1515
Annons

EU-parlamentet klubbar hårdare krav på elbilsbatterier

EU-parlamentet vill skärpa kraven på återvinning av metaller i batterier för elfordon och lägga ett större ansvar på producenter att samla in uttjänta batterier. 

EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP), en av den gröna gruppens förhandlare kring batterilagstiftningen i Transportutskottet, är nöjd med Det förslag som parlamentet nu klubbat.
EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP), en av den gröna gruppens förhandlare kring batterilagstiftningen i Transportutskottet, är nöjd med Det förslag som parlamentet nu klubbat.

”När vi kommer upp i högre volymer av elbilar kommer mineralerna att vara den begränsande faktorn. Då måste vi stå redo med betydligt mer avancerade återvinningsprocesser”, säger EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP) till Di.

År 2030 beräknas cirka 30 miljoner elbilar rulla på vägarna inom den europeiska unionen Ett mål som EU-kommissionen menar måste nås för att EU ska kunna bli helt klimatneutralt år 2050. Men även om elbilarna inte släpper ut några miljöfarliga ämnen under färd har de ur miljösynpunkt en stor svaghet, nämligen batterierna. 

Idag står batteritillverkning för över hälften av den globala efterfrågan på metallerna kobolt och litium. En efterfrågan som sannolikt kommer att öka markant de kommande åren som en direkt konsekvens av den ökande elektrifieringen.

Av den anledningen har Europeiska kommissionen sedan tidigare arbetat fram en batterilag som bland annat ökar kraven på återvinning av metaller i uttjänta batterier samt säkra att tillverkarna respekterar mänskliga rättigheter i sina försörjningskedjor. Den presenterades i fjol. 

EU-parlamentet har sedan dess jobbat med en uppdatering av batterilagen, och denna uppdatering godtogs under onsdagen av en bred majoritet. Parlamentet ställer sig bakom kommissionens tidigare förslag, men vill på flera punkter gå betydligt längre. 

Några exempel på skärpningar av lagstiftningen är:

 Även batterier från elsparkcyklar och andra lätta eldrivna fordon, som exempelvis elsparkcyklar, ska omfattas av den nya lagstiftningen

  Större ansvar på producenter av batterier till lätta elfordon att samla in batterier. 

 Strängare insamlingsmål. Som ett exempel ska 80 procent av förbrukade bärbara batterier vara insamlade, istället för 70 procent i kommissionens förslag. För lätta transportmedelsbatterier föreslås en ökning till 75 procent år 2025 och 85 procent år 2030. 

I EU-kommissionens förslag ska det bli obligatoriskt för producenterna att redovisa andelen återvunnet material i batterierna 2027. EU-parlamentet vill att detta ska ske redan 2025

Bland annat föreslås kraftigt höjda nivåer för återvinning av litium, 70 procent i stället för 35 procent före år 2026 och 90 procent i stället för 70 procent före år 2030.

 Skärpta krav på producenter att redovisa från vilken gruva en mineral kommer ifrån och var den bearbetats.

EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP), som varit en av den gröna gruppens förhandlare kring batterilagstiftningen i Transportutskottet, ser att det nya hårdare förslaget till lagstiftning är en framgång både ur klimat-, konkurrens- och säkerhetspolitiskt perspektiv.

”Batterier är en särskilt strategisk produkt för Europa för att nå klimatmålen och en hållbar mobilitet. Vi menar att man behöver en specifik lagstiftning för batterier som inte bara ökar återvinning i stort utan också gör det på ett effektivt sätt.”

På kort sikt ser han en risk att en viss del av batteritillverkningen kan förflyttas till utomeuropeiska länder. Samtidigt är det nödvändigt för europeiska producenter att investera i bättre teknik för återvinning av metaller i batterier, menar Jakop Dalunde.

”Nån gång kommer man till en punkt när man måste återvinna mer. Europa ligger efter på det området. Den nya lagstiftningen kommer att sätta press på europamarknaden att investera i nya processer vilket på sikt är en konkurrensfördel”, säger han.

Nu väntar förhandlingar mellan EU:s regeringar – parlamentet, ministerrådet och kommissionen – med syfte att hitta en lagstiftning som samtliga parter kan skriva under på. 

Här kan ni se de två förslagen på batterilagstiftning.

Dagens industri har försökt att nå Jörgen Warborn som är Moderaternas suppleant i EU:s transportutskott.


Då kan miljardärerna flyga med vätgas i tanken

Den amerikanska startupen Otto Aviations ska bygga en vätgasdriven variant av sitt privatjetplan som sägs vara världens mest bränslesnåla. Ambitionen är att få fram ett utsläppsfritt flygplan till 2027.

Cigarrformen sparar bränsle.
Cigarrformen sparar bränsle.

Privatjettillverkaren Otto Aviation ska tillsammans med den vätgas- och elfokuserade flygplanutvecklare Zeroavia ta fram en ny version av jetplanet Celera 500L. Det är ett plan som tillverkaren redan nu marknadsförs som världens mest bränslesnåla. Planets utformning möjliggör för den att flyga på mellan 9,4 och 13 liter flygbränsle per 100 kilometer. Det innebär upp till 80 procent mindre bränsleanvändning jämfört med andra privatjet i samma storleksklass, rapporterar Ny Teknik.

Men målet är att ta utsläppen ända ner till noll med en vätgasmotor från Zeroavia. 

”Zeroavias vätgasdrivna eldrivlina hjälper oss att förverkliga det åtagande Otto har att sänka driftkostnaderna och klimatpåverkan för operatörerna. Otto strävar efter att tillhandahålla de mest effektiva flygplanen i ordets alla bemärkelser: att minimera underhålls- och driftkostnader och att minska utsläppen”, säger Otto Aviations vd William Otto Jr i ett pressmeddelande.

Celera 500L är ännu inte i produktion. Den flygbränsledrivna varianten beräknas vara färdig för serietillverkning 2025 och ska då kunna ta upp till 19 passagerare. Den vätgasdrivna varianten planeras vara tillgängligt 2027.

En nackdel med vätgasdriften är att räckvidden hamnar på 1.850 kilometer jämfört med den fossildrivna som ligger på 8.300 kilometer. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?