt med produktinnovationer. Några exempel på det är: Tork Clarity skumtvål, som minskar vattenkonsumtionen vid användning och består till 99 procent av naturliga ingredienser. Tork PeakServe, handdukar som är komprimerade till 50 procent vilket minskar transportvolymerna. Tork Coreless toalettpapper utan hylsa, som reducerar både avfall och råvaruanvändning. 

Tork PaperCircle tjänsten minskar både avfall och CO2-utsläpp

Reneé Remijnse ger ytterligare ett exempel som hon säger är banbrytande: Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för använda pappershanddukar. Genom att pappershanddukarna slängs i särskilda återvinningskärl kan dessa samlas in och återanvändas till nya pappersprodukter. Vilket reducerar koldioxidutsläppen för pappershanddukarna med 40* procent och mängden avfall.

– Den största utmaningen när vi skapade den här tjänsten var att involvera alla intressenter i kedjan. Från vår egen produktion till logistik, lokalvårdare och avfallshanterare. Men resultatet har blivit fantastiskt! Idag finns tjänsten i 14 länder och hjälper 35 miljoner människor att återvinna använda pappershanddukar.

– Det är ett bra exempel på tankeledarskap. Vi behöver vara smarta med våra produkter och hjälpa våra kunder att kommunicera vad återvinning kan bidra med, vilket skapar beteendeförändringar. Hållbarhet är inte längre ”Nice to have” utan ett måste. Människor vill ha hållbara produkter och jobba på hållbara företag, säger Reneé Remijnse. 

Hållbarhet ett måste

Ett påstående som styrks av marknadsundersökningen ”Tork Eco Office Research” som Essity genomförde i juni i år. Den visade att 42 procent av Sveriges kontorsanställda anser att deras kontor är för miljöovänliga och att 7 av 10 väljer arbetsplats utifrån företagets hållbarhetsarbete. Dessutom ville 92 procent av respondenterna återvinna mer på kontoret. 

– Med produkter och tjänster från Tork finns möjligheten att visa både anställda och kunder att du bryr dig om miljön, avslutar Reneé Remijnse.

 

* Resultatet från en livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA) som utfördes av Essity Tork och verifierades av IVL, Svenska Miljöinstitutet, 2017, där estimat baserats på genomsnittsförhållanden inom EU och processerna som undvikits har tagits med i beräkningen.

 

Om Tork: 

Varumärket Tork, en del av det globala hygien- och hälsobolaget Essity, startades 1968 och är verksam på 110 marknader.

• Först i världen med storskalig produktion av mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp.

• Först i världen med återvinningstjänst av pappershanddukar, Tork PaperCircle ®. Sluter cirkeln, minskar avfallet och koldioxidavtrycket från pappershanddukar.

Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för pappershanddukar. | Tork SE 

Ett hållbart liv utanför hemmet med Tork | Tork SE 

 

Mer från Tork

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tork och ej en artikel av Dagens industri

Coops dubbelt hållbara solcellstak blir ett av Sveriges största

Nu börjar bygget av en solcellsanläggning på Coops nya varuterminal i Eskilstuna. Återvunnen kisel i produkterna gör projektet dubbelt så hållbart, enligt installatören Soltech Energy Solutions.

Rickard Lantz vid sidan av en visualisering av Coops nya varuterminal som började byggas 2020.
Rickard Lantz vid sidan av en visualisering av Coops nya varuterminal som började byggas 2020.

Över 14.000 solcellspaneler kommer att täcka en yta på runt 38.000 kvadratmeter. Det innebär att Coop kommer få Sveriges näst största takplacerade solcellsanläggning, enligt Soltech Energy. Ser man till projekt som bara använder produkter med CFP-certifiering, som innebär att produkterna har ett lågt koldioxidavtryck, blir det här det största.

”När vi sitter med de här större aktörerna som har ett välkänt varumärke och som vill bli förknippade med hållbarhet blir det viktigt hur man får fram materialen. När vi samtalade med Coop om att det fanns produkter med certifikat som visar att de är hållbart framtagna så nappade de på det” säger Rickard Lantz, affärsutvecklingschef på Soltech Energy.

Rickard Lantz uppger att 25 procent av kiseln i solpanelerna är återvunnen.

Det låter inte som särskilt mycket?
”Det handlar inte bara om återvinningen. Det är kombinationen med att de även är tillverkade i norska, amerikanska och tyska fabriker. Eftersom de länderna har andra energimixer, med mer förnybar energi och lägre andel kolanvändning än i Kina, minskar det också koldioxidavtrycket”, säger Rickard Lantz.

I somras kom den norska energikonsulten Rystad Energy med en rapport om att marknaden för återvunna solceller väntas stiga till 800 miljarder kronor inom 30 år. Eftersom det är ganska dyra insatsvaror som används i produktionen av solceller, däribland kisel, borde återvinning vara en självklarhet, enligt Rickard Lantz.

”Man återvinner redan nu gamla solceller. Men det finns inte så många av dem än. De håller ju i minst 30 år så det dröjer nog ett tag innan det kommer igång på allvar”, säger han.

Solcellsanläggningen på Coops varuterminal beräknas täcka cirka 50 procent av fastighetens årliga elanvändning. Den kommer att vara klar vid årsskiftet medan varuterminalen inte kommer att vara i full drift förrän 2024.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera