1515
Annons

EU skyndar på klimatlag inför toppmöte – näringslivet höjer varningens finger

EU höjer klimatribban, men näringslivet varnar för stora utmaningar när de nya målen ska uppfyllas.

Förhandlingarna om EU:s klimatlag har gått i ilfart för att vara klara inför torsdagens klimattoppmöte med USA:s president Joe Biden.

Foto:Yves Logghe

Efter en maratonförhandling kom EU-parlamentet och medlemsländerna tidigt på onsdagsmorgonen överens om den nya klimatlagen. Koldioxidutsläppen ska fram till 2030 minska med 55 procent jämfört med nivån 1990. Det tidigare målet var 40 procent.

Dessutom ska Europa bli den första klimatneutrala kontinenten 2050, och ha positiv påverkan på klimatet därefter. För att nå dit ska EU-kommissionen nu i juni lägga förslag på ett mål för 2040.

”Jag är ledsen över den här lite risiga uppsynen men jag är i alla fall glad efter ett intensivt år med klimatlagen och nu också 14 timmars förhandlingar i natt. Vi avslutade klockan 5 i morse, vilket jag ser som ett tecken på den beslutsamhet som alla institutioner hade för att nå framgång under natten och ändå få bästa möjliga innehåll för denna klimatlag”, sa socialdemokraten Jytte Guteland, EU-parlamentets chefsförhandlare i frågan, på en pressträff på onsdagsmorgonen.

EU-parlamentet gick efter ett beslut i oktober in i förhandlingarna med kravet 60 procent lägre koldioxidutsläpp. I december enades EU-länderna efter hårda toppmötesförhandlingar om målet 55 procent, som nu alltså gick segrande ur striden.

”Det är ingen hemlighet att jag hade velat ha mer, men det är en bra start. Vi har byggt in en konstruktion i klimatlagen som gör den väldigt stark. Det är som ett nyfött barn. Det växer sig starkare och starkare för att bli en viktig person”, säger Jytte Guteland.

Parlamentet fick också släppa på kravet att målet för nollutsläpp 2050 ska gälla varje enskilt medlemsland och inte bara EU som helhet.

”Jag är mindre nöjd med att det inte blir bindande mål för medlemsländernas koldioxidutsläpp. Vi satt med det under natten men kom ingen vart. Medlemsländerna var benhårda motståndare. Det hade inte blivit bättre om vi hade suttit en vecka eller en månad till.”

Det fanns en stark tidspress att få klimatlagen klar på onsdagen.

”Det är väldigt vältajmat inför det internationella toppmötet med EU och USA på torsdagen. Vi blir ledande inför det internationella toppmötet som ska hållas i Glasgow i november. Jag är stolt över att det finns en klimatlag att presentera”, säger Jytte Guteland.

Även moderaten Jessica Polfjärd, medlem i EU-parlamentets miljöutskott, är nöjd.

”Vi har drivit på 55-procentsmålet, och det har även varit linjen i vår partigrupp EPP. Det är en balanserad hållning. Det är viktigt att näringslivet hinner med och att det inte är för ambitiösa mål.”

Hon säger att nya tekniska lösningar ökar möjligheten att klara de nya målen.

”Det visar inte minst Sverige och arbetet för att få fram fossilfritt stål”, säger Jessica Polfjärd.

Jesper Gyberg, ansvarig för klimatpolitik på Svenskt Näringsliv, anser att det är bra att parlamentet och medlemsländerna har kommit överens om ett ambitiöst nettomål för 2030. 

”Det stora arbetet blir att implementera det skärpta målet.”

Han anser samtidigt att det är viktigt att slå vakt om svenska företags konkurrenskraft.

”Det behövs lönsamma företag som har råd att ställa om”, säger Jesper Gyberg.

Det är bra att EU har enats om en klimatlag men ambitionen räcker inte, anser Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning.

”Med en minskning på 55 procent kan det låta som att EU tar ett större ansvar än världen i övrigt. Men eftersom EU redan har minskat utsläppen med cirka 24 procent sedan 1990, innebär dagens beslut bara cirka 30 procent faktiska utsläppsminskningar mellan 2020 och 2030. Detta är för lite tyvärr”, säger han till TT. 

Förhandlingarna har försvårats av EU-ländernas ofta vitt skilda intressen, med Tysklands stora bilindustri och Polens beroende av kol som bara två exempel.

Tysklands transportminister Andreas Scheuer från konservativa CSU, har varnat EU för att sätta gränsvärden för utsläpp som bilindustrin inte kan uppfylla.

”Man ska vara modig med kraven, men ha principen om det tekniska möjliga i sikte. Vi får inte förlora Europas bilindustri, eftersom den då flyttar någon annanstans”, sa han i början av april enligt nyhetsbyrån DPA.

Klimatet kan bli en stridsfråga i nästa tyska regering om kristdemokratiska CDU och systerpartiet CSU behöver ta hjälp av De gröna för att behålla makten när Angela Merkel avgår.

CDU/CSU:s nya kanslerkandidat Armin Laschet försöker försvara resterna av kolindustrin i sin hemdelstat Nordrhein-Westfalen. De gröna, med toppkandidaten Annalena Baerbock, arbetar för skärpta utsläppskrav.

Styrkeförhållandet kan också bli omvänt efter valet i september. De gröna är nu största parti, enligt en blixtundersökning som gjordes på tisdagen, efter att de två utsågs till kanslerkandidater. De gröna ligger på 28 procent och CDU/CSU på 21 procent, enligt mätningen från Forsa.

Världens tredje största pensionsfond fortsätter att satsa på kol

Sydkoreas nationella pensionsfond ser över en ny kolpolicy. Ett förslag som övervägs är att sälja av bolag som får mer än hälften av sina intäkter från kolverksamhet. En nivå som väcker stark kritik, rapporterar Bloomberg.  

Genrebild.
Genrebild.Foto:Malin Palmqvist

Fonden, som förvaltar tillgångar värderade till över 7.000 miljarder kronor och uppskattas vara världens tredje största pensionsfond, lovade i fjol att sälja av innehaven inom de smutsigaste fossila bränslena. Det landade i april i ett förslag från ett konsultbolag att införa ett förbud mot investeringar i bolag med intäkter från kolkrafts- eller kolgruvsverksamhet som antingen överstiger 30 eller 50 procent. 

Vilken gränsnivå det blir är inte bestämt än, men oavsett ligger de på en betydligt lägre nivå än vad som vanligtvis införs när stora fonder genomför liknande policyförändringar.

”De negativa konsekvenserna av att den nationella pensionsfonden misslyckas med att göra klimatmedvetna investeringar kommer bli enorm”, säger Kim Sung-Ju, tidigare ordförande i fondbolaget och oppositionspolitiker i Sydkorea, till Bloomberg. 

Den nationella pensionsfonden är Sydkoreas största institutionella investerare. Skulle fonden välja den lägre gränsnivån innebär det att 10 miljarder i tillgångar skulle behöva säljas av. Samtidigt behålls tillgångar kopplade till kol som är värda runt 30 miljarder kronor fram till 2030.

Kol är den största energikällan i Sydkorea, strax före naturgas och kärnkraft. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera