1515
Annons

Domstolen får kritik efter Cementafallet

Domstolarna som hanterade Cementafallet får kritik i en ny rapport. Det gäller särskilt den lägre instansen, som enligt rapportförfattarna har bortsett från remissinstansernas invändningar utan att tydligt motivera varför. 

Men domstolen kommer inte agera på kritiken.

Foto:Pressbild; TT

Det är myndigheten Tillväxtanalys som analyserat domstolarnas bedömningar av Cementas ansökan. Den riktar viss kritik mot båda domstolarna för bristande dialog, som gjorde resultatet oförutsägbart för Cementa, åtminstone utifrån det som framgår av domarna. Om och när företaget hade kunnat komplettera sin ansökan framstår därmed som osäkert, skriver rapportförfattarna.

Däremot kan Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) beslut inte ifrågasättas i rättslig mening, eftersom de tydligt redovisat varför de avvisade ansökan. Lika tydliga var inte den lägre instansen.

Enligt rapportförfattarna godkände Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt ansökan ”utan någon djupare analys” av huruvida miljökonsekvensbeskrivningen var tillräcklig för prövningen. Domstolen förklarade inte heller tydligt varför de bortsåg från remissmyndigheterna synpunkter.

”I och med att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket vill att ansökan avvisas så hade jag velat ha en ytterligare motivering till varför man ändå godtar beslutsunderlaget”, säger Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, som är en av rapportförfattarna.

Att domstolar släpper igenom ansökningar utan att resonera kring miljökonsekvensbeskrivningens (MKB) funktion är visserligen inte ovanligt, men det är just remissinstansernas invändningar som är orsaken till att MÖD gör en djupare analys av företagets MKB. 

”Det är i ljuset av deras bedömning som den lägre instansens analys framstår som tunn”, säger Maria Pettersson.

Det är därmed osäkert om mark- och miljödomstolen har uppfyllt den så kallade utredningsskyldigheten. Den innebär att de ska se till att tillståndsansökan har den inriktning och omfattning som krävs för att ta hänsyn till relevanta miljöeffekter.

”Givet att MÖD kommer fram till att underlaget är så otillräckligt att det inte ens kan ligga till grund för en prövning så kan man fundera på om utredningsskyldigheten var uppfylld”, säger Maria Pettersson.

Men enligt Elisabet Wass Löfstedt, chefsrådman Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, kommer man inte genomföra några generella förändringar på domstolen, eftersom det rör sig om en bedömning i ett enskilt fall.

”Enligt grundlagen får jag som chef över domarna inte gå in och styra hur de ska göra bedömningarna i det enskilda fallet”, säger hon men tillägger att hon har högt förtroende för domstolens jurister.

”Jag bedömer att vi har väldigt kompetent personal på domarsidan. I det här fallet var det erfarna domare med stor kunskap både i fråga om de tekniska och om de juridiska frågorna”.

Rapportförfattarna har tidigare undersökt tillståndsprocesser för bolag som Preem, Northvolt och Facebook. Enligt Maria Pettersson har prövningarna blivit allt mer polariserade, där ingen part går den andra till mötes. Hon efterlyser mer dialog och flexibilitet.

”Man skulle kunna tänka sig att tillstånden blir än mer flexibla när det gäller tid för genomförande av villkor och val av åtgärder. Att man ger tillstånd förutsatt att företaget uppfyller vissa krav inom en viss tid, och använder gränsvärden snarare än till exempel specifika teknikkrav. Från företagens sida är det önskvärt att de tar till sig av exempelvis remissmyndigheternas synpunkter och funderar över vad de kan göra för att möta dem”, säger Maria Pettersson.


Snabbfotade företag klår konkurrenterna

Mindre bolag överrumplas allt mer av hållbarhetsregleringar och krav, både från lagstiftare och kunder. Men för den som är snabbfotad finns det affärsmöjligheter som kan nyttjas, enligt Åsa Backman, konsult på Greengoat Hållbarhetsbyrå.

”Man skaffar sig en fördel gentemot konkurrenterna”, säger hon.

Åsa Backman, konsult på Greengoat Hållbarhetsbyrå.
Åsa Backman, konsult på Greengoat Hållbarhetsbyrå.Foto:Press

Hållbarhetsbegreppen haglar: due diligence-act, taxonomin, TCFD, CSRD och LULUCF. Men som företagare är det inte alltid lätt att hålla reda på vad begreppen betyder och vad alla styrmedel som EU pumpar ut innebär för den egna verksamheten. 

Åsa Backman hjälper dagligen företagare att anpassa sig till de nya kraven – en nödvändighet för framtiden, speciellt för bolag som säljer till större bolag som redan börjat ställa hållbarhetskrav på sina leverantörer. 

”Vi var nyligen hos ett företag som hade fått höra från en av sina kunder att de inte kommer samarbeta med någon leverantör som inte har satt vetenskapliga mål inom två år. Det kan bli en riktig käftsmäll för de små aktörerna om de inte börjat jobba med sitt hållbarhetsarbete än”, säger Åsa Backman.

EU:s plan är att små- och medelstora företag ska få krav på ökad hållbarhetsredovisning från och med 2026. Men de större bolagen omfattas redan nästa år om allt går enligt plan. 

Är det den enda anledningen till att börja jobba med bolagets hållbarhet, eller finns det fler?
”Den främsta anledningen är för att man måste. Det finns inga alternativ när vi håller på att krascha vår planet. Anledning två är för att kunder, ägare och medarbetare kräver det. Det går inte att attrahera talang annars. Sedan är det tredje att det finns affärsmöjligheter”, säger Åsa Backman och ger några konkreta råd på hur man som företag kan komma igång med sitt hållbarhetsarbete. 

1. Genomlys bolaget för att investera rätt
Hur och var börjar man sitt hållbarhetsarbete? Det är de stora frågorna för mindre företag med knappa resurser. Enligt Åsa Backman behöver det första steget dock inte kosta stora pengar. Det handlar om att få koll på vilka hållbarhetsfrågor som är relevanta för bolaget.

”Man bör göra en väsentlighetsanalys, vilket innebär att ta reda på var bolaget har sin största påverkan och vad intressenterna tycker är viktigt att satsa på. Så att man inte bara smäller upp några solceller på taket och tänker att man är klar där.”

I samband med analysen behöver bolagen bland annat kartlägga hur konkurrenterna ligger till och hämta in information från intressenter om deras förväntningar. Det kan exempelvis finnas vissa prioriterade åtgärder för att kunna få ett banklån med lägre ränta och vissa för att locka nya kunder. Det behöver man ha koll på för att få fram de fokusområden som gör mest nytta att lägga tid och pengar på. 

”Sedan handlar det om att skaffa sig kunskap. Mäta hur bolaget ligger till och ta fram en plan på vad som behöver göras för att nå målen. Mycket förändringsarbete kommer efter det. Där måste man jobba mycket med kommunikation och förankra det internt.” 

2. Höj ledningsgruppens hållbarhetskunskap
Finns det kompetens kring hållbarhetsfrågor inom företaget så kan man klara sig själv. Men i mindre företag är det inte så vanligt med den erfarenheten, enligt Åsa Backman. Därför är en viktig komponent att som konsult tidigt höja kunskapen i ledningsgruppen. 

”De flesta har förstått att de behöver jobba med hållbarhet, men de vet inte exakt hur eller vad de ska göra. Det är där vi kommer in i bilden. Vi hjälper dem att sätta en struktur på vad som behöver göras för att komma in på banan.”

För företag som behöver hjälp med allt, från utbildningsinsatser till att sammanställa en väsentlighetsanalys, kan konsultavgiften landa på upp till 300.000 kronor berättar Åsa Backman. Men hon påminner om att det finns statliga stöd som kan överbrygga företagens kostnader. Tidsåtgången bedöms ligga på upp till fyra månader innan förändringsarbetet tar vid.

3. Se hållbarhetsinvesteringen som en konkurrensfördel
En annan fråga Åsa Backman ofta möter är hur man kan säkerställa att hållbarhetsarbete lönar sig ekonomiskt. 

”Men man måste titta på vad händer om man inte gör någonting. Då blir man inte relevant för sina kunder. Alla företag måste jobba med hållbarhet, det finns inget alternativ”, säger Åsa Backman.

Kostnad, tid och omfattning styrs mycket av storleken på bolaget samt branschen man verkar i.

”Ett litet bolag med kunder som inte ligger så långt fram i sitt hållbarhetsarbete behöver inte ha samma ambition som bolag med kunder som kräver vetenskapliga mål. Titta på var du kan ligga lite före. Man skaffar sig en fördel gentemot konkurrenterna på så sätt.”

4. Varva snabba insatser med långsiktighet
”Det finns alltid lågt hängande frukter i alla bolag. De kommer fram när personalen börjar prata om hållbarhet. Nyligen var jag hos ett företag där personalen redan vid första fikat började ifrågasätta att de slänger alla sopor i samma korg och varför de använder så mycket plast.” 

Åsa Backman trycker dock på att förändringsarbetet är en långsiktig process.

”Väsentlighetsanalysen får inte bli en skrivbordsprodukt. Det faller sig inte alltid naturligt att fortsätta jobba med hållbarhet och därför måste man få in det i den vanliga verksamheten.” 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?