1515
Annons

Experten: Allt du behöver veta om EU:s gröna taxonomi

Såväl bolag som kapitalförvaltare påverkas av EU:s nya gröna taxonomi. Di tar SEB:s hållbarhetsexpert Marie Baumgarts till hjälp för att reda ut vad som gäller när det nya regelverket införs.

SEB:s hållbarhetsexpert Marie Baumgarts.
SEB:s hållbarhetsexpert Marie Baumgarts.Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut

Om mindre än ett år ska svenska bolag och finansaktörer börja tillämpa den så kallade EU-taxonomin. Trots det är frågetecknen många.

Marie Baumgarts är hållbarhetsexpert på SEB och en av de specialister som arbetat med att utveckla taxonomin, inom ramen för EU-kommissionens expertgrupp för hållbara finanser. Di Hållbart näringsliv har tagit henne till hjälp för att reda ut vad som gäller.

Vad är EU-taxonomin egentligen?
”Taxonomin är i praktiken en översättning av Parisavtalet till en mer praktisk nivå. Målet är att hålla den globala uppvärmningen till ”väl under två grader”. Själva taxonomin är ett uppslagsverk på över 600 sidor som klassificerar olika ekonomiska aktiviteter efter hur väl de kan bidra till utsläppsreduktion och därmed linjerar med tvågradersmålet.”’

Vilka branscher och aktiviteter kartläggs i taxonomin?
”Taxonomin omfattar i sitt första steg en rad branscher som tillsammans står för mer än 93,5 procent av de direkta utsläppen inom EU. Där ingår till exempel transport, fastigheter, jordbruk och skog, tillverkning, energi, vatten, avlopp och avfallshantering. Det innebär att det finns både branscher och aktiviteter som inte omfattas av taxonomin.”

Vad avgör om en aktivitet klassas som hållbar enligt taxonomin?
”Koldioxidneutralitet till 2050 har varit målbilden, och sen har man använt olika tekniker där man tittat på ”best-in-class” och räknat baklänges. Varje aktivitet har ett tröskelvärde som sedan kommer röra sig ner mot neutralitet i olika hastigheter. Till exempel energitillverkning har tröskelvärdet 100 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme, all energitillverkning som omfattas av taxonomin jämförs mot det värdet. Det gör taxonomin teknikneutral.” 

Att en aktivitet har låga utsläpp räcker dock inte. 

”För att den ska klassas som hållbar får en aktivitet inte heller väsentligt skada något av de andra miljömålen i taxonomin: klimatanpassning, vattenskydd, cirkularitet, minskade föroreningar och biodiversitet”, säger Marie Baumgarts.

En av de aktiviteter som inte klassats som hållbar är svensk vattenkraft, varför är det så?
”Vattenkraften borde klara tröskelvärdet om 100 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme utan problem men behöver också uppfylla ”do no significant harm”-principen då den kan utgöra en risk mot vattenliv och därför kan vara negativ för biodiversiteten. Bygger man däremot in skyddsåtgärder i form av fisktrappor eller turbiner som inte skadar fiskar så kan tekniken absolut klassas som hållbar enligt taxonomin.”

Vilka måste redovisa enligt EU-taxonomin?
”Finansmarknadsaktörer omfattas som princip om de erbjuder produkter eller rådgivning. Bland bolagen inkluderas de som omfattas av EUs Non-financial reporting directive (NFRD), det vill säga noterade bolag med mer än 500 anställda.”

Vilka krav ställer taxonomin på icke finansiella-bolag?
”De skall redovisa vilken procent av deras omsättning samt capex (kapitalinvesteringar) och opex (rörelsekostnader) som uppfyller taxonomin. De två första taxonomimålen ska redovisas för 2021 års verksamhetsår. För de övriga fyra taxonomimålen gäller verksamhetsåret 2022.

Läs mer: Så vet du om ditt bolag omfattas av EU-taxonomin 

Vilka krav ställer taxonomin på finansiella aktörer?
”Finansmarknadsaktörer behöver redovisa andelen i procent av omsättning samt capex och opex för innehaven i de produkter de erbjuder. Gör de inte det skall det tydligt märkas ut att produkten inte tar hänsyn till taxonomin. Det skall göras från och med årsskiftet 2021/2022 för de två första taxonomimålen och från årsskiftet 2022/2023 för samtliga sex taxonomimål.”

Läs mer: Så rustar fondbolagen för nya tuffa EU-taxonomin 

Vad händer om ett bolag inte når upp till taxonomins krav?
”Det finns inga krav på att bolagen måste nå upp till en viss procent utan det är en transparensövning. Finansmarknadsaktörer kan redovisa att deras produkter inte följer taxonomin, men de kommer då ses som oklassificerade, vilket kan skapa osäkerhet på marknaden ju mer vi närmar oss klimatneutralitet.”

Innehåll från HPEAnnons

Hållbarhet genom hela kedjan för en bättre värld

– HPE arbetar ständigt för att reducera verksamhetens totala klimatavtryck; inom ramen för hållbarhetsprogrammet HPE Living Progress arbetar vi med olika initiativ som sträcker sig hela vägen från produktionskedjan, genom utrustningens livslängd, till återvinning.

Citatet är från Jostein Birkeland som arbetar som Sustainability Consulting Technologist på HPE. Jostein växte upp i skidorten Lillehammer 20 mil norr om Oslo och under uppväxten spenderade han mycket tid i naturen. Han blev tidigt medveten om klimatkrisen som mänsklighetens största utmaning och utbildade sig till ingenjör med målet att arbeta med hållbarhet och energifrågor. Efter tre år som lösningsarkitekt på HPE öppnades möjligheten för honom att ta klivet till en roll där han utbildar och representerar HPE som talare på temat hållbarhet, och dessutom arbetar tillsammans med kunder för att optimera energieffektiviteten i deras driftmiljöer.

– Efter mina år som lösningsarkitekt har jag en god förståelse för hur tekniken fungerar och vad som påverkar energiåtgången. Det känns meningsfullt att arbeta med saker som främjar en positiv utveckling för planeten och att göra det på ett företag som HPE, som tar hållbarhet på allvar, och arbetar med frågan på ett konkret sätt.

Hållbarhetsstrategi som värdeskapare 

Alltför många organisationer tar höjd för framtida tillväxt när de gör IT-investeringar, vilket leder till att de överdimensionerar och får därigenom utrustning som står och drar el i onödan. Genom att växla över från fysisk utrustning i egen datahall, till att köpa kapaciteten som tjänst, finns det ofta stora effektiviseringar att hämta hem.

– Schablonen säger att nyttjandegraden i en virtualiserad miljö som kunden driftar på egen hand är cirka 30 procent. När HPE driftar utrustningen är målet en nyttjandegrad på 60 procent eller mer, berättar Jostein.

Med infrastruktur som tjänst är det också enklare att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Till skillnad från konsumentelektronik, där tumregeln är att det är mer klimatsmart att behålla samma enhet under längre tid, kan man minska de totala utsläppen som genereras via datacentret genom att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Uppskattningsvis är det hållbart att byta utrustning med en frekvens på cirka 4–5 år för servrar och 5–7 år för lagring.

– Våra kunder som köper kapacitet som tjänst kan vara trygga med att vi hela tiden strävar mot att producera så rent och effektivt som möjligt. De kan fokusera på den dagliga driften och sina affärsmål, och får hållbarhetstänket på köpet. 

Svart på vitt om datacentrets energiförbrukning

För att bidra till minskade utsläpp behöver också fler göra mer, och för att främja den hållbara omställningen genom hela ekosystemet utmanar HPE sina underleverantörer att tänka på hur tekniken kan göra mindre påverkan på miljön. Ett exempel är AMD som har ändrat design och tillverkningsmetod för sina CPU:er, något som fått positiv effekt på miljön både när det kommer till produktion och användning. Faktum är att de sju mest energieffektiva servrarna från HPE på Energy Stars rankning i dagsläget är med inbyggd AMD-teknologi.

Att låta färre servrar göra jobbet i datacentret är viktigt eftersom det största avtrycket på klimatet från utrustningen sker när den är i bruk. Det är även viktigt att ha kontroll på användningen för att ha möjlighet att göra skillnad. Därför erbjuder HPE en kostnadsfri tjänst som hjälper kunder att identifiera produkter som genererar höga utsläpp utifrån tillverkning, användningsfas och uttjänt livslängd. Med hjälp av mjukvara utvecklad av Massachusetts Institute of Technology (MIT) analyseras de totala utsläppen av hårdvaran och den utrustning som drar mest el lokaliseras och kan ersättas med mer energieffektiva alternativ. 

– Som företag har vi gjort ett aktivt val att visa vägen i den gröna omställningen och när vi hjälper våra kunder minskar vi våra indirekta utsläpp. För oss är det självklart att alla som väljer HPE ska se oss som en del av det egna hållbarhetsarbetet, säger Jostein.

Viktigt att agera redan idag

Det mesta tyder på att vi just nu står på tröskeln till en ny era som kommer att kännetecknas av ett större fokus på hållbarhet, och klimatavtrycket kommer att bli en allt tyngre vägande faktor vid en IT-investering. Budskapet i rapporten som FN:s klimatpanel IPCC släppte i april 2022 är tydligt – handlingsutrymmet för att nå målet på 1,5 graders uppvärmning är nu. De organisationer som inte redan idag har en plan för mätning och minskning kommer inte att kunna svara på de frågor som deras kunder kommer att ställa om ett par år. Så för den som inte redan har börjat är det hög tid att mäta sitt klimatavtryck och aktivt arbeta för att minska sina utsläpp.

– Hållbarhet är vår tids viktigaste fråga och därför behöver vi alla göra det vi kan. Vi på HPE bidrar dels genom att minska vårt eget klimatavtryck, dels genom att hjälpa våra kunder att ställa om till en mer hållbar IT-infrastruktur, oavsett om det handlar om att energioptimera, analysera infrastrukturen eller hjälpa våra kunder att ta steget att konsumera IT som tjänst.

Om HPE Living Progress

HPE Living Progress är HPE:s program för hållbarhet och socialt ansvarstagande som syftar till att använda kraften i företaget till att bidra till en positiv utveckling för planeten och de samhällen där vi verkar.

Läs om vårt arbete för en mer hållbar IT, ladda ner infografen om den senaste rapporten. 

eller ta del av mer information och ladda ner hela rapporten här 

Nyfiken på fakta om AMD:s energieffektiva infrastruktur? Ladda ner infografen! 

 

Mer från HPE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE och ej en artikel av Dagens industri

Vattenfall bygger ny vindkraft i Tyskland

Svenska Vattenfall får snurra igång tyskt havsbaserat vindkraftsprojekt. Projektet väntas ge fossilfri el till över en miljon tyska hushåll, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Foto:Vattenfall/Ties van der Horst

Den havsbaserade vindkraftsparken ska byggas 85 kilometer utanför ön Borkum på den tyska Nordsjökusten. År 2027 väntas den anslutas till det tyska elnätet och parken kommer då att ha en effekt om 908 MW årligen. Det motsvarar elkonsumtionen för över en miljon tyska hushåll.

Energijätten förvärvade det havsbaserade vindkraftsprojektet redan 2016, men nya upphandlingssystem gjorde att projektet auktionerades på nytt. Vattenfall använde sig då av företrädesrätten och behåller nu ansvaret för att utveckla parken.

”Vi är mycket glada över att ha fått kontraktet för detta projekt. Den snabba utbyggnaden av förnybar energi är nyckeln till att permanent minska Tysklands beroende av fossila bränslen”, säger Catrin Jung, chef för havsbaserad vindkraft på Vattenfall.

Vattenfall har sedan innan de tyska vindkraftsparkerna ”Dantysk” och ”Sandbank”.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera