EU-parlamentet klubbar hårdare krav på elbilsbatterier

”När vi kommer upp i högre volymer av elbilar kommer mineralerna att vara den begränsande faktorn. Då måste vi stå redo med betydligt mer avancerade återvinningsprocesser”, säger EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP) till Di.

År 2030 beräknas cirka 30 miljoner elbilar rulla på vägarna inom den europeiska unionen Ett mål som EU-kommissionen menar måste nås för att EU ska kunna bli helt klimatneutralt år 2050. Men även om elbilarna inte släpper ut några miljöfarliga ämnen under färd har de ur miljösynpunkt en stor svaghet, nämligen batterierna. 

Idag står batteritillverkning för över hälften av den globala efterfrågan på metallerna kobolt och litium. En efterfrågan som sannolikt kommer att öka markant de kommande åren som en direkt konsekvens av den ökande elektrifieringen.

Av den anledningen har Europeiska kommissionen sedan tidigare arbetat fram en batterilag som bland annat ökar kraven på återvinning av metaller i uttjänta batterier samt säkra att tillverkarna respekterar mänskliga rättigheter i sina försörjningskedjor. Den presenterades i fjol. 

EU-parlamentet har sedan dess jobbat med en uppdatering av batterilagen, och denna uppdatering godtogs under onsdagen av en bred majoritet. Parlamentet ställer sig bakom kommissionens tidigare förslag, men vill på flera punkter gå betydligt längre. 

Några exempel på skärpningar av lagstiftningen är:

•  Även batterier från elsparkcyklar och andra lätta eldrivna fordon, som exempelvis elsparkcyklar, ska omfattas av den nya lagstiftningen

  • Större ansvar på producenter av batterier till lätta elfordon att samla in batterier. 

•  Strängare insamlingsmål. Som ett exempel ska 80 procent av förbrukade bärbara batterier vara insamlade, istället för 70 procent i kommissionens förslag. För lätta transportmedelsbatterier föreslås en ökning till 75 procent år 2025 och 85 procent år 2030. 

• I EU-kommissionens förslag ska det bli obligatoriskt för producenterna att redovisa andelen återvunnet material i batterierna 2027. EU-parlamentet vill att detta ska ske redan 2025

• Bland annat föreslås kraftigt höjda nivåer för återvinning av litium, 70 procent i stället för 35 procent före år 2026 och 90 procent i stället för 70 procent före år 2030.

•  Skärpta krav på producenter att redovisa från vilken gruva en mineral kommer ifrån och var den bearbetats.

EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP), som varit en av den gröna gruppens förhandlare kring batterilagstiftningen i Transportutskottet, ser att det nya hårdare förslaget till lagstiftning är en framgång både ur klimat-, konkurrens- och säkerhetspolitiskt perspektiv.

”Batterier är en särskilt strategisk produkt för Europa för att nå klimatmålen och en hållbar mobilitet. Vi menar att man behöver en specifik lagstiftning för batterier som inte bara ökar återvinning i stort utan också gör det på ett effektivt sätt.”

På kort sikt ser han en risk att en viss del av batteritillverkningen kan förflyttas till utomeuropeiska länder. Samtidigt är det nödvändigt för europeiska producenter att investera i bättre teknik för återvinning av metaller i batterier, menar Jakop Dalunde.

”Nån gång kommer man till en punkt när man måste återvinna mer. Europa ligger efter på det området. Den nya lagstiftningen kommer att sätta press på europamarknaden att investera i nya processer vilket på sikt är en konkurrensfördel”, säger han.

Nu väntar förhandlingar mellan EU:s regeringar – parlamentet, ministerrådet och kommissionen – med syfte att hitta en lagstiftning som samtliga parter kan skriva under på. 

Här kan ni se de två förslagen på batterilagstiftning.

Dagens industri har försökt att nå Jörgen Warborn som är Moderaternas suppleant i EU:s transportutskott.