Denna text publiceras i samarbete med Aktuell Hållbarhet. Aktuell Hållbarhet

EU lämnar sitt klimatbidrag till FN

EU lämnar i dag in sina uppdaterade så kallade NDC:er, nationellt bestämda bidrag, till FN och Parisavtalet. Men osäkerheten kring satta mål och ambitioner kvarstår och ett nytt besked till FN kan komma redan i början på nästa år.

Isabella Lövin upprepade på torsdagen att EU-målet bör höjas till 60 procent.
Isabella Lövin upprepade på torsdagen att EU-målet bör höjas till 60 procent.Foto:Henrik Montgomery/TT, Henrik Montgomery/TT, Henrik Montgomery/TT

När slutet av år 2020 nu närmar sig är EU den 23:e undertecknaren av Parisavtalet som har uppdaterade så kallade NDC:er, nationellt bestämda bidrag. Det betyder att 49 länder nu meddelat FN:s klimatkonvention, UNFCCC, hur de ska agera för att vara i linje med Parisavtalet på kort och lång sikt. Enligt det oberoende institutet Climate Action Tracker är det 132 länder som fortfarande inte har uppdaterade nationella bidrag enligt Parisavtalet.

I EU:s fall har processen varit något råddig och de NDC:er som det tyska ordförandeskapet i dag skickar in till FN kan mycket väl komma att ändras redan i början på nästa år. 

Huvudbudskapet från EU är att utsläppen av koldioxid i unionen ska minska med 55 procent, jämfört med 1990 års nivå, fram till år 2030 och att EU ska vara klimatneutralt år 2050. Detta bekräftades av medlemstaternas miljöministrar i går. Att det ändå inte är slutpunkten beror på att beslutet ska slutförhandlas med EU-parlamentet som har förordat en något ambitiösare takt på 60 procent. 

Trots förra veckans beslut av stat- och regeringscheferna och en tydlig viljeinriktning från EU-parlamentet kvarstår spänningar och meningsskiljaktigheter om målet och vägen dit. På gårdagens möte var det framför allt Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien som krävde att den text som antogs på mötet skulle hänvisa till ett löfte från Europeiska rådet om ”ytterligare vägledning” kring hur målet ska genomföras. Medan Sverige och Isabella Lövin upprepade den svenska ståndpunkten att 55 procent inte duger och att målet bör höjas till 60 procent.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?