1515
Annons

Efter konflikterna: Kärnkraft inte med i nya gröna taxonomin

Efter en omfattande debatt står det klart att naturgas och kärnkraft inte är en del av EU:s nyligen presenterade gröna taxonomi. Nya utredningar planeras nu istället för energislagen.

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande.
Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande.Foto:John Thys

Diskussionerna mellan de 27 medlemsländerna och EU-kommissionen har pågått in i det sista. Men under onsdagen presenterades den första delen av unionens nya taxonomi, som syftar till att styra privat kapital mot hållbara alternativ genom att bland annat vägleda utlåning och investeringar. 

”Det har varit en svår uppgift”, säger EU-kommissionären Valdis Dombrovski under presskonferensen, och tillägger att han aldrig i sin karriär upplevt att åsikterna gått isär mellan medlemsländerna i en sådan utsträckning.

Under natten mot onsdagen klubbade EU även igenom en klimatlag med syftet att kapa koldioxidutsläppen med 55 procent till år 2030 jämfört med nivån för år 1990. Det kommer att kosta 350 miljarder euro per år och det är mot den bakgrunden taxonomins betydelse ska förstås, menar Valdis Dombrovski.

”Den ska stimulera gröna investeringar och det kommer att behövas”, säger han.

Men viktiga pusselbitar i taxonomin saknas fortfarande. Två av de främsta konfliktområdena har varit hur icke-förnybar naturgas, eller fossilgas, och kärnkraft behandlas i taxonomin. På grund av oenigheter mellan medlemsländerna har EU-kommissionen valt att behandla gas och kärnkraft i ett senare skede av arbetet med taxonomin.

Så sent som under tisdagen krävde åtta länder att beslut kring energislagen skulle fattas redan i det första skedet, och att de där skulle klassas som hållbara. Men EU har alltså valt att inte sätta ned foten i frågan.

 ”Nästa steg kommer att presenteras senare under året”, säger Valdis Dombrovski.

Inte heller jordbrukssektorn tas med i det här skedet utan den kommer att ingå i nästa delegerade akt.

Dessutom kommer beslutet att kunna rivas upp. Efter den 21 april har EU-parlamentet och ministerrådet under ett halvår möjlighet att kräva ett omtag på lagformuleringarna.

Läs även: EU: Ytterligare nästan 40.000 företag måste hållbarhetsrapportera

 

 

Återvunna solpaneler väntas bli mångmiljardmarknad

Marknaden för återvinning av solpaneler kommer uppstiga till 20 miljarder kronor 2026 och 40 gånger mer 2050, enligt den norska energikonsulten Rystad Energys senaste analys.

”Ett naturligt område för Sverige att briljera inom”, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

Foto:ADAM IHSE / TT

I dag värderas den globala marknaden för återvinning av solpaneler, som kan innehålla silver, koppar, aluminium och flera sällsynta jordartsmetaller, till runt 1,7 miljarder kronor. Rystad Energy väntar sig att siffran kommer att stiga till 800 miljarder kronor inom 30 år.

”Det låter rimligt. Solkraft är världens snabbast växande kraftslag och när man har exponentiell tillväxt går det väldigt fort. Det finns mycket att tjäna här och inte bara pengar. Det handlar också om miljövinsterna”, säger Anna Werner.

Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.
Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.Foto:Jann Lipka

Bland faktorerna som kommer driva utvecklingen är ökningen av antalet installerade solpaneler som väntas fortsätta öka framöver. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer installerad kapacitet från solkraft gå från 165 till 600 GW inom unionen fram till 2030. Det internationella energiorganet IEA räknar med att solkraft kommer stå för 40 procent av världens energiförsörjning 2050. 

Tillsammans med att efterfrågan på mineralerna solpanelerna innehåller ökar, vilket väntas leda till högre priser och osäkrare leveranserna, skapas ett ökat behov av återvinning, enligt Rystad Energy. 

”Redan i dag finns det i Sverige ungefär 100.000 solanläggningar vilket innebär att antalet paneler kan räknas i miljontal”, säger Anna Werner. 

En annan faktor som väntas ha en påverkan är ökade regleringar. Peter Bennich, expert på Energimyndigheten, uppger att EU arbetar med att öka kraven på att i produktionen av olika produkter förenkla för nedmonteringen och återvinningen av dem. 

”Det är en jätteviktig fråga eftersom vi ska gå mot ett cirkulärt ekonomisamhälle. Jag jobbar mest med energieffektivitet där det kommit mer ekodesignkrav på reparerbarhet och återvinningsbarhet på exempelvis kylskåp och lampor. Men nu har EU börjat ställa krav på alla produkter”, säger han. 

Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.
Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

För närvarande jobbar EU på krav om information från solpanelsproducenter om vilka mineraler som produkterna innehåller. 

”Det är ett viktigt steg eftersom det gör det lättare att återvinna panelerna. Nästa steg kan vara skärpta krav på hur insamlingen och återvinningen ska gå till samt vem som gör det. Annars får vi ett jätteberg av skrot som man inte kan ta hand om. Det gäller alla produkter”, säger Peter Bennich.  

Svensk Solenergi ser gärna att det redan nu börjar byggas en anläggning i landet för att kunna återvinna solpaneler. 

”Vi borde ha både en fabrik och en återvinningsanläggning. För mig är det här ett naturligt område för Sverige att briljera inom. Den största anläggningen ligger i Frankrike och det känns trist att ett så kärnkraftstungt land ligger före oss med en så viktig och uppenbart lukrativ solaffär”, säger Anna Werner. 

Något som också kan öka värdet av återanvändning och återvinning är ökade koldioxidskatter, enligt Rystad Energy. Både utvinning och raffinering av metaller leder till stora utsläpp.

”Jag vet egentligen inte varför det dröjer med en återvinningsanläggning. Det borde hänt i går. Vi går gärna in och är med i en satsning. Det vore bra för hela landet”, säger Anna Werner.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera