1515
Annons

Exministern sågar politikerna: ”Spelet är överordnat”

Halvvägs in i Agenda 2030 har politiken inte lyckats leverera, tycker regeringens samordnare Gabriel Wikström.

”När inget parti har mandat att driva politik fullt ut blir spelet överordnat”, säger han.

Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030, tycker inte att politiken levererar som den ska.
Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030, tycker inte att politiken levererar som den ska.Foto:Kristian Pohl

Ska Sverige och världen lyckas genomföra Agenda 2030 måste rådande system transformeras. Förändringar inom systemet är inte längre tillräckliga. Det säger Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030, halvvägs in i sitt uppdrag.

Exemplet han lyfter handlar om bilen. Han tycker att fokus i dag ligger på hur förbränningsmotorn kan bytas till elmotor när diskussionen i själva verket borde handla om hur vi kan transportera oss på helt andra sätt.

Det han själv gett sig i kast att påverka är dock större än så – nämligen det ekonomiska. Nästa sommar hoppas han kunna presentera en färdplan för ekonomin. Syftet är dels att komma med förslag till förbättringar, dels få tunga aktörer att sluta upp bakom gemensamma utgångspunkter.

”Om flera parter kan gå samman i en prioriteringslista och markera vad som är viktigt för en hållbar ekonomi, då kommer det att väga väldigt tungt.”

För att lyckas krävs en bredd av aktörer. Samtal pågår i dag med såväl Riksbanken och Finansinspektionen som en rad stora företag.

”Det blir inte enkelt. Jag är inte säker på att alla är villiga att ställa sig bakom policyförslag om de är alltför radikala, men vi gör ett försök”, säger han.

I sin delredovisning rekommenderade Gabriel Wikström och hans kansli regeringen att snarast genomföra en översyn av det finanspolitiska ramverket och en genomgripande översyn av skattesystemet.

”Det är de två verktyg som kan ha allra störst påverkan på om vi kommer att kunna nå ett hållbart samhälle. Därför måste de användas fullt ut.”

Halvvägs in i Agenda 2030 pekar de flesta pilar åt fel håll. Globalt ökar fattigdom och hunger, och över 100 miljoner människor befinner sig på flykt.

I Sverige pekar SCB, som samlar statistik om hur vi lever upp till målen, ut tre områden som särskilt svaga: våldet, den bristande jämlikheten och de många miljöproblemen.

Gabriel Wikström menar att de alla är sammanlänkade:

”Våld och ojämlikhet vet vi hänger ihop. Miljö och ojämlikhet hänger också samman. De senaste månaderna har politiken försökt möta stigande energi- och bränslepriser med subventioner och justeringar av klimatpolitiken. Risken är att människor vänder sig emot den förda klimatpolitiken när de börjar oroa sig för sin materiella standard.”

Allra viktigast för att komma till rätta med problemen är det politiska ledarskapet, menar Gabriel Wikström. Fem år har gått sedan han slutade som minister, i dag riktar han kritik mot sina tidigare kolleger.

”Många vill göra mer inom ramen för Agenda 2030, men uttrycker en frustration över det politiska ledarskapet i riksdag och regering. Det blir så tydligt i de samtal vi har.”

Ett skäl till att mer inte hänt sedan agendan antogs 2015 är det politiska spelet, menar samordnaren. 

”Jag ska vara ärlig. Eftersom vi haft en tvåpartiregering, med MP ansvarigt för mycket av miljö- och klimatpolitiken, så har S inte varit lika engagerade i frågorna. Förmodligen har det blivit ett förhandlingsspel inom regeringen, där MP tryckt på för sina hjärtefrågor och S hållit emot.”

Resultatet, menar han, har skapat en psykologisk balans där S inte tagit sitt fulla ansvar för frågorna, något han tycker blivit särskilt tydligt de senaste månaderna. 

”Det har blivit lite av en rekyl. S ser sin chans att driva igenom frågor som dragits i långbänk. Men man har kanske inte ett helhetstänk kring hur det påverkar klimatmålen.”

Du beskriver hur det politiska spelet ställt sig i vägen för kraftfulla åtgärder.
”Det kan hänga samman med det parlamentariska läget, där inget parti egentligen har mandat att driva politik fullt ut. Då blir spelet överordnat.”

Ert förslag för att göra styrningen tydligare är att lägga ett större ansvar hos statsministern?
”För att Agenda 2030 ska bli föremål för hela regeringens politik måste det ligga på en samordnande funktion. I Finland ligger det under statsministern. Signalerna vi får därifrån är att frågan har en större prioritet.”

Experten: Svenska styrelser måste stärka klimatkompetensen

Såväl privata som statliga bolag bör stärka klimatkompetensen i sina styrelser, föreslog nyligen regeringens utredare. Valberedningsveteranen Suzanne Sandler tycker att det borde finnas ett slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd att fatta svårare beslut.”

Suzanne Sandler
Suzanne SandlerFoto:Joey Abrait

Styrelseledamöter för statliga bolag måste ha relevant utbildning inom klimatomställning, och även privata bolag bör öka kompetensen inom hållbarhet i sina styrelser. 

Det förslaget presenterades nyligen i regeringens utredning om finansiering av näringslivets gröna omställning. 

Suzanne Sandler, tidigare vd på Styrelseakademien, som numera arbetar i tiotalet valberedningar, har länge varit kritisk till den generellt sett låga hållbarhets- och klimatkompetensen i svenska styrelser. 

I dag tycker hon att situationen är bättre än för bara några år sedan – inget bolag skulle längre tillstå att de inte har koll på klimatfrågan – men trots det tycker hon att alltför få verkligen gör det jobb som kan förväntas av dem. 

”Ofta tycker vd eller ordförande att kompetensen finns i bolaget inklusive styrelsen. Men när vi valberedare intervjuat hela styrelsen så inser vi att det inte alltid stämmer.”

Läget för klimatet är i dag så akut att ständig omvärldsbevakning är nödvändig. Det räcker inte med att hänvisa till tidigare erfarenheter och kunskaper, menar Suzanne Sandler. 

”Styrelseledamöterna måste inte ha all kunskap själva, men de måste kunna ställa rätt frågor för att diskussionerna ska hålla rätt nivå”, säger hon. 

Läs mer: Huggsexa om svenska hållbarhetsexperter 

En tanke Suzanne Sandler har är att det vore rimligt med någon slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Som rådgivare på en bank måste man ha gjort ett godkänt kunskapstest för att få prata med och informera kunder om finansiella instrument. De kan även gå en digital certifieringskurs inom hållbarhet. Varför inte en om klimatet, som några eller samtliga styrelseledamöter i en styrelse måste ha?”

Krävs en tvingande kunskapshöjning, tror du?
”Jag vet inte, det skulle nog gå fortare då, men hur kommer man dit? Styrelseordförande och vd borde åtminstone ha kompetensen för att förstå och rätt hantera bolagets klimatutmaningar”

Vad skulle det betyda om bolagen hade rätt kompetens?
”Mycket. Jag tror att styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd i att fatta svårare beslut. I dag är det stort fokus på vinst, men framöver måste man se till fler värden och kunna fatta tuffa men långsiktigt hållbara beslut. Där har aktieägarna också en viktig roll att tolka det som positivt.”

När klimatkompetensen brister finns inte rätt förutsättningar för styrelsen att vara det kontrollorgan man ska, enligt Suzanne Sandler. 

”Men ju fler som vågar sätta sig på skolbänken och bidra till klimatomställningen nu, desto fortare kommer det att gå. Till slut kommer det att vara det nya normala.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera