”Intresset för att bygga havsbaserad vindkraft i Sverige har fortsatt att öka och har nått ny rekordnivå. Det är faktiskt rekord även internationellt. Och många länder är otroligt fascinerade av att så många aktörer är intresserade av att bygga så mycket vindkraft till havs runt Sveriges kust”, säger Daniel Gustafsson, chef för avdelningen Kraftsystem på Svenska kraftnät.
Det statliga affärsverket, som ansvarar för det svenska elsystemet, har på Di:s fråga sammanställt det aktuella läget när det gäller ansökningar om att få ansluta havsbaserad vindkraft till det svenska elnätet. Och enligt de nya siffrorna finns nu ansökningar om totalt 125 GW (gigawatt) installerad effekt. Det motsvarar enligt Svenska kraftnät alltså en årlig elproduktion på cirka 550 TWh (terawattimmar). Det är nästan tre gånger Sveriges elanvändning som sedan länge legat omkring 135-140 TWh.
Ansökningarna gäller projekt i totalt 42 områden och återfinns geografiskt i stort sett utmed hela Sveriges kust. Enligt Svenska kraftnät finns dock en betydande överlappning på hela 35 GW mellan olika projekt, vilket gör att alla inte kan bli verklighet.
”Vi bedömer just nu att potentialen av de nuvarande ansökningarna motsvarar cirka 90 GW i installerad kapacitet. Det är oerhört mycket och kan jämföras med att det i dag finns 22 GW havsbaserad vindkraft i hela Europa”, säger Daniel Gustafsson.
Mätt i årlig elproduktion motsvarar den totala teoretiska potentialen av de nuvarande ansökningarna för havsbaserad vindkraft i storleksordningen 350 TWh, enligt Svenska kraftnät. Beräkningen bygger på att den havsbaserade vindkraften väntas producera med 100 procent av sin installerade kapacitet under cirka 45 procent av årets 8.760 timmar.
”Även om vindkraften inte levererar full effekt hela tiden och varierar en hel del, så har den havsbaserade vindkraften en enorm potential. Och i våra scenarier där Sveriges elbehov står inför uppemot en fördubbling eller ännu mer till 2045 så är en stor utbyggnad av havsbaserad vindkraft en förutsättning”, säger Daniel Gustafsson.

Varför det?
”Bland investerarna så är det främst förnybar el från vind och sol man vill satsa på när det gäller ny kapacitet. Vi ser däremot för närvarande inget stort och konkret intresse för ny kärnkraft, vattenkraft eller kraftvärme och som kommer att ge väsentliga tillskott de närmaste 10-15 åren”, säger Daniel Gustafsson.
Utländska energibolag som danska Ørsted och tyska RWE och svenska börsbolag som OX2 och Eolus liksom statliga Vattenfall är bland de många företag som aviserat planer på havsbaserad vindkraft i Sverige
”Den viktigaste drivkraften handlar om att Sveriges elbehov väntas öka mycket kraftigt. Och marknadsaktörerna har sett att det är vindkraft som är den elproduktion som är mest konkurrenskraftig att bygga ut i stor skala åtminstone de närmaste 10-15 åren och mycket talar för att det inkluderar även havsbaserad vind i Sverige”, säger Johnny Ståhlberg, projektdirektör inom havsbaserad vindkraft på Vattenfall.
Den statliga jätten, som är Sveriges största kraftbolag, är bland de som satsat mest på havsbaserad vindkraft i Europa. Hittills har lejonparten av satsningarna skett utomlands, i bland annat Danmark, Nederländerna och Storbritannien, där villkoren möjliggjort investeringar. Men nu planerar Vattenfall tre stora havsbaserade vindkraftsparker i Sverige: Kriegers Flak, Stora Middelgrund och Kattegatt Syd. De tre jätteprojekten planeras sammanlagt få en installerad kapacitet på över 2.000 MW och en årlig produktion på över 10 TWh. Men för att planerna ska kunna bli verklighet krävs bland annat tillstånd av regeringen.
”Alla projekten ligger på regeringens bord och vi hoppas på besked så snart som möjligt. Om det blir grönt ljus kan de här parkerna bli verklighet med start runt 2028 och åren därefter och då ge mycket betydande tillskott till Sveriges elförsörjning”, säger Johnny Ståhlberg.

Men trots det stora intresset byggs för närvarande ingen ny storskalig havsbaserad vindkraft i Sverige. Det konstaterar branschföreningen Svensk Vindenergi.
”Det finns ett jättestort och seriöst intresse för havsbaserad vindkraft även i Sverige. Men det finns stora hinder där långa och ovissa tillståndsprocesser är den stora flaskhalsen. Hittills har till exempel Försvarsmakten sagt nej till många havsbaserade vindprojekt”, säger Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft på branschföreningen.
”Regeringen har tagit flera bra initiativ för att underlätta för havsbaserad vindkraft. Men det krävs verkstad och det så fort som möjligt. Utbyggnaden förutsätter samordnade tillståndsprocesser och tydliga politiska målsättningar gällande både havsplanering och försvaret, och även nätanslutningsprocesserna.”
