"Mycket av dagens politik förutsätter tillväxt och den fråga vi ställer är om det verkligen är nödvändigt. Svaret vi kommer fram till är att tillväxten inte är nödvändig", säger Mikael Malmaeus, miljöforskare vid IVL, till Aktuell Hållbarhet.

I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet har det tagits fram fyra scenarier för Sverige år 2050 som inte förutsätter ekonomisk tillväxt. 

I de olika scenarierna undersöks hur två ekologiska mål och två sociala mål uppnås – klimatutsläpp, markanvändning, försörjningstrygghet och delaktighet. Alla scenarierna utgick från att konsumtionen inte ska fortsätta öka och i stället ligga kring nolltillväxt av BNP.

"Det är många som missförstår vad vi forskar om. Jag tror till exempel inte att det går att frikoppla BNP-tillväxt från resursutnyttjande. Men det betyder inte att vi inte kan ha teknisk utveckling eller annan typ av utveckling. Både teknisk utveckling och ökad välfärd kan frikopplas från resursutnyttjandet, men BNP mäter volymen av det vi producerar, inte kvalitet eller utveckling. Den ekonomiska aktiviteten som BNP fångar in är otroligt svår att frikoppla."

Tillväxtförespråkare lyfter ofta problem med arbetslöshet och instabila finansiella marknader vid låg tillväxt. Hur ser ni på dessa problem?

"Vi ser att en begränsad tillväxt skulle leda till ett antal kortsiktiga problem, bland annat finanskriser. Orsaken till problemen bygger i sin tur på att det alltid finns en underliggande förväntan på en fortsatt tillväxt. På lång sikt ser vi dock att de här problemen inte egentligen är kopplade till tillväxten."