1515
Annons

”EU riskerar få färre investeringar i sol och vind”

Reaktionerna har varit hårda under dagen, sedan EU-parlamentet på onsdagen beslutade att kärnkraft och naturgas bör klassificeras som klimatmässigt hållbara energialternativ. 

Tomas Tobé, M, och Jytte Guteland, S.
Tomas Tobé, M, och Jytte Guteland, S.Foto:Jesper Frisk/TT
Foto:Anna Karolina Eriksson/TT
Foto:Jesper Frisk

Hela 328 parlamentariker röstade emot förslaget och 278 för, men det krävdes en större majoritet än så för att kunna fälla det, skriver TT. 

Kommissionens förslag om att kärnkraft och naturgas ska betraktas som gröna alternativ i EU:s så kallade taxonomi går därmed igenom. Ett beslut som på onsdagen väckte starka reaktioner. 

Jytte Guteland, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, säger i en kommentar att det är en stor besvikelse att Europaparlamentet missar chansen att stoppa framför allt naturgasen från att klassas som hållbar. 

”Det är svårt att se hur denna urvattnade taxonomi ska kunna få legitimitet ens hos bankerna. I praktiken riskerar vi därmed att EU får färre investeringar i solenergi och vindkraft – precis det som EU hade behövt för att få ner utsläppen och snabbare bli oberoende av Putin.''

Hennes kollega i parlamentet, Jakop Dalunde från Miljöpartiet, skriver på Twitter att han är besviken på utfallet. 

”Ett uselt beslut som underminerar taxonomin — som skulle kunna bli ett fantastiskt verktyg för att främja gröna investeringar.”

På andra sidan blockgränsen var tongångarna annorlunda. Tomas Tobé, parlamentariker för Moderaterna är nöjd över att kärnkraften inkluderas: 

”Det föreslagna vetot stoppades av Europaparlamentet. Moderaternas långsiktiga arbete för att sätta kärnkraft på agendan ger resultat”, skriver han på Twitter. 

Karin Karlsbro från Liberalerna menar att resultatet är en ”förutsättning för att nå klimatmålen”. 

”Det går inte utan kärnkraften. Om man vill främja en utveckling där vi inte är beroende av gas – oavsett varifrån den kommer måste man säga ja till taxonomin.”

Tobé och Karlsbro får dock mothugg från miljörörelsen. Patrick ten Brink, generalsekreterare för Europeiska miljöbyrån, EEB, tycker att beslutet saknar demokratisk legitimitet eftersom det rör sig om en så kallad sekundärlagstiftning. 

”Genom att ignorera vetenskap och expertis har EU-institutionerna kollektivt misslyckats med att motstå sina egenintressen. Trovärdigheten för det europeiska gröna projektet är utan tvekan mindre i dag än igår. Det civila samhället ser det här som ett omotiverat brott mot EU:s gröna giv.”

Greenpeace skriver i ett pressmeddelande att organisationen nu ämnar inleda en process för att vidta rättsliga åtgärder mot EU-kommissionen så att beslutet hävs.

”Att klassa fossilgas och kärnkraft som hållbart är som att licensiera greenwashing. Det är ett miljövidrigt beslut som riskerar att få förödande konsekvenser för klimatet. Hela processen har politiserats av fossil- och kärnkraftsindustrin. Greenpeace förbereder nu rättsliga åtgärder och förväntar oss att beslutet hävs i domstol”, säger Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace Sverige, i en kommentar. 

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Valet 2022

Så vill S satsa på grön industri

Socialdemokraterna vill utöka de gröna kreditgarantierna för klimatinvesteringar till minst 100 miljarder kronor.

Mikael Damberg och en tidigare budget.
Mikael Damberg och en tidigare budget.Foto:Jonas Ekströmer/TT, Jonas Ekströmer

Det uppgav finansminister Mikael Damberg (S) när han i Luleå höll en pressträff om hur svensk industri ska vara världsledande, enligt ett pressmeddelande.

Enligt nuvarande plan ska ramen för kreditgarantierna öka till 80 miljarder kronor 2024.

Damberg uppgav också att Socialdemokraterna (S) vill gå vidare med planerna för att fånga in och lagra koldioxidutsläpp från till exempel kraftvärmeindustri, skogsbruk och pappersmassaproduktion. Sverige ska, enligt Damberg, bli ett av de första länderna i världen att sjösätta ett statligt stödsystem för bio-CCS.

För att svensk industri ska vara världsledande i klimatomställningen vill S dessutom öka satsningarna på ny teknikutveckling och stödet till stora klimatprojekt, förenkla tillståndsprocesserna, öka satsningar på forskning och innovation, samt utveckla och utöka Industriklivet.

Industriklivet är en statlig satsning på bidrag till forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt för att minska utsläpp från industrin. Det omfattar drygt 900 miljoner kronor i år, enligt Energimyndigheten.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera