Det är myndigheten Tillväxtanalys som analyserat domstolarnas bedömningar av Cementas ansökan. Den riktar viss kritik mot båda domstolarna för bristande dialog, som gjorde resultatet oförutsägbart för Cementa, åtminstone utifrån det som framgår av domarna. Om och när företaget hade kunnat komplettera sin ansökan framstår därmed som osäkert, skriver rapportförfattarna.
Däremot kan Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) beslut inte ifrågasättas i rättslig mening, eftersom de tydligt redovisat varför de avvisade ansökan. Lika tydliga var inte den lägre instansen.
Enligt rapportförfattarna godkände Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt ansökan ”utan någon djupare analys” av huruvida miljökonsekvensbeskrivningen var tillräcklig för prövningen. Domstolen förklarade inte heller tydligt varför de bortsåg från remissmyndigheterna synpunkter.
”I och med att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket vill att ansökan avvisas så hade jag velat ha en ytterligare motivering till varför man ändå godtar beslutsunderlaget”, säger Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, som är en av rapportförfattarna.
Att domstolar släpper igenom ansökningar utan att resonera kring miljökonsekvensbeskrivningens (MKB) funktion är visserligen inte ovanligt, men det är just remissinstansernas invändningar som är orsaken till att MÖD gör en djupare analys av företagets MKB.
”Det är i ljuset av deras bedömning som den lägre instansens analys framstår som tunn”, säger Maria Pettersson.
Det är därmed osäkert om mark- och miljödomstolen har uppfyllt den så kallade utredningsskyldigheten. Den innebär att de ska se till att tillståndsansökan har den inriktning och omfattning som krävs för att ta hänsyn till relevanta miljöeffekter.
”Givet att MÖD kommer fram till att underlaget är så otillräckligt att det inte ens kan ligga till grund för en prövning så kan man fundera på om utredningsskyldigheten var uppfylld”, säger Maria Pettersson.
Men enligt Elisabet Wass Löfstedt, chefsrådman Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, kommer man inte genomföra några generella förändringar på domstolen, eftersom det rör sig om en bedömning i ett enskilt fall.
”Enligt grundlagen får jag som chef över domarna inte gå in och styra hur de ska göra bedömningarna i det enskilda fallet”, säger hon men tillägger att hon har högt förtroende för domstolens jurister.
”Jag bedömer att vi har väldigt kompetent personal på domarsidan. I det här fallet var det erfarna domare med stor kunskap både i fråga om de tekniska och om de juridiska frågorna”.
Rapportförfattarna har tidigare undersökt tillståndsprocesser för bolag som Preem, Northvolt och Facebook. Enligt Maria Pettersson har prövningarna blivit allt mer polariserade, där ingen part går den andra till mötes. Hon efterlyser mer dialog och flexibilitet.
”Man skulle kunna tänka sig att tillstånden blir än mer flexibla när det gäller tid för genomförande av villkor och val av åtgärder. Att man ger tillstånd förutsatt att företaget uppfyller vissa krav inom en viss tid, och använder gränsvärden snarare än till exempel specifika teknikkrav. Från företagens sida är det önskvärt att de tar till sig av exempelvis remissmyndigheternas synpunkter och funderar över vad de kan göra för att möta dem”, säger Maria Pettersson.
