1515
Annons

Europa halkar efter Kina på batteriboomens baksida

Parallellt med batteriboomen behövs en återvinningsindustri för att inte hållbarhetslöftet ska gå förlorat. Inom EU finns ingen storskalig återvinning, men ett tjugotal aktörer kikar på området. 

”Det kommer att bli konkurrens och det är väldigt bra”, säger batteriexperten Hans Eric Melin.

Foto:Fredrik Sandberg/TT, Fredrik Sandberg

Flera grundämnen i de litiumjonbatterier som dominerar i dagens elbilar är miljöskadliga och klimatpåverkande i utvinningen och hämtas från politiskt instabila länder där bland annat barnarbete förekommer.

Hand i hand med batteriernas frammarsch går därför behovet av batteriåtervinning. Vågen av uttjänta elbilsbatterier börjar komma år 2030 när 50.000 stycken i Norden behöver tas om hand, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet. Fram tills dess väntas elbilsflottan mångdubblas, vilket med en viss eftersläpning ökar återvinningsbehovet.

”Energifrågan är enkel jämfört med återvinningsfrågan. Att återvinna grundämnen på ett vettigt sätt är svårt”, säger Björn Sandén, som är professor i innovation och hållbarhet och leder avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers.

Inom EU – som siktar på att bli världens näst största batteriproducent – finns i dag ingen återvinning i samma skala som i världsledande Kina och Sydkorea. Samtidigt arbetar unionen just nu med att ta fram en batteriförordning för att skapa en hållbar värdekedja.

Hans Eric Melin, batteriexpert på på konsultbolaget Circular Energy Storage.
Hans Eric Melin, batteriexpert på på konsultbolaget Circular Energy Storage.Foto:Press

Kruxet är att få ekonomi i återvinningen så att den industrialiseras i takt med batteritillväxten. Ett problem är relativt låga råvarupriser och att litiumjonbatterier ofta är inbyggda i annan utrustning.

”Batterier måste inlemmas i cirkulära flöden. Kanske kommer batteritillverkarna driva utvecklingen eller så kommer det att behövas subventioner och regleringar från statligt eller EU-håll”, säger Björn Sandén.

Trots allt finns i Europa i dag ett tjugotal aktörer med koppling till återvinning av litiumjonbatterier, bedömer Hans Eric Melin som är batteriexpert på konsultbolaget Circular Energy Storage.

”Det är allt ifrån att de redan bedriver verksamheten till att de nu stoppar tårna i vattnet. I princip på månadsbasis har vi kontakt med nya aktörer som överväger investeringar”, säger han.

Som exempel på initiativ kan nämnas Stena recyclings dotterbolag Batteryloop som samarbetar med Volvo Bussar för att bygga energilager av begagnade batterier.

Närmare tillverkningen finns Northvolt, som nyligen har fått tillstånd att i Västerås bygga en återvinningsfabrik med målet att till år 2030 ha 50 procent återvunnen råvara i sina batterier.

I takt med att den europeiska batteriproduktionen ökar förbättras också förutsättningarna för inhemsk återvinning, menar Hans Eric Melin. Dels blir de lokala köparna fler och dels ökar mängden åtråvärt produktionsavfall.

”Det kommer att bli konkurrens och det är väldigt bra”, säger han och nämner att den gängse europeiska synen på uttjänta batterier historiskt har varit som ett avfall man behöver bli av med.

”På mer moderna marknader som i Kina och Sydkorea ställer man sig istället frågan: Vi tillverkar batterier - så hur ska vi få tillgång till så mycket material som möjligt?”

Läs mer om batterier:
– Snabbväxande Polarium siktar mot börsen
– Svenska forskare går på jakt efter nästa Northvolt 

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här

Regeringen vill slopa höjd bränsleskatt

Finansminister Mikael Damberg (S).
Finansminister Mikael Damberg (S).Foto:TT

Sverige går mot kärvare ekonomiska tider och då är det inte läge med höjda skatter, säger finansminister Mikael Damberg (S) till TV4 och föreslår därför att den inflationsstyrda höjningen av drivmedelsskatten ska stoppas tillfälligt.

”Det är inte rimligt med de höga bensin- och dieselpriserna att vi då automatiskt skulle få en skattehöjning vid årsskiftet, det tycker inte jag är rätt politik i det här skede”, säger Damberg till kanalen.

Regeringen har tidigare gått fram med förslaget om att pausa uppräkningen av reduktionsplikten för bensin och diesel för 2023.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera