Annons

Jenny Stiernstedt: Överenskommelsen i Katowice en bra början

Världens ledare lyckades i Katowice enas om regler för hur Parisavtalet ska kunna uppfyllas. Men trycket för förändring under klimatmötet kom från de unga – utanför förhandlingsrummen.

Foto:Alik Keplicz
Statsminister Stefan Löfven och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.
Statsminister Stefan Löfven och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.Foto:Johan Nilsson/TT

Katowice har visat på den motståndskraft som finns i Parisavtalet – vår solida färdplan för klimatet. Från nu är mina fem prioriteter: ambition, ambition, ambition, ambition och ambition.

Ungefär den hälsningen skickade FN:s generalsekreterare António Guterres då klimatmötet i den polska kolstaden Katowice avslutades sent lördag kväll.

Förhandlarna var uppenbart lättade då man efter ett drygt dygn på övertid kunde klubba en regelbok för Parisavtalet. I en tid präglad av populism och stora geopolitiska risker är det en imponerande övning av närmare 200 länder att enas om ett och samma dokument. Följaktligen beskrevs utkomsten genast som en seger för multilateralismen. 

Den 133 sidor tjocka överenskommelsen lägger grunden till ett regelverk för hur parterna ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina åtaganden. Resultatet beskrivs av många förhandlare som långt bättre än förväntat, inte minst då tvivel och misstro ska ha präglat samtalen, men det möter också kritik. Ett exempel är rikare länders finansiella stöd till fattigare länder där de senare hade önskat bättre förutsägbarhet.

Regelboken går dock att jobba med och bristerna är möjliga att överbrygga – parat med ett starkt ledarskap, framhöll flera röster. Var detta ska komma ifrån är dock oklart då USA abdikerat, Kina inte axlat rollen och de stora EU-länderna brottas med interna problem.

Att Guterres så tydligt framhåller ökad ambition som överskuggande allt annat är knappast konstigt. I Katowice fanns starka önskemål om skärpta åtaganden före 2020, allt för att minska riskerna för en farlig temperaturhöjning.

Som det är nu rör vi oss i rask takt mot en värld som är tre till fyra grader varmare än under förindustriell tid. För att skynda på processen mot höjda klimatambitioner har generalsekreteraren kallat till ett särskilt toppmöte nästa höst.

Symptomatiskt var att det som främst kom att prägla det två veckor långa klimatmötet inte var diskussioner kring regelboken, utan det faktum att fyra länder – USA, Ryssland, Saudiarabien och Kuwait – motsatte sig vetenskapen. I stället för att ”välkomna” rapporten från FN:s klimatpanel om max 1,5 graders uppvärmning, ville de endast ”notera” den.

Sveriges klimatminister Isabella Lövin (MP) fick tillsammans med Costa Ricas miljö- och energiminister Carlos Manuel Rodriguez uppgiften att finna formuleringar som kunde accepteras av alla parter. Lösningen blev att erkänna klimatpanelens vetenskapliga roll och ett välkomnande av att rapporten slutfördes i tid.

”Utgångspunkten i samtalen har varit att inte politisera vetenskapen och innehållet i denna viktiga rapport. Nu har länderna enats om att man ska vägledas av den bästa vetenskapen, och man erkänner att rapporten är den bästa vetenskapen vi har just nu”, kommenterade Lövin i ett pressmeddelande.

Räddar resultatet i Katowice klimatet?

Knappast. I bästa fall lägger det grunden till det arbete som nu måste till – vilket sker utanför förhandlingsrummen av företag, regioner och regeringar. 

Och här, om någonstans, finns positiv kraft att hämta.

”De mörkblå kostymerna är fler än någonsin”, kommenterade en observatör det faktum att finanssektorn aldrig varit så närvarande på ett klimatmöte som i den polska kolstaden. Ska världen klara krisen måste ekonomin transformeras och de som tolkade tecken i Katowice vill nog påstå att ett skifte är på väg.

Viktigt att komma ihåg är att omställningen ännu går alldeles för långsamt. Utanför kongresshallen påminde civilsamhälle och ungdomar om det akuta läge civilisationen faktiskt befinner sig i och det ansvar beslutsfattarna bär på sina axlar. 

I täten för den rörelsen går 15-åriga Greta Thunberg från Sverige.

”Era ursäkter är slut och vår tid är på väg att ta slut. Vi är här för att ni ska veta att förändring kommer vare sig ni vill det eller inte”, sa hon under sitt tal i plenum – riktad mot världens ledare.


Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?