ANNONS:
Till Di.se
I samarbete med

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Valet 2018

Efter bränderna: Så ska beredskapen stärkas

Regeringen vidtar nya åtgärder – i form av ett antal utredningar – efter sommarens torka och bränder. Syftet är att öka trygghet och krisberedskap i Sverige. 

Den heta sommaren har slagit hårt mot Sverige, på flera sätt. Regeringen vidtog i det akuta läget en rad åtgärder, och på måndagen presenterade man ytterligare förslag för att höja samhällets beredskap.

”Den här sommaren har visat att Sverige inte är immun mot klimatförändringarna. Regeringen ser sommarens bränder och torka som en klimathändelse”, säger klimatminister Isabella Lövin (MP) vid en pressträff.

Tillsammans med näringsminister Mikael Damberg (S) presenterade hon ett antal utredningar som syftar till att stärka Sveriges krisberedskap – helst redan inför nästa sommar.

Som första åtgärd lyfte ministrarna ett uppdrag till Trafikverket att se över sin egen beredskap för att säkra statlig transportinfrastruktur vid omfattande skogsbränder och extremväder.

”Det handlar om vägar och järnväg, för att se vilka sårbarheter som finns där och vad som behöver göras”, säger Isabella Lövin.

Även Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen får i uppdrag att dra lärdom och nya slutsatser av de erfarenheter man fått under den gångna sommaren för att se hur man bättre kan rusta sig framöver.

Därtill har regeringen tillsatt en särskild utredare som ska utvärdera de operativa räddningsinsatserna i samband med skogsbränderna i Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län.

På nationell nivå får SGU i uppdrag att ta fram bättre information om grundvattenläget. Näringsministern hänvisade under pressträffen till siffror som säger att 30 procent av landets 1 700 kommunala vattentäkter ligger i områden där grundvatten redan i dag är en bristvara.

Och på längre sikt är just vattnet en av de frågor som oroar näringsministern mest:

”Grundvattenfrågan är en fråga som folk i gemen inte förstått. Vi är så vana vid att vatten alltid har funnits. Men i stora delar av Sverige måste vi ransonera och begränsa vår användning av vatten”, säger Mikael Damberg.

Den gångna sommaren har möjligen fått fler att inse hur dyrt det blir som samhället inte vidtar åtgärder för att mota klimatförändringarna, menar han:

”Vi inser väl efter den här sommaren vilka kostnader det innebär om man inte anpassar sig. Bara statens extra stöd till kommunerna för räddningstjänsten uppgår till någonstans kring 300 miljoner kronor. Det är kostsamt om man inte anpassar sig.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies