Annons

En klimatbevakning som splittrar oss

”Jag har läst på rapporterna och sådär men jag tror inte på det. No. Elbilarna är värre. Dere. Vi kan inte sluka mera el från jorden alltså det går inte. Vi kommer ju äta upp jorden inifrån. Och så finns det ju ingenting kvar.”

Lilly, 55 år och tullare på Posten, skakar på huvudet när hon förklarar varför miljöproblemen inte ger oss anledning att köra mindre bil. Hon är del av Bensinupproret 2.0 och för tv-reportern berättar hon att med sänkta bensinpriser så hade hon haft råd att köpa fläskfilé på lördagar.

”I stället för att äta lövbiff. Det är ju liksom köttfärsås”, säger hon med ett fniss.

Jag springer på klippet på Twitter och självklart råder kalasstämning i kommentarsfältet:

Heeelt otroligt, ärkenöt, megamupp, stolpskott, arma kvinna – jag tror också på Rödluvan och vargen. Chockerade utrop och tillspetsade tillmälen blandas med giffar och emojis som ska illustrera den ena mer förfasade avsändaren än den andra.

Okunskapen är lätt att skratta åt och jag erkänner att även jag suckade djupt första gången jag såg inslaget. Först över kommentarerna. Men ganska snart – och ännu mer – över journalistiken.

Låt mig återkomma till varför. Eftersom det här är en text om mediernas klimatbevakning vill jag först konstatera att den efter fjolårets extremsommar tagit stora steg framåt. Bara de senaste veckorna har glada nyheter kommit från både TV4 och Expressen som ska dra igång särskilda redaktioner med fokus på klimat och därtill internutbilda sina medarbetare.

Det bör leda till ökad och fördjupad bevakning av frågan. Och det i ett läge där antalet klimatartiklar i svenska tidningar redan 2018 blev 38 procent fler jämfört med året dessförinnan, enligt en rapport från Vi-Skogen och Retriever.

Betyder det att journalistiken gör sitt jobb i kampen för klimatet?

Nja, vi rapporterade i fjol lika mycket om fotbolls-VM – som pågår under ett fåtal sommarveckor – som om den fråga som håller på att stjälpa livsbetingelserna på den här planeten. Så nog finns en del arbete att göra.

Här efterfrågar jag och många med mig en journalistik som inte krymper klimat- och miljöfrågor till isolerade ämnen. Utan som faktiskt förmår skildra hur höjda temperaturer och minskad biologisk mångfald påverkar ekonomi, näringsliv, arbetsmarknad, försvar, kultur, idrott – etcetera.

Jag vill se mer rapportering som ger sig på de stora samhällsstrukturerna, snarare än individen. Gräven har blivit fler, jag hoppas förstås på ännu mer. Och ja, jag tror på berättandet, på historier som griper tag och kommer nära. 

Men medierna har ett ansvar större än så.

Fick jag önska något så skulle det vara en journalistik som faktiskt tar människor på allvar.

Det är ord som lätt blir utan innehåll. Men de inslag som klipps ihop och de texter som skrivs bör ha Lilly och hennes kamrater i åtanke.

Rapporteringen ska vara tillgänglig även för dem. Den måste försöka förstå deras perspektiv, vardag och problem. Och den får absolut inte – som i det här fallet – göra dem till åtlöje.

Om ni tycker att inledande citat var illvilligt utskrivet så beror det på att jag kopierade den undertext som redaktionen hade lagt in i inslaget. Med talspråk och fyllnadsord – sådant som vi annars alltid putsar bort och snyggar till.

Inslaget om Lilly visar journalistiken från sin allra sämsta sida.

Den uppvisar ett klassförakt ämnat att locka till skratt. Den polariserar och får förmodligen som främsta resultat att människor bara gräver ner sig än djupare på respektive kant.

Och det behöver väl egentligen inte sägas. Men det är knappast genom splittring vi löser den ekologiska krisen.

 


Detta är en krönika av en fristående kolumnist. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?