Annons

Digitala tekniken odlar varje centimeter optimalt

Med digital teknik och GPS går det att utnyttja varje kvadratcentimeter av en åker på ett optimalt sätt. Precisionsodling förbättrar effektiviteten, sparar på miljön och börjar snabbt slå igenom bland Sveriges lantbrukare.

Foto:Lars Jansson

Under lång tid präglades jordbruket i Sverige av små tegar som gick i arv. Efter erfarenheterna från flera generationer hade bönderna till slut full koll på sin lilla jordplätts alla egenheter och potential. Med dagens familjejordbruk på hundratals hektar blir den här kunskapen om jordmånen på kvadratmeternivå närmast omöjlig att ta till sig, åtminstone för en människa. 

”På det sättet kan man säga att precisionsodling bara är en fortsättning på något som pågått i hundratals år, där jordbrukarna med nya metoder hela tiden blivit skickligare på att förstå sina fält och därmed kan få ut mer av skördarna. Skillnaden är att det i dag handlar om att göra det med modern teknik”, säger Johan Wågstam, affärsutvecklare på Lantmännen och expert på precisionsodling. 

Grunden i precisionsodling är att varje liten del av ett fält skiljer sig från varandra vad gäller näringsvärde, ph-halt, lerhalt och andra egenskaper som är viktiga att känna till. Med moderna verktyg kan jorden analyseras. Det görs dels genom att ta prover av jorden på olika ställen på ett fält. Men det allra viktigaste, enligt Johan Wågstam, är genombrottet för GPS-tekniken för 20 år sedan då det blev möjligt att ännu bättre granska jordarnas behov. 

”Det innebar det verkliga genombrottet för precisionsodling. Ungefär samtidigt började traktorerna också att kompletteras med avancerade sensorer som i dag också är viktiga redskap för att få en bild av ett fälts alla egenskaper.”

Rätt analys av jordmånen är viktigt för att kunna välja rätt gröda. Vete kräver annat ph-värde än sockerbetor och så vidare. Men att känna till ett fält på kvadratmetern är även viktigt för gödslingen så att fosfor, kalium och kväve och andra näringsämnen sprids ut i rätt mängd på exakt på rätt ställe.

Vid sidan av gödsling av åkrarna och utsäde är växtskydd en grundbult i ett modernt lantbruk. Här handlar det om att med olika kemikalier skydda grödorna från skadeangrepp. Tidigare var varje lantbrukare tvungen gå på känsla när det skulle spridas. Men med rätt data kan traktorns växtskyddsspruta nu sprida olika mängder kemikalier på varje kvadratmeter, samtidigt som det inte finns någon risk att det sprutas dubbelt eller att kemikalierna hamnar utanför fältet. 

”Tidigare handlade lantbruk mycket om antaganden. Men med precisionsodling reduceras den mänskliga faktorn. Istället kopplas allting ihop i ett och samma system där insamlad data ligger till grund för hur traktorn ska köra och hur de olika spridningsredskapen ska arbeta för att optimera utfallet”, förklarar Johan Wågstam när Di träffar honom på Svalövgården, ett lantbruk i centrala Skåne som Lantmännen själva driver för att testa nya metoder och ligga i framkant av utvecklingen.

Enligt honom är det just precisionsodlingen som för det moderna jordbruket framåt, inte minst eftersom det så tydligt förbättrar produktiviteten och minskar klimatpåverkan. Lantmännens beräkningar visar att ett lantbruk blir mellan 5 och 15 procent effektivare genom precisionsodling.  

Mårten Svensson, Sjöstorps gård och Johan Wågstam, Lantmännen.
Mårten Svensson, Sjöstorps gård och Johan Wågstam, Lantmännen.Foto:Lars Jansson

”Det handlar om många olika delar. Minskad användning av växtskydd och gödsel men också av diesel eftersom traktorn alltid styrs på ett optimalt sätt och aldrig behöver åka flera varv på ett fält. Sammantaget ger precisionsodling högre skördar per satsad krona vilket inte bara är bra för lantbrukarnas lönsamhet utan även sparar på miljön.”

Utrustningen för att odla med precision ingår i dag som standard i de flesta nya traktorer. Det handlar framför allt om sensorer och program som kan analysera och styra maskinerna. Priset på utrustningen har dessutom fallit kraftigt, vilket bidragit till att runt hälften av Sveriges alla lantbrukare nu har de förutsättningar som krävs för att börja med precisionsodling. 

”Men alla använder sig ändå inte av tekniken. Vår bedömning är att mellan 10 och 20 procent av lantbrukarna i Sverige är aktiva precisionsodlare. Det blir hela tiden fler, men det kunde gå snabbare”, säger Johan Wågstam. 

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Brf bygger om flera hus – väntas spara miljoner

Ingemarie Ekblad och Lars Aronsson.
Ingemarie Ekblad och Lars Aronsson.

Femtio år gamla fönster skulle bytas men bostadsrättsföreningen i Värnamo hade inte råd. Då presenterade Riksbyggen i stället flera omfattande energiåtgärder som långsiktigt ska minska både kostnader och klimatpåverkan.

– Till en början kändes det överväldigande men i dag klappar vi oss själva på axeln, säger Ingemarie Ekblad, ordförande i Brf Rörestorpshus 2. 

Dags att bygga om eller renovera? Läs mer här.

Just nu står byggställningar runt flera av de tolv huskropparna som ingår i bostadsrättsföreningen i Värnamo. Sedan arbetet drog i gång i våras har 180 av de 201 lägenheterna fått nya fönster.

– Det har länge klagats på att de gamla fönstren släpper ut värme. Men vi som hunnit få nya fönster märker redan en stor skillnad. Nu är det varmt och gott, säger Lars Aronsson, ledamot i styrelsen som bott i föreningen sedan 1973.

”Tändes en gnista”

Fönsterbyten är bara en av de åtgärder som pågår. I vinter börjar arbetet med en stor takrenovering och i samband med detta kommer Brf Rörestorpshus 2 även få solceller på plats. Dessutom kommer ett nytt fläktsystem göra att värme återvinns och går tillbaka in i husen. Men det här är bara början på föreningens storsatsning som görs tillsammans med Riksbyggen.

– När projektchefen Daniel Nylund från Riksbyggen första gången berättade om allt vi kunde göra kändes det överväldigande. ”Vad är det han står och pratar om?”. Vi tänkte att det här kommer kosta en massa pengar och att medlemmarna lär bli oroliga. Men ganska snart tändes en gnista, vi såg att vi skulle spara mycket pengar, både på lång och kort sikt, berättar Ingemarie.

Sedan dess har Riksbyggen, som sköter förvaltningen, byggt upp ett stort förtroende hos bostadsrättsföreningen. När beslutet klubbades i april drog arbetet i gång omgående och sedan dess har medlemmarna erbjudits en stor insyn – och fått möjlighet att ställa frågor – i varje steg som tas.

– När vi blickar framåt känns det otroligt bra att vi gör denna investering. Trots allt vi får för pengarna så handlar det bara om en ”vanlig” årlig avgiftshöjning på 1,5 procent, säger Ingemarie.

Statligt stöd bidrar till grön satsning

Totalt sett handlar investeringen om 80 miljoner kronor. Men då är 30 miljoner ett statligt stöd för energieffektivisering som baseras på föreningens storlek och de besparingsåtgärder Brf Rörestorpshus 2 valt att göra. Förutom ovan nämnda åtgärder handlar det även om Riksbyggens tjänst Energiförvaltning som innebär att energiingenjörer med hjälp av bland annat AI-teknik analyserar och optimerar fastigheter.

– Det är mycket glädjande att vårt rikstäckande erbjudande Energiförvaltning resulterar i projekt som ombyggnaden av Brf Rörestorpshus 2. I tjänsten ingår att vi gör en energiutredning där vi föreslår och hjälper kunden att genomföra energiinvesteringar. Det är kombinationen av olika åtgärder och kontinuerlig analys och optimering som ger maximal effekt, säger Göran Danling, affärsutvecklare energitjänster på Riksbyggen.

Minskar Co2-utsläppen

För bostadsrättsföreningen i Värnamo håller tidsplanen och allt beräknas vara klart om ungefär ett år. Ingemarie och Lars säger att de känner en stor stolthet, inte minst med tanke på att deras förening minskar klimatavtrycket. Förutom att åtgärderna väntas minska föreningens årliga kostnader med cirka 1,1 miljoner kronor minskas även koldioxidutsläppen med 129 ton per år.

– Vi skulle verkligen rekommendera andra bostadsrättsföreningar att göra liknande satsningar och att söka det statliga bidraget. De är välkomna att besöka oss när allt är på plats, säger Lars.

Läs mer om Riksbyggens energitjänster

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera