1515

Drönare ska flyga blodprover över Jämtlandsfjällen

Drönare som flyger blodprover över fjällen, mindre elflyg i drift så snart som 2026 och elektrifierat sjöflyg som kan landa mitt i en stad. För att skissa på framtiden för det undre luftrummet, obemannade farkoster och regionalflyget samlades nyligen svensk och norsk flygexpertis på Frösön.

Herman Øie Kolden och Marcus Örjehag från Aviant samt Christoffer Lewandowski från Heart Aerospace, två företag som ligger i frontlinjen för eldrivna drönare respektive elflyg.
Herman Øie Kolden och Marcus Örjehag från Aviant samt Christoffer Lewandowski från Heart Aerospace, två företag som ligger i frontlinjen för eldrivna drönare respektive elflyg.Foto:Malin Palmqvist

Bakom konferensen står Green Flyway, en internationell testarena för elflyg och autonoma luftfarkoster i Östersund och norska Röros.

”Nu är vi nere på samma trafikvolymer som på 1970-talet. Under en period hade vi minus 98 procent när det gäller flygtrafiken i Sverige”, säger Fredrik Jaresved, strategichef på Swedavia som driver de tio statliga flygplatserna i Sverige. 

Åre/Östersunds flygplats, några hundra meter bort, är en av de flygplatser som kan få en delvis ny roll när förutsättningarna för luftrummet förändras. Swedavias mål är att alla flyg som trafikerar bolagets flygplatser ska vara fossilfria år 2045. I dag går mindre än en procent av samma trafik på biobränsle. 

Christoffer Lewandowski är forsknings- och innovationschef på Heart Aerospace som siktar på att ha kommersiella elflyg med en räckvidd på 400 km i trafik år 2026. Han ser Norge som ett föregångsland där målet är att allt flyg ska vara elektrifierat, inte bara fossilfritt, före år 2040. 

I sin senaste investeringsrunda tog Heart Aerospace in 300 Mkr och i samband med investeringen beställde United Airlines och Mesa Air Group 200 19-sätesflygplan.

”Tidigare flög man hundratals nittonsätare i USA till regionala flygplatser, men det är en marknad som i dag har försvunnit”, säger Christoffer Lewandowski. 

Eftersom fossildrivna flygplan har låg lönsamhet och kräver mer underhåll kan mindre elflygplan vara ett alternativ för kortare sträckor. 

”Flyget står i dag för tre procent av CO2-utsläppen och det är inget som kommer att minska. Även om det var ett tapp i år ökar flygtrafiken i världen”, säger han. 

En ljusare framtid spås för mindre, i dag ofta nedläggningshotade flygplatser när elflyget närmar sig buss eller till och med taxi i storlek. Green flyways projektledare Hans Dunder ser en framtid där regionala flygplatser blir hubbar där resan fortsätter med drönarflyg ända fram till stugan eller hotellet: 

”Att vi på 90-talet flög regionalflyg härifrån och till Trondheim och till Skellefteå finns inte i det kollektiva minnet, men det kan återuppstå nu.”

Ett bolag som vill ta flygtrafiken riktigt nära resenärer och resmål är norska Elfly AS. Sjöflyget hade sina glansdagar under mellankrigstiden men med nya material och eldrift kan en äldre flygplanstyp få en renässans. 

”Mark är inte gratis och speciellt inte om du ska ha den mitt i en stad. Hur kan man få transport så nära människor som möjligt? Det heter ju faktiskt ’lufthavn’ på norska och jag ser alla dessa sjöar som färdiga ’lufthavner’”, säger Eric Lithun, grundare av Elfly AS. 

Med nya flygplanstyper och drönare kan det bli trångt i det undre luftrummet. Luftfartsverket har nu i september fått i uppdrag att göra en översyn av det undre luftrummet.

Ett bolag som är i gång med drönarflygningar är norska Aviant som grundades för ett år sedan och nu i februari började testköra drönare med blodprover mellan norska Röros och regionsjukhuset i Trondheim, 120 km fågelvägen. 

Blodprover är en början. I framtiden tänker man sig att andra medicinska behov också kan lösas med förkortad restid och obemannade farkoster. Företaget Everdrone har i en forskningsstudie i samarbete med Karolinska institutet flugit ut hjärtstartare vid hjärtstoppslarm.

Drönaren som flyger blodprover över fjällvärlden är ambulansgul.
Drönaren som flyger blodprover över fjällvärlden är ambulansgul.Foto:Malin Palmqvist

”Det är väldigt långt och mycket upp och ner i Norge”, säger Herman Øie Kolden från Aviant och visar drönarrutten i höjdled mellan Röros och Trondheim. 

Nu i oktober börjar Aviant testköra en liknande rutt i Sverige, från hälsocentralen i Funäsdalen till sjukhuset i Östersund. Bilvägen mellan Funäsdalen och Östersund är 20 mil, fågelvägen över fjällen 13 mil. Det har varit en utmaning att skapa bra rutter som inte krockar med andra som flyger i det undre luftrummet. Kontakt har också tagits med samebyar eftersom flygningarna går över renbetsland. 

Flygningen mellan Röros och Trondheim går i dag att genomföra med video, om än lågupplöst. Hur täckningen ser ut på den svenska sidan av fjällkedjan återstår att se.

”Man måste bara börja flyga. Man kan tänka ut många problem, men man kommer aldrig att kunna tänka på allt”, säger Herman Øie Kolden. 


Innehåll från TakedaAnnons

Läkemedelsområdet förändras och Sverige behöver hänga med

Ulf Jersenius, medicinsk direktör på Takeda och Maria Mässing, chef för Market Access på Takeda.
Ulf Jersenius, medicinsk direktör på Takeda och Maria Mässing, chef för Market Access på Takeda.

Givet den utveckling som sker på läkemedelsområdet krävs ett omtag kring hur läkemedelsföretag, myndigheter och regioner kan samarbeta. Detta för att revidera utvärderingen av behandlingar till små patientpopulationer, ta fram en plan för monitorering sett till alla de värden behandlingarna skapar samt skapa ett hållbart system som möjliggör tillgänglighet av innovationer i hela Sverige. 

– Läkemedelsindustrin, myndigheter och regioner måste ta ett gemensamt ansvar för att svenska patienter får tillgång till ny banbrytande behandling, säger Ulf Jersenius, medicinsk direktör på Takeda.

Med dagens utveckling på läkemedelsområdet finns möjligheter att hjälpa många patienter som för bara några år sedan stod helt utan behandlingsalternativ. Dessa behandlingar är väldigt nischade men också riktade till de tusentals sjukdomar med få patienter. I båda dessa grupper finns idag sällan några behandlingsalternativ tillgängliga. Denna evolution inom läkemedel leder så klart till tydliga utmaningar i ett system som är gjort och byggt för att utvärdera läkemedel som riktar sig till stora och breda patientgrupper. Detta betyder att det finns en stor risk att läkemedel till små patientpopulationer inte blir tillgängliga i Sverige.

– Vi har full förståelse för problematiken med att det initialt inte finns samma mängd data om man jämför med vanligt förekommande sjukdomar som diabetes. Detta kräver nya typer av modeller för att värdera behandlingarnas effektivitet men också att vi blir bättre på att dela data. Alldeles avgörande är att dessa nya modeller tas fram i samverkan mellan alla parter, säger Maria Mässing, chef för Market Access på Takeda.

– Vi befinner oss i ett intressant läge just nu då det kommer många nya behandlingsstrategier och läkemedel som riktar sig till sjukdomar som inte haft samma fokus tidigare. Det här kräver att sjukvård och företag samverkar än bättre för att utvärdera dessa nya metoder för att möjliggöra en användning, säger Ulf Jersenius.

En nationellt samordnad vård

För att det här ska bli möjligt krävs en bredare samordning nationellt. Detta innebär att processer blir bättre koordinerade och att det finns tillgång till likvärdiga kunskapsunderlag, vilket SKR påbörjat på ett fördömligt sätt. 

– Vi anser att vi som läkemedelsbolag har ett ansvar att bistå i det koordinerande arbetet genom att tidigare dela data givet att det finns säkra plattformar. Likaså behöver vi följa upp effekten av våra läkemedel och se att det tillför ett faktiskt värde för samhället. Det här kräver ett tydligare samarbete med vården än idag för att monitorera hur det fungerar ute i verkliga livet. Genom monitorering kan vi bättre säkerställa att läkemedlet ges till rätt patient samtidigt som vi alla också får ny kunskap vilket främjar nya innovationer och behandlingsmetoder, säger Maria Mässing.

En ny finansieringsmodell 

Takeda  ser att det krävs en ny typ av finansieringsmodell där läkemedel prissätts än mer efter dess effekt i verklig miljö. Läkemedlet utvärderas av antingen myndigheter eller SKR och beroende på uppnådd effekt får läkemedelsbolagen en större eller mindre ersättning, något som lyfts fram av Region Västerbotten för den typ av läkemedel vi diskuterar här. Beroende på utveckling kan summan ändras med tidens gång.

– Ponera att vi kan sammanställa data från hela Norden gällande exempelvis sällsynta sjukdomar. Då får vi dels en fördjupad kunskap om diagnoserna men kan också se vilka värden våra läkemedel levererar, och kan därefter följa upp dessa över tid, avslutar Ulf Jersenius.

Om Takeda
Takeda är ett globalt läkemedels- och biofarmaceutiskt bolag från Japan som har funnits i 240 år. I Sverige fokuserar Takeda framförallt på sällsynta sjukdomar, gastroenterologi och onkologi. Se altinget.se/aktoerer/nyttvaardtanksverige för mer information om Takedas vision för en hållbar vård.

C-ANPROM/SE/CORP/0022 oktober-21

www.takeda.se 

Mer från Takeda

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Takeda och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?