Expert: Flygbolagens ”klimatavgift” löser inte problemet

Danska flygbolag motsätter sig flygskatt, men föreslår istället en klimatavgift som ska gå till utveckling av miljövänliga flygresor. Fast det räcker inte, enligt Ola Hansén, klimatexpert på Världsnaturfonden WWF.

”Det går inte att minimera utsläppen genom enbart klimatsmarta resor idag”, säger han.

I fredags lade den danska flygbranschen fram ett eget förslag om en klimatavgift. Förslaget skickas till danska politiker från Dansk Luftfart, en branschgrupp som innefattar bland andra Köpenhamns och Billunds flygplatser samt SAS och Norwegian.

Tanken med avgiften är att generera upp till 300 miljoner danska kronor per år till en fond inom flygindustrin som ska arbeta med gröna lösningar för flyget. För resenärer innebär avgiften i medeltal 20 danska kronor (motsvarade 31 svenska kronor) per biljett.

”Poängen med förslaget är behålla fördelarna med flygresor, som handel, relationer och upplevelser samtidigt som vi minimerar flygtrafikens negativa inverkan på miljön. Vi tror att våra resenärer vill bidra till hållbarhet och kommer att välkomna avgiften. Den är så pass låg att alla som vill fortsätta flyga kan göra det”, säger Dansk Luftfarts direktör Michael Svane till TT.

Målet hos flygbolagen är inte att minska flygresorna.

”Problemet är inte att flyga, utan utsläppen, säger han.

Klimatexperten Ola Hansén vid Världsnaturfonden WWF är kritisk till klimatavgiften. Den är långt i från tillräcklig.

”I grunden är det bra att man gör någonting, men det går inte att minimera utsläppen genom enbart klimatsmarta resor idag. Vi behöver göra färre flygresor och se till att de resor som blir av är hållbara”, säger han.

En orsak till att en helt miljövänlig flygtrafik i nordiska länder är svåruppnåelig är produktionen och importen av det biobränsle som skulle krävas.

”Det framtida behovet av biobränsle är mångdubbelt större än mängden som finns tillgänglig på global nivå. Trots att det finns förutsättningar för att producera biobränsle här tack vare skogsindustrin räknar vi med att det tar tio år innan en reell produktion kan vara igång”, konstaterar Ola Hansén.

För att uppnå gröna flygresor krävs en rad förändringar i en kedja som sträcker sig långt utanför flygindustrin, vilket tar tid. Med ett behov av att minska utsläppen akut blir färre flygresor ett måste, menar han.

Han är dock positiv till den forskning som flygbolagen vill bedriva.

”Det är positivt att säkra resurser för att stimulera utveckling och produktion av exempelvis hållbara bränslen. Det är en viktig bit på lång sikt”, säger han.

I Sverige står privata flygresor för fyra femtedelar av den cirka 10 miljoner ton koldioxid som släppts ut, men i landet har flygresorna minskat med fem procent under det första kvartalet i år. Om det är flygskatt eller flygskam som ligger bakom, går inte ännu att säga. Men det forskas på området.

”Diskussionen kring flygskatten har definitivt ökat medvetenheten och ändrat människors beteenden. Men vår flygskatt är betydligt högre än den tänkta avgiften i Danmark, och vi äskade på att den skulle vara ännu högre för att verkligen ge resultat. Jag tror inte deras klimatavgift kommer att ge någon effekt på konsumtionsbeteendet”, säger Hansén.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från IDIAnnons

Så får du större genomslag som ledare

Att vara ledare är utmanande och det har inte blivit enklare under coronapandemin när hemarbete och digitala möten har blivit en ny norm. Den nya situationen är en utmaning, men vi glömmer lätt att den också ger möjligheter till utveckling i ledarrollen. 

Det är svårt att veta hur ens beteende uppfattas av de vi möter i olika professionella sammanhang. Ditt agerande kan dessutom uppfattas på olika sätt beroende på sammanhang och grupp. Det som är ett framgångsrecept i ett sammanhang kan därför falla platt i ett annat.

– Allt handlar i slutändan om dynamiken i gruppen och förhållningssättet till uppgiften. Ett agerande som i den ena gruppen uppfattas som drivande och stimulerar medarbetarna, kan i den andra gruppen uppfattas som buffligt, som att ledaren försöker köra över medarbetarna och saknar lyhördhet, säger Johan Grant, organisationskonsult, legitimerad psykolog och doktor i psykologi. 

Tillsammans med Thomas Larsson – som också är organisationskonsult – driver Johan Grant

bolaget IDI Profiling som äger instrumentet IDI, Interpersonal Dynamics Inventory. IDI används för att hjälpa en individ förstå hur hen uppfattas av sina kollegor och personer hen möter i sin yrkesroll.

Är du intresserad av testet? Läs mer här. 

Mäter tre dimensioner

I IDI får du först svara på hur du tror att du upplevs av dina kollegor eller medarbetare. Sedan får de svara på hur de upplever dig. Svaren vägs mot en digital databas som består av 60 000 andra bedömningar. Resultatet visar hur testpersonen upplevs utifrån tre dimensioner – tydlighet, tillgänglighet och lyhördhet för andras behov. 

– Respondenterna svarar på ett antal frågor via sin mobiltelefon eller dator, det tar bara ett par minuter. Under det senaste året har vi utvecklat och förfinat plattformen. Allt för att instrumentet ska bli mer användarvänligt och anpassat för hur vi vill att det ska användas – för utveckling, säger Thomas Larsson.

– IDI handlar inte om personlighet, det är inte intressant i sig självt och går inte heller att förändra. Istället tar vi reda på hur du upplevs och vilken roll du har i ett givet sammanhang. Har du anpassat rollen till dig själv, eller har du ställt dig till rollens förfogande? Förstår dina medarbetare varför du driver vissa saker, men inte andra? Medvetenhet om hur vi upplevs av andra gör att vi bättre kan anpassa och optimera vårt beteende för bättre samarbete och resultat, tillägger Johan Grant.

Tydlig utmaning stimulerar utveckling

Med ett snävt urval av respondenter tydliggör testet varför det i specifika fall uppstår problem i kommunikationen.

– Om du till exempel behöver öka förändringstakten inom en del av organisationen ska personerna som är viktigast för att åstadkomma förändringen vara respondenter. Det kan var så få som tre kollegor. Genom att fokusera på en tydlig utmaning, och klargöra vilka de viktiga intressenterna är, får man ett användbart resultat som stimulerar utveckling, säger Thomas Larsson.

Måste finnas engagemang

Johan Grant och Thomas Larsson understryker att instrumentet ska användas i sammanhang där det finns ett verkligt behov av för att driva verksamheten framåt.

– Ska det vara användbart måste testpersonen själv engagera sig i sin utveckling och ha ett tydligt syfte och ett mål för att kunna uppnå en förändring, säger Johan Grant. 

Fakta:

IDI är ett svenskutvecklat beteendeinstrument med över 300 licensierade användare i Sverige. Sedan 1980 har över 160 000 svenskar profilerats, varav drygt hälften i ledande ställning. Instrumentet är vetenskapligt utprovat, digitaliserat, enkelt att använda och baseras på data från respondenter som testpersonen själv engagerar. Läs mer på www.idi.se.

 

Mer från IDI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med IDI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?