Europa halkar efter Kina på batteriboomens baksida

Parallellt med batteriboomen behövs en återvinningsindustri för att inte hållbarhetslöftet ska gå förlorat. Inom EU finns ingen storskalig återvinning, men ett tjugotal aktörer kikar på området. 

”Det kommer att bli konkurrens och det är väldigt bra”, säger batteriexperten Hans Eric Melin.

Foto:Most Photos

Flera grundämnen i de litiumjonbatterier som dominerar i dagens elbilar är miljöskadliga och klimatpåverkande i utvinningen och hämtas från politiskt instabila länder där bland annat barnarbete förekommer.

Hand i hand med batteriernas frammarsch går därför behovet av batteriåtervinning. Vågen av uttjänta elbilsbatterier börjar komma år 2030 när 50.000 stycken i Norden behöver tas om hand, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet. Fram tills dess väntas elbilsflottan mångdubblas, vilket med en viss eftersläpning ökar återvinningsbehovet.

”Energifrågan är enkel jämfört med återvinningsfrågan. Att återvinna grundämnen på ett vettigt sätt är svårt”, säger Björn Sandén, som är professor i innovation och hållbarhet och leder avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers.

Inom EU – som siktar på att bli världens näst största batteriproducent – finns i dag ingen återvinning i samma skala som i världsledande Kina och Sydkorea. Samtidigt arbetar unionen just nu med att ta fram en batteriförordning för att skapa en hållbar värdekedja.

Hans Eric Melin, batteriexpert på på konsultbolaget Circular Energy Storage.
Hans Eric Melin, batteriexpert på på konsultbolaget Circular Energy Storage.Foto:Press

Kruxet är att få ekonomi i återvinningen så att den industrialiseras i takt med batteritillväxten. Ett problem är relativt låga råvarupriser och att litiumjonbatterier ofta är inbyggda i annan utrustning.

”Batterier måste inlemmas i cirkulära flöden. Kanske kommer batteritillverkarna driva utvecklingen eller så kommer det att behövas subventioner och regleringar från statligt eller EU-håll”, säger Björn Sandén.

Trots allt finns i Europa i dag ett tjugotal aktörer med koppling till återvinning av litiumjonbatterier, bedömer Hans Eric Melin som är batteriexpert på konsultbolaget Circular Energy Storage.

”Det är allt ifrån att de redan bedriver verksamheten till att de nu stoppar tårna i vattnet. I princip på månadsbasis har vi kontakt med nya aktörer som överväger investeringar”, säger han.

Som exempel på initiativ kan nämnas Stena recyclings dotterbolag Batteryloop som samarbetar med Volvo Bussar för att bygga energilager av begagnade batterier.

Närmare tillverkningen finns Northvolt, som nyligen har fått tillstånd att i Västerås bygga en återvinningsfabrik med målet att till år 2030 ha 50 procent återvunnen råvara i sina batterier.

I takt med att den europeiska batteriproduktionen ökar förbättras också förutsättningarna för inhemsk återvinning, menar Hans Eric Melin. Dels blir de lokala köparna fler och dels ökar mängden åtråvärt produktionsavfall.

”Det kommer att bli konkurrens och det är väldigt bra”, säger han och nämner att den gängse europeiska synen på uttjänta batterier historiskt har varit som ett avfall man behöver bli av med.

”På mer moderna marknader som i Kina och Sydkorea ställer man sig istället frågan: Vi tillverkar batterier - så hur ska vi få tillgång till så mycket material som möjligt?”

Läs mer om batterier:
– Snabbväxande Polarium siktar mot börsen
– Svenska forskare går på jakt efter nästa Northvolt 

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här


Innehåll från GROHEAnnons

Så ska GROHE ta ledartröjan inom hållbarhet

Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE.
Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE.

De ska bli sanitetsleverantören som tar taktpinnen och driver hållbarhetsfrågan framåt i industrin. Målet är glasklart och vägen dit tydlig. Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE AG ringar in bristen på industriellt ledarskap och uppmanar nu branschen till att hitta nya sätt att öka takten i hållbarhetsarbetet.

Sanitetsleverantören GROHE har en gedigen historia av hållbarhetsarbete. I över 20 år har de arbetat aktivt för att göra hållbarhet till grundbulten i verksamheten och affärsmodellen. Men på vilket sätt gör GROHE detta? Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE berättar om hur företagets hållbarhetsarbete bryter ny mark.  

– Hållbarhetsperspektivet är bärande i allt vi gör. Vår väg framåt är att ständigt spänna bågen hårdare i hållbarhetsarbetet genom att dagligen gjuta samman design och kvalitet på ett smartare sätt för att minska vårt ekologiska fotavtryck, säger Jonas Brennwald och fortsätter:

– Vi arbetar också aktivt med folkbildning genom kampanjer där vi vill sprida kunskap och insikter om hur svenskarnas relation till vatten egentligen ser ut. Och sedan ytterligare med initiativ som ”Mindre plast”, där vi hittills har besparat miljön över 24,5 miljoner produktförpackningar i plast, står vi stadiga i vår tro att det är en rimlig ambition att göra anspråk på ledartröjan i branschen när det kommer till hållbarhet. 

Flertalet åtgärder som skapar resultat

Vidare har GROHE haft som mål att bli först ut i branschen med att nå en koldioxidneutral produktion. Att milstolpen nåddes under 2020 är ett resultat av flera insatser. Genom den digitala plattformen GROHE X avslöjas nästa stora steg i deras hållbarhetsresa och uppmanar branschen att följa deras väg.

– Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer och miljön. Eftersom byggsektorn står för mer än 50 procent av den globala materialförbrukningen måste vi sträva efter en rejäl minskning av vår förbrukning av nya resurser. Vi måste stoppa överkonsumtionen och sluta med den linjära Take-Make-Waste-modellen, säger Jonas Brennwald.

Tidiga med hållbar produktstandard

Därför beslutade GROHE att bli ett av de allra första varumärkena inom sanitetsbranschen att använda Cradle to Cradle Certified® produktstandard. Med Cradle to Cradle-modellen, till skillnad från den linjära, tillverkas produkten på ett sätt att komponenterna i slutet av dess livslängd kan användas för att skapa nya produkter. Vilket drastiskt minskar mängden nya resurser. Fyra av GROHE:s produkter är nu Cradle to Cradle Certified® på guldnivå. 

– Detta är en milstolpe vi är mycket stolta över. Och också relevant för våra affärspartners inom sektorn för grön byggnad. Vi behöver produktlösningar som blickar framåt och våra prisbelönta produkter är ett bevis på att vi är på rätt väg. Förutom vatten- och energibesparande teknik är produkter som GROHE Blue banbrytande. Vattensystemet gör det möjligt för konsumenter att aktivt minska sitt avtryck – en familj på fyra kan spara upp till 800 plastflaskor per år, avslutar Jonas Brennwald.

Läs mer om GROHE:s hållbarhetsmål här.

Om GROHE

I norra Europa har GROHE sitt regionala högkvarter i Köpenhamn och lokala säljkontor i Oslo, Stockholm och Helsingfors. GROHE är världens största leverantör av sanitetsprodukter. Under de senaste 10 åren har GROHE:s framgång bekräftats av mer än 280 design- och innovationspriser. 2014 blev GROHE en del av LIXIL Group Corporation, ett börsnoterat företag listat på Tokyobörsen.

 

Mer från GROHE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GROHE och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?