Experten: Allt du behöver veta om EU:s gröna taxonomi

Såväl bolag som kapitalförvaltare påverkas av EU:s nya gröna taxonomi. Di tar SEB:s hållbarhetsexpert Marie Baumgarts till hjälp för att reda ut vad som gäller när det nya regelverket införs.

SEB:s hållbarhetsexpert Marie Baumgarts.
SEB:s hållbarhetsexpert Marie Baumgarts.Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut

Om mindre än ett år ska svenska bolag och finansaktörer börja tillämpa den så kallade EU-taxonomin. Trots det är frågetecknen många.

Marie Baumgarts är hållbarhetsexpert på SEB och en av de specialister som arbetat med att utveckla taxonomin, inom ramen för EU-kommissionens expertgrupp för hållbara finanser. Di Hållbart näringsliv har tagit henne till hjälp för att reda ut vad som gäller.

Vad är EU-taxonomin egentligen?
”Taxonomin är i praktiken en översättning av Parisavtalet till en mer praktisk nivå. Målet är att hålla den globala uppvärmningen till ”väl under två grader”. Själva taxonomin är ett uppslagsverk på över 600 sidor som klassificerar olika ekonomiska aktiviteter efter hur väl de kan bidra till utsläppsreduktion och därmed linjerar med tvågradersmålet.”’

Vilka branscher och aktiviteter kartläggs i taxonomin?
”Taxonomin omfattar i sitt första steg en rad branscher som tillsammans står för mer än 93,5 procent av de direkta utsläppen inom EU. Där ingår till exempel transport, fastigheter, jordbruk och skog, tillverkning, energi, vatten, avlopp och avfallshantering. Det innebär att det finns både branscher och aktiviteter som inte omfattas av taxonomin.”

Vad avgör om en aktivitet klassas som hållbar enligt taxonomin?
”Koldioxidneutralitet till 2050 har varit målbilden, och sen har man använt olika tekniker där man tittat på ”best-in-class” och räknat baklänges. Varje aktivitet har ett tröskelvärde som sedan kommer röra sig ner mot neutralitet i olika hastigheter. Till exempel energitillverkning har tröskelvärdet 100 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme, all energitillverkning som omfattas av taxonomin jämförs mot det värdet. Det gör taxonomin teknikneutral.” 

Att en aktivitet har låga utsläpp räcker dock inte. 

”För att den ska klassas som hållbar får en aktivitet inte heller väsentligt skada något av de andra miljömålen i taxonomin: klimatanpassning, vattenskydd, cirkularitet, minskade föroreningar och biodiversitet”, säger Marie Baumgarts.

En av de aktiviteter som inte klassats som hållbar är svensk vattenkraft, varför är det så?
”Vattenkraften borde klara tröskelvärdet om 100 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme utan problem men behöver också uppfylla ”do no significant harm”-principen då den kan utgöra en risk mot vattenliv och därför kan vara negativ för biodiversiteten. Bygger man däremot in skyddsåtgärder i form av fisktrappor eller turbiner som inte skadar fiskar så kan tekniken absolut klassas som hållbar enligt taxonomin.”

Vilka måste redovisa enligt EU-taxonomin?
”Finansmarknadsaktörer omfattas som princip om de erbjuder produkter eller rådgivning. Bland bolagen inkluderas de som omfattas av EUs Non-financial reporting directive (NFRD), det vill säga noterade bolag med mer än 500 anställda.”

Vilka krav ställer taxonomin på icke finansiella-bolag?
”De skall redovisa vilken procent av deras omsättning samt capex (kapitalinvesteringar) och opex (rörelsekostnader) som uppfyller taxonomin. De två första taxonomimålen ska redovisas för 2021 års verksamhetsår. För de övriga fyra taxonomimålen gäller verksamhetsåret 2022.

Läs mer: Så vet du om ditt bolag omfattas av EU-taxonomin 

Vilka krav ställer taxonomin på finansiella aktörer?
”Finansmarknadsaktörer behöver redovisa andelen i procent av omsättning samt capex och opex för innehaven i de produkter de erbjuder. Gör de inte det skall det tydligt märkas ut att produkten inte tar hänsyn till taxonomin. Det skall göras från och med årsskiftet 2021/2022 för de två första taxonomimålen och från årsskiftet 2022/2023 för samtliga sex taxonomimål.”

Läs mer: Så rustar fondbolagen för nya tuffa EU-taxonomin 

Vad händer om ett bolag inte når upp till taxonomins krav?
”Det finns inga krav på att bolagen måste nå upp till en viss procent utan det är en transparensövning. Finansmarknadsaktörer kan redovisa att deras produkter inte följer taxonomin, men de kommer då ses som oklassificerade, vilket kan skapa osäkerhet på marknaden ju mer vi närmar oss klimatneutralitet.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?