Annons

En välkommen kovändning av Svenskt näringsliv

För ganska exakt tre år sedan traskade jag tillsammans med en sisådär 20.000 andra konferensdeltagare varv efter varv på mässgolvet i Le Bourget utanför Paris. Varje gång jag passerade näringslivets zon blev väskan lite tyngre – fylld av broschyrer om allt från de senaste solcellslösningarna till det fina med “ren olja”.

Jan-Olof Jacke.
Jan-Olof Jacke.Foto:Jack Mikrut

Ett historiskt klimatavtal skulle slutas och i varje hörn pratade man om företagen i smått lyriska ordalag.

“Det som sker i den privata sektorn är extraordinärt, det är imponerande och det är avgörande”, sa till exempel John Kerry, dåvarande amerikansk utrikesminister.

Till skillnad från klimatmötet i Köpenhamn hade processen den här gången byggts underifrån. Städer, organisationer och inte minst näringslivet gick i täten, vilket var viktigt för att nå momentum.

Jag hummade och nickade så fort någon sakkunnig gjorde analysen ovan. Och jag rapporterade själv om kraften från det privata.

Sedan kom jag hem. Inte ens två månader efter Parismötet föreslog sju av riksdagens åtta partier i miljömålsberedningen att de svenska utsläppen ska minska med 85 procent till 2045. Bland motståndarna fanns Svenskt Näringsliv – som lobbade för nivåer på 70–75 procent.

“Fokus måste vara att skapa största möjliga global klimatnytta, och att svensk politik inte ska öka, utan minska, utsläpp även utanför Sverige”, skrev organisationen i sitt remissvar.

Så mycket alltså för att företagen skulle gå före.

Bilden av ett näringsliv i framkant går att nyansera. Tack och lov fortsätter positionerna att flyttas framåt.

I tisdags meddelade vd Jan-Olof Jacke att Svenskt Näringsliv tillsammans med sina nordiska systerorganisationer vill se nettonollutsläpp i Europa till 2050.

Det är ett välkommet förtydligande som hängt i luften ett tag. Jag – fullt upptagen av Di:s första hållbarhetskonferens – behövde ändå lite tid för att greppa nyheten. Och när polletten väl trillat ned undrade jag ett kort slag om också himlen gjort det.

Bara ett par månader har gått sedan Svenskt Näringsliv aktivt motsatte sig höjda klimatambitioner inom EU. Än mer kommer att krävas, men att organisationen den gångna hösten svängt är centralt.

Självklart var det bara en fråga om tid.

Utanför styrelserum och vd-möten förändrar klimatet världen som vi känner den. I veckan konstaterade UN Environment i sin Emissions Gap Report att världens regeringar behöver göra fem gånger så mycket som i dag för att vi ska klara 1,5-gradersmålet.

Nu är det dags för klimattoppmöte igen, det viktigaste sedan Paris 2015. I år hålls det i den polska kolstaden Katowice och återigen pratar vi om hur näringslivet går före.

Den här gången så till den grad att jag i samtal med (nöjda) miljöorganisationer får höra hur de kan få tillrättavisanden från bolag som inte tycker att ställda krav är hårda nog.

Det här är, kort sagt, fantastiskt. Inte minst eftersom den breda rörelsen underifrån är alldeles nödvändig i en värld där politiken i många länder gör sitt bästa för att underminera klimatarbetet.

I Katowice kommer den svenska regeringen tillsammans med Hagainitiativet att jobba för ökad aktivitet – från högutsläppande bolag i Polen och Baltikum. Sveriges möjligheter att påverka utanför de egna gränserna ökar naturligtvis då beslutsfattare och företagare jobbar tillsammans och i samma riktning.

Dock gäller att också hålla rent på hemmaplan. Politiken är i dag inte nära att ta sitt ansvar, och när Svenskt Näringsliv i ord höjer sina klimatambitioner följer krav på handling.

Än så länge ligger de svenska utsläppen förfärande stilla. Många företag tvekar ännu inför vägen framåt, trots att kurvan å det brådaste måste böjas brant nedåt.

Först när det sker kan vi med trovärdighet tala om näringslivet som förebild.


Detta är en krönika av en fristående kolumnist. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?