Flera grundämnen i de litiumjonbatterier som dominerar i dagens elbilar är miljöskadliga och klimatpåverkande i utvinningen och hämtas från politiskt instabila länder där bland annat barnarbete förekommer.
Hand i hand med batteriernas frammarsch går därför behovet av batteriåtervinning. Vågen av uttjänta elbilsbatterier börjar komma år 2030 när 50.000 stycken i Norden behöver tas om hand, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet. Fram tills dess väntas elbilsflottan mångdubblas, vilket med en viss eftersläpning ökar återvinningsbehovet.
”Energifrågan är enkel jämfört med återvinningsfrågan. Att återvinna grundämnen på ett vettigt sätt är svårt”, säger Björn Sandén, som är professor i innovation och hållbarhet och leder avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers.
Inom EU – som siktar på att bli världens näst största batteriproducent – finns i dag ingen återvinning i samma skala som i världsledande Kina och Sydkorea. Samtidigt arbetar unionen just nu med att ta fram en batteriförordning för att skapa en hållbar värdekedja.
Kruxet är att få ekonomi i återvinningen så att den industrialiseras i takt med batteritillväxten. Ett problem är relativt låga råvarupriser och att litiumjonbatterier ofta är inbyggda i annan utrustning.
”Batterier måste inlemmas i cirkulära flöden. Kanske kommer batteritillverkarna driva utvecklingen eller så kommer det att behövas subventioner och regleringar från statligt eller EU-håll”, säger Björn Sandén.
Trots allt finns i Europa i dag ett tjugotal aktörer med koppling till återvinning av litiumjonbatterier, bedömer Hans Eric Melin som är batteriexpert på konsultbolaget Circular Energy Storage.
”Det är allt ifrån att de redan bedriver verksamheten till att de nu stoppar tårna i vattnet. I princip på månadsbasis har vi kontakt med nya aktörer som överväger investeringar”, säger han.
Som exempel på initiativ kan nämnas Stena recyclings dotterbolag Batteryloop som samarbetar med Volvo Bussar för att bygga energilager av begagnade batterier.
Närmare tillverkningen finns Northvolt, som nyligen har fått tillstånd att i Västerås bygga en återvinningsfabrik med målet att till år 2030 ha 50 procent återvunnen råvara i sina batterier.
I takt med att den europeiska batteriproduktionen ökar förbättras också förutsättningarna för inhemsk återvinning, menar Hans Eric Melin. Dels blir de lokala köparna fler och dels ökar mängden åtråvärt produktionsavfall.
”Det kommer att bli konkurrens och det är väldigt bra”, säger han och nämner att den gängse europeiska synen på uttjänta batterier historiskt har varit som ett avfall man behöver bli av med.
”På mer moderna marknader som i Kina och Sydkorea ställer man sig istället frågan: Vi tillverkar batterier - så hur ska vi få tillgång till så mycket material som möjligt?”
Läs mer om batterier:
– Snabbväxande Polarium siktar mot börsen
– Svenska forskare går på jakt efter nästa Northvolt
Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här
