1515

Efter stålplanerna i norr: Svenskt elbehov kan mer än dubblas på 20 år

Mer än ett fördubblat elbehov de närmaste dryga 20 åren. Så ser ett troligt scenario ut, enligt Energiföretagen som reviderar upp bedömningen i ljuset av satsningarna på fossilfritt stål. 

Foto:Janerik Henriksson/TT, Janerik Henriksson/TT, Janerik Henriksson/TT

Men det är oklart om mer kärnkraft behövs för att klara den kraftiga ökningen:

”Jättesvår fråga, det är marknadsförutsättningarna som får svara på det”, säger Energiföretagens färska vd Åsa Pettersson.

I dag gör Sverige av med ungefär 140 Twh (terawattimmar) el per år. En stor andel, runt 50 Twh, förbrukas av industrin. Med de jättesatsningar på fossilfritt stål och batterifabriker som det planeras för i norra Sverige kan industrin totalt sett väntas bränna av 177 Twh framåt 2045, enligt Energiföretagens uppdaterade studie som har utförts av Energiforsk och Profu.

Lägg till en allmän elektrifiering av samhället, bland annat mer elbilar, så kan behovet landa på 310 Twh, enligt branschorganisationens högnivåscenario. Det är cirka 120 procent mer än vad som förbrukas i Sverige i dag.

I scenariot ingår allt som är planerat, enligt intervjuer och andra fakta. Men det är osäkert, eftersom en del kanske inte blir av.

” Det är inte så att vi tittat på det mest troliga”, säger Martin Olin, projektledare för analysen på Energiföretagen. 

Men det är en kraftig upprevidering från bedömningen 2019. Då låg högnivåscenariot på 190 Twh, eller en ökning med 35 procent från dagens nivå. Det som tillkommit sedan dess är i huvudsak stålplanerna i norr.

Läs mer: Energifrågan sinkar satsningarna – krävs massiv utbyggnad: ”Historiskt stor utmaning”

Var ska då all el komma ifrån? Energiföretagen intar en teknikneutral hållning, åtminstone utåt. Frågan är som bekant känslig och delar politikerna i två läger. Och ny kärnkraft är dyrt, så om det är kärnkraft som ska bidra till den förmodat kraftigt ökade efterfrågan på el, vill Åsa Pettersson inte svara på.

”Det här kommer att vara marknadsstyrt”, säger hon. 

Men det är en balansgång i tid och behov, enligt Energiföretagen.

Om efterfrågan från industrin och övriga samhället inte blir så stor som det nu skissas på eller om ökningen dröjer, riskerar elföretagen bygga för mycket. Då pressas priserna, och då kan producenterna komma att dra i bromsen.

Enligt Åsa Pettersson behövs stora satsningar på överföringskapaciteten, det vill säga utbyggda elnät, snabbare processer och slopande av hinder och regler som sätter käppar i hjulen för ny elproduktion.

”Det krävs en kraftsamling från hela samhället för att få allt det här på plats”, säger Åsa Pettersson.

Läs även: Efter konflikterna: Kärnkraft inte med i EU:s nya gröna taxonomi

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?